Hem Ekonomi Byggbranschen hårt drabbad av arbetslivskriminalitet – Muradjan blåstes på del av sin lön

Byggbranschen hårt drabbad av arbetslivskriminalitet – Muradjan blåstes på del av sin lön

förbi admin
0 kommentar

Muradjan Kurbanov sitter i soffan och slår ut med händerna i en återkommande gest.

– De behandlade oss som djur.

Han berättar om sitt arbete som betongläggare 2015. Då var han ny i Sverige och hade precis fått arbetstillstånd och ett jobb som lät lovande. Först var han nöjd över byggjobbet. Slitsamt, men han var van att arbeta hårt. Betalningen på ett företag i Sverige med kollektivavtal var bättre än han var van vid.

Vad han inte visste då var att han blåstes på en del av sin lön. Vi återkommer till det.

Byggbranschen är en av nio branscher som LO identifierat som riskbransch för arbetslivskriminalitet, vilket innebär att bolag medvetet bryter mot regler. Det kan bland annat röra arbetsmiljö, svart betalning eller att de tar del av bidrag de inte har rätt till.

Problemen är stora. En undersökning som Novus gjort tillsammans med fackförbunden Byggnads och LO, hos anställda i byggbranschen, visade att 25 procent av de svarande stött på människor i branschen som man vet utnyttjas senaste året. De vanligaste brotten som de svarande sett var att företag medvetet brutit mot arbetsmiljöregler.

Det får i värsta fall oerhört allvarliga konsekvenser att strunta i arbetsmiljöregler, påpekar Byggnads ordförande Johan Lindholm. Byggnadsbranschen är den mest dödsdrabbade branschen. Mellan 2009 och 2020 miste 87 byggarbetare livet, av 404 på hela arbetsmarknaden.



Foto: Byggnads

– Usla löner, långa arbetsdagar och livsfarlig arbetsmiljö. Det är vardag för många, säger Johan Lindholm, förbundsordförande för Byggnads.

Över 60 procent av de tillfrågade i Novus undersökning upplever att fusket ökat eller legat konstant de senaste tre åren. Enbart 7 procent menar att det minskat.

– De här siffrorna visar att det inte är någon obskyr skumraskverksamhet som verkar i det fördolda, utan kriminaliteten finns ju på våra stora arbetsplatser.

Enligt Byggmarknadskommissionen har andelen svartarbeten fördubblats på tio år. Beräkningar baserade på Skatteverkets revisioner visar att de svarta arbetsinkomsterna inom byggindustrin uppgår till 17,6 miljarder kronor i genomsnitt per år under perioden 2010–2016.

Johan Lindholm menar att fuskande företag stjälper hela branschen, eftersom de konkurrerar med bolag som har högre kostnader när de betalar skatt och skäliga löner.

– De som är seriösa och jobbar efter den svenska modellen blir utkonkurrerade, säger han.

De som är seriösa och jobbar efter den svenska modellen blir utkonkurrerade

Hemma i lägenheten i Enköping erbjuder Muradjan Kurbanov te eller kaffe en andra gång. Hans vuxna dotter är med och hjälper till att tolka om det är något ord som låser sig – Muradjan Kurbanov är från Uzbekistan och läste bara kort tid på SFI. Så fort han fick chans att arbeta tog han den. Men när han ska förklara vad det är som gör att han fortfarande är arg på sin tidigare arbetsgivare tar det stopp:

Vad menar du med att de behandlade er som djur?

– De kallade oss saker.

Vadå?

Dottern och Muradjan Kurbanov växlar ett par ord.

– Det är svordomar som jag inte vill upprepa. Och som jag inte kan översätta, säger han till sist.

Lägenheten i Enköping är nyrenoverad. Muradjan Kurbanov och hans fru la nytt golv, målade om och bytte ut vitvaror på kvällarna efter jobbet. Under ett par intensiva semesterveckor fick de färdigt arbetet.



