Hem Ekonomi Därför kraschar inte ekonomin | Tidningen Näringslivet

Därför kraschar inte ekonomin | Tidningen Näringslivet

förbi admin
0 kommentar

DEN GLOBALA KONJUNKTUREN


Risken för ett ras inom ekonomin är obefogad enligt vissa bedömare. Arkivbild.
Bild:
Janerik Henriksson/TT

Ekonomi (TT)

Först en rejäl vargavinter för hushållen, sedan blir det ännu värre. Det är mångas syn på ekonomin – dock inte allas.

Det finns hopp om en vändning och skäl till varför världsekonomin inte kommer att krascha den här gången heller.

Daniel Waldenström konstaterar att han är “betydligt mindre negativ än många andra” till hur Sveriges och den globala ekonomin kommer att klara sig.

I rollen som professor i nationalekonomi, verksam vid Institutet för näringslivsforskning, följer han den debatten noga.

– Min bild är att det finns en stor överdrift i diskussionen hur illa det kommer att gå. Det finns en tendens att premiera folk som gnäller och lyfta fram negativa perspektiv för att det är mer dramatiskt och ger bättre rubriker.

Hur blir vintern?

Det handlar om hur de svenska hushållen ska klara vintern med stigande energipriser liksom skyhög inflation, hur företagen ska hantera en stundande lågkonjunktur?

Svaret brukar allt som oftast bli inte speciellt bra, Daniel Waldenström har en annan syn:

– Det är obefogat. När man pratar med branschföreträdare så gapar inte orderböckerna tomma.

I veckan har till exempel verkstadsjättar som Sandvik och Atlas Copco kommit med delårssiffror som krossat marknadsförväntningarna.

Waldenström pekar på flera tecken att ekonomin står på en säkrare grund än många andras beskrivningar och nämner en av pandemins stora utmaningar – logistikproblemen. Efter två år med containerbrist och köbildning i världens hamnar har läget förändrats radikalt.

Priset på en 40-fots container ligger nu på knappt 3 700 dollar, hela 64 procent lägre än samma tidpunkt 2021 och 32 veckor i rad har det noterats fallande priser enligt det så kallade Drewry kompositindex avseende containerfrakt.

Stark arbetsmarknad

Ytterligare en tung faktor är att såväl på den amerikanska som svenska arbetsmarknaden är arbetslösheten fortsatt låg.

För svensk del var 6,6 procent inskrivna som arbetslösa i september med väldigt låga varselsiffror.

– Många sektorer i Sverige går väldigt bra. Det finns en arbetskraftsbrist, säger Waldenström och lyfter att detta gäller inom såväl yrken som kräver utbildning liksom så kallade instegsjobb.

Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, vågar inte vara lika optimistisk utan anser att lågkonjunkturen är självklar, frågan är hur djup den blir. Utöver arbetsmarknaden ser hon dock ytterligare positiva faktorer.

– Arbetsmarknaden är fortfarande väldigt stark liksom i USA. För svensk del är det också väldigt viktigt hur det går i USA. Så länge du har jobb kan du kontrollera dina kostnader så det är ett styrkebesked, säger hon.

– Sedan har vi i Sverige väldigt starka finanser och skulle något hända så har vi betydligt bättre möjligheter än i södra Europa.

För de svenska hushållen är det framförallt inflationen som påverkat privatekonomin. Ny statistik har dock visat på kraftigt minskad energiförbrukning och i Europa har naturgaspriset sjunkit från absoluta toppen 350 euro per megawattimme till omkring 125 euro.

Konjunkturinstitutet (KI) ser i sin senaste prognos att inflationen enligt KPIF nästa år stiger med 4,6 procent för att 2024 ligga långt under (0,5 procent) Riksbankens 2-procentmål.

Går för hårt fram?

Oron hos Waldenström och Winsth är att man från centralbankshåll går alltför kraftigt fram med räntehöjningar samtidigt som politiska företrädare lanserar nya breda stimulansåtgärder för att hjälpa hushållen men i stället stjälper ekonomin.

– Ekonomin går i stort sett ganska bra. Risken med Riksbankens räntehöjningar är att man försämrar någonting som inte alls var så allvarligt, säger Daniel Waldenström.

– Det är en sådan negativism och det är jättefarligt. Det kan mana politiker att lansera ännu fler dåligt utformade stöd som är kortsiktiga och himla dyra vilka sedan ska betalas tillbaka på sikt.

Ett exempel har varit de kritiserade förslag på skattelättnader som föreslogs i Storbritannien av regeringen, som var en stor orsak till att Liz Truss tvingades meddela sin avgång som premiärminister under torsdagen, trots att regeringen sedan ändrade sig och gjorde en komplett u-sväng.

– Storbritannien får ses som ett avskräckande exempel, säger Winsth.

– Nu ska man från politiskt håll ge stöd till de som är verkligen drabbade – de som har väldigt mycket livsmedel på sin budget. Du ska kunna äta dig mätt i Sverige. Däremot de breda stöden … nej, alla måste kunna vara med och betala notan i Sverige.

Finns det då något som ändå skulle kunna få den ekonomiska situation som vi upplever nu att utveckla sig till ett fullskalig krasch liknande någon av historiens allra värsta? Daniel Waldenström ser ett tydligt sådant scenario där Ukrainakriget utvecklas till något helt annat än vad det är för närvarande:

– Den riktigt stora hotbilden är ett stort och omfattande krig. Då kommer vi sluta prata Bregott-priser, det kan jag garantera.

Tobias Österberg/TT


Fakta

Tulpankraschen 1637

Under ett par månader rusade priset på tulpaner i Amsterdam, snittpriset tolvdubblades och en lök kunde motsvara priset på tre hus i staden. För att hålla i gång tulpanbörsen köptes och såldes optioner till tulpanlökar. I februari 1637 spricker dock bubblan när inga utbjudna lökar nådde upp till utropspriset på en auktion.

Börskraschen 1929

“Det glada 20-talet” kännetecknades av ekonomisk tillväxt och en iver där alla vill bli rika på aktier. Kraftiga belåningar av aktieportföljer innebar en bubbla som till slut sprack i oktober. När börsen stängde den 29 oktober hade en tredjedel av börsvärdet, sammanlagt 25 miljarder dollar, raderats ut på mindre än en vecka och det skulle dröja 25 år innan Dow Jones industriindex nådde samma nivå som före kraschen.

Den svarta måndagen 1987

80-talets yuppiekultur med aktiehandlare som blev miljonärer flera gånger om fick ett abrupt slut. I oktober 1987 kom det som skulle kallas “den svarta måndagen” på Wall Street. Panikförsäljningar gjorde att New York-börsen föll över 20 procent under en enda handelsdag, ett rekord som fortfarande står sig.

Fastighetskrisen 1990

En kraftigt överbelånad fastighetsmarknad resulterade i den kris som sedan spred sig till bank- och finanssektorn. Under 1990–92 föll Stockholmsbörsen 50 procent och flera fastighetsbolag gick i konkurs.

It-kraschen 2000

Mängder med it-företag kom fram med skyhöga värderingar när haussen kring internet var som allra störst. Statliga Telia börsnoterades och telekomjätten Ericsson var oerhört populär bland småsparare. I mars kom dock raset och under ett år sjönk Stockholmsbörsens värde med en tredjedel.

Pandemin 2020

Coronapandemins spridning i mars fick världens aktiemarknader att rasa kraftigt. Till skillnad från många tidigare krascher kom dock återhämtningen att ske mycket snabbare än väntat.

Du kanske också gillar