Hem Ekonomi Damberg: KI ska jaga omotiverade prishöjningar

Damberg: KI ska jaga omotiverade prishöjningar

förbi admin
0 kommentar

På den soldränkta grusplanen på Harpsund, efter regeringens traditionsenliga fotografering, väljer statsminister Magdalena Andersson (S) att lyfta fram höjningen av garantipensionen – som börjar betalas ut i veckan.

Enligt Andersson går pengarna – upp till tusen kronor per månad före skatt – till “människor som har slitit och byggt upp Sverige”.

“Inte läge att passa på att smyghöja priserna”

Finansminister Mikael Damberg fyller i:

– Det är också en smart ekonomisk politik när vi har en krigsekonomi i världen som driver upp inflationen och därmed priserna för väldigt många vanliga människor. Då är det fullt rimligt att vi från regeringens och politikens sida backar upp de grupper som har de minsta förutsättningarna och minsta marginalerna. Pensionärer är ett väldigt tydligt sådant exempel, säger han.

Han passar även på att varna företag som ser ut att ha höjt priserna mer än vad kostnadsökningarna motiverar. Bland annat riktar han kritik mot drivmedelskedjorna sedan en utvärdering visat att en fjärdedel av sänkningen av bensin- och dieselskatten den 1 maj hamnade i drivmedelsbolagens fickor i stället för att gå till lägre priser för konsumenterna.

– Det där gör mig lite irriterad och upprörd därför att vi måste hantera den där krigsekonomin tillsammans och det är inte läge att passa på att smyghöja priserna, säger han.

Skattesänkningen på bensin var totalt 1:80 kronor, vilket innebär att en fjärdedel motsvarar 45 öre.

För att bevaka hur företagen hanterar inflationen och prissättningen under året kommer regeringen nu att ge ett särskilt uppdrag till Konjunkturinstitutet (KI), enligt finansministern.

– För att analysera ekonomin och företagens agerande under det här året, för att se om det är så att man har höjt priserna mer än vad som är motiverat, säger han.

Reformutrymme på 120 miljarder

Den sänkning av bensin- och dieselskatten som Damberg tar upp löper ut den 30 september.

TT: Ska den förlängas?

– Allting avgörs av hur prisutvecklingen ser ut och vad som händer framöver med oljepriserna. Oljepriserna har ju börjat sjunka tillbaka, så vi ligger på en lägre nivå än toppnivåerna. Men vi har haft ett väldigt högt kostnadsläge och därför har vi också aviserat ett nytt besked bara för några veckor sedan, som säger att vi inte kommer att indexera upp bensin- och dieselskatten vid årsskiftet, säger Damberg.

Uttalandet görs inför det att Damberg ska redogöra för det ekonomiska läget och förutsättningarna för nästa års budget.

I juni räknade regeringen med en BNP-tillväxt på 1,1 procent nästa år, vilket kan jämföras med förra veckans färska siffra från Konjunkturinstitutet (KI) på 0,5 procent. Regeringen antas följa med nedåt med sin nya BNP-prognos när siffrorna kommer klockan 15.

KI räknade baserat på sina färska BNP-siffror fram ett reformutrymme på 120 miljarder kronor för nästa mandatperiod, budgetåren 2023-2026.

Reformutrymmet är de pengar som finns tillgängliga för satsningar efter uppnått överskottsmål. Det skapas av budgetförstärkningen när de offentliga intäkterna växer i takt med att ekonomin samtidigt som utgifterna är oförändrade.

Enligt KI:s scenario antas regeringen dock ta i lite mer än så. För att bibehålla personaltätheten i välfärdstjänsterna beräknas det behövas en höjning av ofinansierade utgifter på 50 miljarder kronor 2023 eller 150 miljarder kronor för hela mandatperioden.

Du kanske också gillar