Hem Ekonomi Arbetsmiljöverket: Gig-bolagen ska inte räknas som arbetsgivare

Arbetsmiljöverket: Gig-bolagen ska inte räknas som arbetsgivare

förbi admin
0 kommentar

De färgglada buden som levererar mat och varor hem till dörren har blivit en vanlig syn på många platser. De är en del av den växande gig-ekonomin där personer ofta tar korta och tillfälliga uppdrag via digitala plattformar. Upplägget återfinns inom flera branscher, som exempelvis taxiverksamhet och utförande av hushållstjänster.

De som arbetar för företagen är oftast inte anställda av dem utan räknas som egenanställda. Branschen har länge kritiserats för bristande arbetsförhållanden och låga löner med aktörer som undviker arbetsgivaransvar.

I slutet av förra året presenterade EU-kommissionen nya förslag på direktiv för att stärka arbetsförhållandena och tydliggöra riktlinjerna inom plattformsekonomin. Målsättningen är att klargöra vilka plattformar som ska räknas som arbetsgivare och huruvida de som utför tjänsterna är egenanställda eller inte. Förslag som på sikt kan innebära stora förändringar för de bolag och arbetare som verkar på den europeiska spelplanen.

Även i Sverige pågår utredningar. Under 2018 fick Arbetsmiljöverket i uppdrag av regeringen att inleda en tillsynsinsats mot företag som organiserar arbete på nya sätt. Syftet har varit att öka kunskaperna om arbetsmiljön, definiera om de är arbetsgivare och därmed behöver ta arbetsmiljöansvar samt i vilket utsträckning Arbetsmiljöverket har befogenheter att påverka arbetsmiljön.

Nu står det klar att de granskade företagen inte ska räknas som arbetsgivare och att myndigheten därmed inte kan ställa krav på aktörerna.

Arbetsmiljöverket har ansett att gig-bolaget Taskrunner, som förmedlar exempelvis hantverkaruppdrag till användarna, ska räknas som arbetsgivare. Detsamma gäller för appen Tiptapp där användarna kan tjäna pengar på att flytta eller slänga saker.

Kammarrätten höll inte med och de båda bolagen gick segrande ur striden.

Jonas Hamark är jurist vid enheten för inspektionsjuridik vid Arbetsmiljöverket. Han säger att digitala plattformar som har liknande allmänna villkor som dessa bolag, sammanvägt med övriga omständigheter, inte bör ses som arbetsgivare.

– Det handlar bland annat om att de har en låg grad av kontroll på plattformarna, säger Jonas Hamark.

Det är fortfarande oklart vad som kan komma att gälla för de plattformar som har högre grad av kontroll.

I granskningen ingår egenanställningsföretag som fakturerar personers uppdragsgivare och kan hjälpa till med exempelvis bokföring och inbetalningar i utbyte mot ersättning. Arbetsmiljöverket har tidigare utfärdat sanktioner mot ett egenanställningsbolag efter att en arbetare skadat sig. Det slutade med att Kammarrätten slog fast att det vid tidpunkten för olyckan saknats ett skriftligt avtal mellan den egenanställde och egenanställningsföretaget. Det beror på att den som utfört arbetet registrerat sig hos företaget först när arbetet varit utfört.

– När man anställer efter utfört uppdrag är egenanställningsföretaget inte arbetsgivare. Det här är nog vanligare än vad som varit känt innan, säger Jonas Hamark.

Det här har, enligt Arbetsmiljöverket, lett till att fler gig-bolag nu använder det här upplägget.

– Vi ser ett delvis ändrat beteende efter kammarrättens dom.

I rapporten konstaterar Arbetsmiljöverket att de saknar befogenheter att fatta beslut om arbetsmiljöförbättrande åtgärder, samt att personer inte får samma skydd av arbetsmiljölagstiftningen som i andra branscher.

Jonas Hamark vill inte kommentera effekterna av tillsynen närmare och slutsatserna har lämnats över till regeringen.

– Vi tänker fortsätta den här tillsynen när pilotprojektet är avslutat, säger Jonas Hamark.

Du kanske också gillar