Hem Sverige Efter polisens svängningar om Paludan: ”Borde prövas i högsta instans”

Efter polisens svängningar om Paludan: ”Borde prövas i högsta instans”

förbi admin
0 kommentar

En arrangör hade sökt tillstånd för en allmän sammankomst, men nekades eftersom polisen inte hade resurser att garantera ordning och säkerhet. I stället erbjöds en annan plats.

Nej, det här fallet rör inte högerextreme Rasmus Paludan, ledare för danska antimuslimska partiet Stram Kurs som sedan hösten 2020 gjort sig känd i Sverige för att åka runt och bränna koranen.

Exemplet handlar om Amnesty som år 1999 ville protestera utanför amerikanska ambassaden i Stockholm. Människorättsorganisationen överklagade och både länsrätten och kammarrätten konstaterade att varken polisens bristande resurser eller risken för oroligheter i sig var skäl att neka.

Vilket för oss till i dag.

Nyligen fick Rasmus Paludan samma besked av förvaltningsrätten i Göteborg. Enligt Polismyndigheten är domen vägledande – i själva verket är det en återgång till det som gällt hela tiden.

I decennier har Polismyndigheten prövat om olika arrangörer ska få tillstånd att ordna en allmän sammankomst, som det kallas. Det skapar rubriker när det är extrema eller kontroversiella åsikter som ska förmedlas, exempelvis när nazistiska NMR ville marschera förbi en synagoga i Göteborg eller i fjol: massprotester mot coronarestriktionerna.

Men även en arrangör som Amnesty har alltså mött juridiskt motstånd. Polisen poängterar ofta att man inte är någon åsiktspolis utan att det är helt andra avvägningar som avgör om en arrangör får ja eller nej. En individuell bedömning baserad på polisens hot- och riskbedömning, underrättelser, vilka andra arrangemang som pågår samtidigt, hur platsen ser ut och vilka polisiära resurser som finns.

Utgångspunkten i polisens bedömningar, själva grundbulten, har i åratal varit att säga ja och bara i yttersta undantagsfall säga nej. Det stöds av ordningslagen, polisens egen praxis och tidigare domslut.

Fram till årets påskhelg följde polisen den linjen och Rasmus Paludan beviljades tillstånd i flera svenska städer. Efter de våldsamma upploppen hände något. Paludan nekades tillstånd under nästa storhelg: valborgsmässoafton och första maj.

En av förklaring som polisregion Väst uppgav var tidsbrist, att ansökningarna hade kommit in med för kort varsel. Samtidigt kunde en annan polisregion, Bergslagen, bevilja nazistiska NMR tillstånd i Ludvika på första maj på bara några dagar.

När det gäller Paludan hade det gått ut ett nationellt besked inom polisen att han inte skulle beviljas tillstånd någonstans under perioden 27 april till 2 maj.

Det väckte stark kritik bland poliser som menade att Polismyndigheten vek sig för våldsamma krafter, övergav sina demokratiska principer och sände signalen att våld och hot fungerar. DN har också rapporterat att bristande ledning och styrning under påskhelgen utlöste panikåtgärder, vilket gjorde att man drog i nödbromsen för att bevilja nya tillstånd.

Ytterligare en förklaring som polisen har angett till att neka nya tillstånd är att man mötte exceptionellt våld under påsken.

Thomas Bull, justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen, påpekar att oroligheter i sig inte räcker för att polisen ska säga nej. I synnerhet inte när det inte är arrangören själv som stökar. Under påsken startade upplopp i flera städer innan Rasmus Paludan var på plats.

– Om arrangörerna är lugna personer som inte själva ställer till med något, ska det till mycket mer för att polisen ska kunna säga nej. Då ska den grundlagsfästa demonstrationsrätten gå före, säger Thomas Bull.

Han gör en jämförelse: om nazister sätter i system att störa en feministisk demonstration, skulle feministerna då nekas nya tillstånd?

Thomas Bull är förvånad över att polisen valde att neka tillstånd över hela landet. Det är även Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet.

– Det är olämpligt eftersom polisen inte kan veta hur det blir i framtiden. Man bör också vara medveten om att det kan överprövas i domstol, säger han.

Och överprövades gjordes det. Förvaltningsrätten i Göteborg slog nyligen fast att Polismyndigheten gjorde fel som nekade Paludan tillstånd i Borås. Resursbrist och oroligheter räcker inte för att säga nej, utan polisen borde ha anvisat en ny plats – samma besked som Amnesty fick 1999.

Förvaltningsrätten i Göteborg poängterade också att polisen inte får ändra villkoren, exempelvis platsen, så mycket att det i praktiken blir ett demonstrationsförbud.

Professor Joakim Nergerlius konstaterar att Polismyndighetens beslut om Paludans tillstånd svängt fram och tillbaka de senaste veckorna.

– Först följde polisen sin gamla praxis att ge tillstånd. Men sedan kom påskkravallerna och man ändrade sig.

Det som polisen kallar ett prejudikat, domen från förvaltningsrätten i Göteborg, är i själva verket en återgång till hur polisen har gjort från början, säger han.

Dessutom är domar från förvaltningsrätten formellt sett inte prejudicerande. Därför tycker Nergelius att det vore bra att frågan prövas i högsta instans. Även om det i varje enskilt fall är en mängd faktorer som avgör om en arrangör får tillstånd vore det bra med en vägledning kring de grundläggande principerna, säger han.

– Allt som hänt understryker behovet av en dom högre upp. Kammarrätten har viss tyngd, men bäst vore Högsta förvaltningsdomstolen.

Den 4 maj svängde polisen igen, för tredje gången på några veckor. Då gick ett nytt besked ut inom Polismyndigheten att bevilja Paludan tillstånd igen, enligt uppgifter till DN.

 Några dagar senare fick Paludan ja för en ny turné med start fredagen den 12 maj. Men Polismyndigheten använder möjligheten att ändra plats och i exempelvis Örebro flyttades han från förorten Vivalla till ett industriområde.

Läs mer:

Rikspolischefen tillstår: Vi hade underrättelser

Första åtalet efter påskupploppen

Du kanske också gillar