Hem Ekonomi Aldrig förr har vi haft så mycket pengar som i dag

Aldrig förr har vi haft så mycket pengar som i dag

förbi admin
0 kommentar

De senaste månaderna har rapporter om höjda livsmedelspriserna kommit tätt. Men vi lägger fortfarande en historiskt liten andel av våra pengar på mat.

På 50-talet upptog matkostnaderna i snitt 30 procent av inkomsten, nu 14 procent.

– Då kan man ha i åtanke att vi ändå köper lyxigare och dyrare sorters livsmedel än vad vi gjorde förr, just eftersom att vi har råd, säger John Magnus Roos, konsumtionsforskare och lektor i socialpsykologi.

Mat, kläder och skor stod på 50-talet tillsammans för nära hälften av månadsbudgeten, nu mindre än en femtedel. En utgiftspost som däremot ökat kraftigt är boendekostnader.

– Hyresrätter har försvunnit och det har blivit fler bostadsrätter med höga lån. Vi värderar också bostaden högre i dag och lägger mer pengar på inredning, möbler och köksredskap.

Hit går hushållens inkomster

Så stor del av våra pengar lägger vi på olika poster.

Sedan 50-talet har Statistiska centralbyrån, SCB, samlat in uppgifter om vad vi lägger våra pengar på, i den så kallade konsumentkorgen. Sedan dess har andelen av inkomsten som vi lägger på mat, dryck, tobak, kläder och skor minskat medan vi i dag lägger mer pengar på boende.

Grafik: DN Källa: SCB, Ekonomifakta

Dessutom har möjligheten att låna pengar drivit på konsumtionen, enligt John Magnus Roos. Vi lånar till de stora posterna som boende och bil och kan använda en större del av inkomsten till de mindre inköpen.

Utvecklingen har gått hand i hand med att sociala medier gjort våra hem publika.

– Hemmet har blivit identitetsskapande, det är en statusmarkör likt den som kläder eller bil alltid varit.

Det motsägelsefulla är att vi samtidigt som vi lägger mer pengar på hemmet tillbringar mindre tid där – åtminstone fram till pandemin, enligt John Magnus Roos. Det mobila livet, med aktiviteter, kulturevenemang och restaurangbesök tar upp en stor del av vår fritid.

– Hemmet står för familjens trygghet. Har vi lite tid där är det viktigt för oss att den är bra.

Det finns en oändlig mängd kläder och saker i dag att välja mellan

De senaste 20 åren har vår ekonomiska standard ökat med 60 procent, enligt SCB. Vid millennieskiftet hade en medianfamilj på två vuxna och två barn en inkomst på 33 000 kronor efter skatt, i dagens penningvärde. 2020 hade samma familjekonstellation 57 000 kronor i månaden.

Det som då var medianvärde ligger i dag vid gränsen för låg ekonomisk standard, 60 procent av medianinkomsten. Det betyder att en familj som vid millennieskiftet hörde till medelklassen i dag skulle leva i det som EU kallar för ”risk för fattigdom”.

Utvecklingen mot ett större köputrymme har skapat nya förväntningar på konsumtion.

– Vi har alltid velat uttrycka oss själva och vår speciella personlighet, konsumtion är ett sätt att göra det. Varuutbudet har ökat och digitaliseringen har gjort att vi får fler personer att jämföra oss med – det gör att vi kan uttrycka oss på allt mer nyanserade sätt. Det finns en oändlig mängd kläder och saker i dag att välja mellan.

Hushållens inkomster

Disponibel årsinkomst per capita, i dagens penningvärde.

Hushållens inkomster

Den disponibla inkomsten är pengarna vi har kvar efter skatt, att spendera på alla våra utgifter – från boende till nöjen. Även när inflationen räknas in har vi generellt fått mer och mer pengar att röra oss med. Men, samtidigt som den disponibla inkomsten ökat i stort har också andelen med låga inkomster ökat. Klyftorna har blivit större.

Grafik: DN Källa: SCB, Ekonomifakta

Är pengar viktigare för oss i dag än det var förr?

– I kulturer där resurserna är väldigt ojämnt fördelade är det ofta viktigare att visa upp att man har pengar. När majoriteten nått ett gott välstånd får andra värderingar fart, hållbarhet och antikonsumtion är en trend vi ser nu. Då blir pengar mer ett medel för att uttrycka något annat, som ett ideal man vill förknippas med.

Samtidigt som vi i genomsnitt fått allt mer pengar att röra oss med har klyftorna vuxit. Sedan millennieskiftet har andelen av befolkningen som lever nära fattigdomsgränsen nästan dubblerats.

Och tvärt emot uttrycket att pengar inte gör en lycklig visar Konsumentrapporten vid Göteborgs universitet, som John Magnus Roos är redaktör för, att höginkomsttagare generellt är nöjdare med livet än låginkomsttagare. Detsamma gäller konsumtion avseende mat, kläder, hemelektronik och möbler.

– Det har ju forskats på detta och många menar att pengar inte gör oss lyckliga. Men våra undersökningar i Sverige visar att om man har möjlighet att spendera pengar på det man vill och kan delta i de aktiviteter man önskar, då mår man bättre. Vi är trots allt människor av vårt samhälle. Även om samhällets ideal skulle bidra till olycka – blir vi ännu olyckligare om vi står utanför vår tids ideal.

Du kanske också gillar