Foto: Lisa Mattisson

Attityden mot de som arbetade var en sak. Men Muradjan Kurbanov jobbade också långa dagar – ofta tio, tolv timmar – utan att få betalt för övertid. Ibland var problemet åt andra hållet. Enligt sitt kontrakt var han anställd på heltid, men i praktiken fungerade anställningen enligt fackförbundet Byggnads som ett bemanningsbolag utan garantilön. I perioder visste han när och var han skulle jobba, men ofta kom arbetsförfrågningarna via sms, samma dag. Den som svarade först fick uppdraget. Ibland kom inget sms.

Bolaget anlitades som underentreprenör av bland annat Skanska, NCC och PEAB. De anställda kom i huvudsak från länder som Ryssland, Ukraina, Belarus och de baltiska länderna. Fackliga frågor var inget Muradjan Kurbanov kan minnas diskuterades, men på ett av byggena kom han i kontakt med en fackligt engagerad kollega som arbetade på beställarbolaget.

Genom kollegan fick Muradjan Kurbanov upp ögonen för sina rättigheter – enligt kollektivavtalet som bolaget förbundit sig att följa hade han rätt till semesterersättning, reseersättning, ersättning för obekväm arbetstid, och övertidsersättning. Dessutom låg hans lön på 126 i timmen. I underkant för någon med yrkesbevis och flera år i branschen. Snittet det året låg på runt 190 kronor i timmen. Sammantaget kände Muradjan Kurbanov sig utnyttjad. Först vände han sig direkt till sin arbetsgivare.

– När jag hörde av mig till dem på lönekontoret sa de hela tiden att de skulle titta på det. Till slut tröttnade jag och Byggnads förhandlade åt mig.

Fredrik Andersson på Byggnads säger att många i Muradjan Kurbanovs situation inte vågar be om hjälp.



Foto: Privat

Med hjälp av fackförbundet fick han slutligen ca 50 000 kronor för förlorad ersättning och skadesättning. Fredrik Andersson på Byggnads säger att det drog ut på tiden.

– Är det ett seriöst bolag räcker det med att vi ringer lönekontoret och påtalar att det blev fel. Här fick vi förhandla vid tre tillfällen.

Fredrik Andersson påpekar också att de inte fick igenom sina krav fullt ut. När det gäller Muradjan Kurbanovs rätt till heltidstjänst, som Byggnads menar att han hade, svarade bolaget att han tackat nej till uppdrag.

– Det är sådant som är oerhört svårt att bevisa, att någon inte har ringt eller skickat ett sms.

Bolagets ägare säger att han inte minns ärendet.

– Har vi gjort någonting fel så var det inte med flit. Sedan är jag nästan hundra procent säker på att vi gick med på att inte bråka och reglera det här i stället. Jag är inte ens säker på att vi har gjort något fel, men det kan ha varit lättare för oss att säga ”ja ja, okej” till Byggnads.

Hur var det med arbetsmiljön, han berättade att han kunde bli kallad fula saker på jobbet. Är det något du känner igen?

– Nej. Jag tycker inte det, vi hade ju över tusen anställda totalt. Och merparten av våra anställda har jobbat väldigt länge hos oss, så det är olyckligt att du träffar på en som är missnöjd.

Senare skriver ägaren ett mejl och påstår att Muradjan Kurbanov köpts ut efter att ha arbetsvägrat, vilket Byggnads tillbakavisar bestämt.

Idag jobbar Muradjan Kurbanov åt byggföretaget JM. Han trivs bra, både med kolleger och själva arbetet säger han.



Foto: Lisa Mattisson

Utanför Muradjan Kurbanovs lägenhet börjar det bli kväll. Han och familjen flyttade till Enköping från Stockholm för drygt fyra och ett halvt år sedan. Tillsammans med frun har han renoverat lägenheten, lagt nytt golv på kvällar och under semestern. Här trivs de – grannarna är bra, skolan är bra och allt är på gångavstånd.

I dag jobbar Muradjan Kurbanov åt byggföretaget JM. Han fick jobb där direkt efter att han slutade på det första bolaget.

– JM är ett jättebra bolag. Verkligen, jättebra.

Läs mer:

Nya center ska upptäcka arbetslivskriminalitet

Du kanske också gillar