Hem Ekonomi Därför kan inflationen falla snabbare än vi tror

Därför kan inflationen falla snabbare än vi tror

förbi admin
0 kommentar

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Historiens största lärdom är att varje gång ekonomer tror att de förstått hur ekonomin fungerar, har de fel.

Så har Financial Times-kolumnisten Martin Wolf krasst sammanfattat läget.

En insikt som kan vara bra att ha i bakhuvudet i dessa tider. 

När riksbankschefen Stefan Ingves på tisdag håller presskonferens borde han rimligen förklara varför myndigheten gång på gång underskattat inflationen. Att priserna på allt möjligt dragit iväg är observerbara fakta men när det ska pratas orsaker börjar ekonomerna mumla. I USA pekas det på pandemin, globala leveranskedjor och brist på arbetskraft. I Sverige? Då är boven Vladimir Putin om man frågar den avgående regeringen eller den avgående regeringen om man frågar den tillträdande. 

Kanske borde de bara bolla vidare till en femteklassare. Svenska småglin får nämligen lära sig en helt annan version av varför prisnivån går upp än vad ekonomkåren ger sken av när de dyker upp i rutan. Så här står det i en lärobok för mellanstadieelever: 

”Ett land kan inte göra sig rikare genom att helt enkelt prägla fler mynt och trycka fler sedlar. Det kallas inflation när ett lands valuta faller i värde”. 

Att pengar förlorar i köpkraft tycks alltså hänga ihop med hur mycket pengar det finns. 

Har det hänt något på den fronten? Häng med till statistikskåpet så tar vi en titt. 

Penningmängden i Sverige hade sedan slutet av 2019 fram till mitten av 2022 ökat med hela 36 procent.
Penningmängden i Sverige hade sedan slutet av 2019 fram till mitten av 2022 ökat med hela 36 procent.

Den så kallade penningmängden i Sverige (framförallt pengar på bankkonton, kontanter utgör bara drygt en procent) hade sedan slutet av 2019 fram till mitten av 2022 ökat med hela 36 procent. Det är en historisk stor uppgång och innebär att mer än var fjärde krona som snurrar runt i ekonomin skapats under de senaste två åren.

Sverige är inte unikt, i USA har penningmängden ökat med 41 procent under samma tid och i Europa med 23 procent. Varifrån kommer alla denna nyvunna rikedom? Nya pengar skapas av privata banker när de beviljar lån. Det kan under vissa omständigheter också ske när centralbanker köper värdepapper av banker som i sin tur köper dessa på marknaden.

Det senare skedde i massiv skala över hela världen under pandemin. Riksbanken handlade obligationer för 700 miljarder. När bankerna samtidigt fortsatte låna ut (i flera länder med statliga garantier) och det delades ut engångsbidrag till medborgarna, exploderade mängden pengar. Där har vi förklaringen till inflationen. Eller? Nej, inte alls om du frågar de ekonomiska översteprästerna. Enligt Federal Reserves chef Jerome Powell finns ingen koppling mellan inflation och volymen pengar. Även Riksbanken avfärdar sambandet.

 

Alla håller inte med. För en generation sedan var den allmänna uppfattningen bland ekonomer, även på centralbankerna, att inflation var samma sak som ökningen av mängden pengar, punkt slut. Ett synsätt som har flera hundra år på nacken och, går det att hävda, innehåller en viss portion sunt förnuft. 

Denna teori, som bland annat förespråkades av den amerikanske ekonomen Milton Friedman, övergavs dock någon gång på 90-talet när verkligheten inte längre uppförde sig som förväntat. Andra modeller tog över. 

I Sverige har mängden pengar växt snabbt de senaste 25 åren. Det har lett till kraftig inflation, men inte på pasta och tvättmaskiner utan tillgångar som bostäder och aktier, en typ av prisökningar som Riksbanken inte bryr sig om. De fokuserar på den “riktiga” inflationen och eftersom den varit väldigt låg, fick vi experimentet med minusränta (vilket förstås drev upp utlåningen och därmed penningmängden). Något som i efterhand ser ut som ett misstag. 

Riksbankens chef Stefan Ingves.
Riksbankens chef Stefan Ingves.

Nu verkar nationalekonomerna ännu en gång tvingas ompröva sin världsbild. 

Men det finns en god nyhet. Om det är nytryckta pengar som tänt inflationsbrasan kan den vara på väg att falna. Penningmängden ökar inte längre, i juli sjönk den i Sverige. Stämmer teorin kommer inflationen kanske falla snabbare än vi tror. Men det återstår att se. Nationalekonomi är trots allt gissningarnas katedral. Eller som en ekonom uttryckte det efter finanskrisen 2008: Nu förstår jag att jag inget förstår. Men jag förstår i alla fall det. 

 

Du kanske också gillar