Hem Ekonomi Ekonomisk krigföring mot Ryssland – vad kan bli effekterna?

Ekonomisk krigföring mot Ryssland – vad kan bli effekterna?

förbi admin
0 kommentar

På onsdagen gjorde EU verklighet av hoten.

Sju ryska banker utesluts ur det internationella Swiftsystemet för säkra meddelanden och transaktioner mellan banker, företag och hushåll i olika länder.

Listan omfattar VTB, Rysslands näst största bank, Bank Otkritie, Promsvyazbank, Rossiya Bank, Novinkombank, Sovcombank och VEB. De anses bidra till Rysslands krig i Ukraina, enligt de 27 EU-länderna.

Ryssarnas största bank, Sberbank, och tredje största, Gazprombank, får däremot vara kvar. De hanterar Tysklands och Italiens betalningar för rysk gas och olja.

Frågan är vad som händer härnäst, och vad västvärlden kan göra för att förhindra eventuella spridningseffekter.

Uteslutningen från Swift läggs ovanpå tidigare sanktioner mot bland annat Rysslands valutareserv och frysta personliga tillgångar för president Vladimir Putin, utrikesminister Sergey Lavrov och andra prominenta och extremt rika ryssar nära Putin.

Vladimir Putins kronjuveler på börsen rasar. Sedan årsskiftet har Gazproms aktiekurs fallit 93,7 procent, Lukoil 99,2 procent och Sberbank hela 99,7 procent. Hur presidenten reagerar på EU:s nya Swiftsanktion kan påverka konjunkturen och därmed Europas och Sveriges räntebeslut.

Foto: Mikhail Klimentye /Sputnik/AFP

Beslutet siktar på den ryska finanselitens epicentrum, men upptrappningen ökar också risken för att åtgärderna slår tillbaka mot västvärldens ekonomier, däribland den svenska.

Att Rysslands finanskris ska utvecklas till en dominodriven, global finanskollaps, i klass med eller i närheten av investmentbanken Lehman Brothers konkurs 2008, bedöms som liten av den svenska storbanken SEB.

– Rysslands största konsumentbank, Sberbank, är kvar i Swift, vilket begränsar risken för kreditförluster hos västvärldens banker och kreditinstitut, säger Per Hammarlund, SEB:s chefsstrateg för tillväxtmarknader.

– Eftersom europeiska och amerikanska bankers exponering mot Ryssland, alltså faktiska tillgångar i rubel, aktier och andra ryska värdepapper, utgör en så pass liten andel i deras totala balansräkning bedöms de kunna ta eventuella kreditförluster utan att gå omkull.

Eller förenklat: En rysk bankkonkurs anses få stora ekonomiska konsekvenser för Ryssland, men inte för resten av världen. Skulle däremot en eller flera storbanker i västvärlden gå omkull på grund av stora ryska kreditförluster, kan krisen sprida sig och bli global.

Christina Nyman, Handelsbankens chefsekonom, ser risken för att Rysslands finanskris ska utvecklas till en global finanskollaps som liten.

Christina Nyman, Handelsbankens chefsekonom, ser risken för att Rysslands finanskris ska utvecklas till en global finanskollaps som liten.

Foto: Magnus Fond

Även Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken, ser risken för en världsomspännande finanskollaps som liten:

– Sanktionernas syfte är att orsaka en rysk finanskris, antar jag. Det finns säkert många vägar, som vi i dag inte ser, men skulle problemen där påverka Europa lär centralbanken och myndigheter stötta upp, säger hon.

Torbjörn Becker, chef för östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm och tidigare ekonom vid Internationella valutafonden, IMF, är mer betänksam:

– Jag ser inte risken för en global finanskris som liten, däremot begränsad, säger han.

– Banksystemen är globalt ihopkopplade med varandra och företag. Ryssland är förvisso en liten spelare i världsekonomin, men om det är någonting som vi lärt oss av tidigare finanskriser så är det att systemet lätt utlöser dominoeffekter när det visar sig att vissa banker tagit på sig lite för stora risker.

Ryssland är förvisso en liten spelare i världsekonomin, men om det är någonting som vi lärt oss av tidigare finanskriser så är det att systemet lätt utlöser dominoeffekter när det visar sig att vissa banker tagit på sig lite för stora risker

Rubeln faller fritt och Moskvabörsen höll stängt även på torsdagen, fjärde dagen i rad.

Ryska storföretag är noterade på andra börser, men har handelsstoppats efter massiva kursfall. Sedan årsskiftet har Gazproms aktiekurs rasat 93,7 procent, Lukoil 99,2 procent och Sberbank hela 99,7 procent.

Svenska bankers direktutlåning till Ryssland är liten. Men flera banker i Italien och Österrike har relativt stor exponering mot Ryssland, enligt Torbjörn Becker.

Vänta med räntehöjningar och låt europeiska banker med exponering mot Ryssland rycka ut de delarna i sin balansräkning och skicka till ECB för att pro-aktivt skydda världens banksystem, förslår Torbjörn Becker på Handelshögskolan.

Vänta med räntehöjningar och låt europeiska banker med exponering mot Ryssland rycka ut de delarna i sin balansräkning och skicka till ECB för att pro-aktivt skydda världens banksystem, förslår Torbjörn Becker på Handelshögskolan.

Foto: Juliana Wiklund

– Effekterna av sanktionerna mot Ryssland kommer att märkas först i Europas banksystem. Effekterna är därmed ECB:s ansvarsområde, resonerar han och efterlyser aktiva åtgärder.

– Det viktigaste nu är att Europa vidtar åtgärder för att pro-aktivt förhindra spridningseffekter.

Vad bör europeiska centralbanken ECB göra, menar du?

– Europeiska banker med exponering mot Ryssland skulle kunna rycka ut de ryskrelaterade delarna i sin balansräkning och skicka dem till ECB för att på så vis skydda västvärldens banksystem.

Europeiska banker med exponering mot Ryssland skulle kunna rycka ut de ryskrelaterade delarna i sin balansräkning och skicka dem till ECB för att på så vis skydda västvärldens banksystem

Ett slags statlig bankakut, som Sverige införde 1993 för att klara banksystemet genom finanskrisen 1990-1994?

– Situationen då är väldigt olik den som råder nu, men ja, det skulle man förenklat kunna kalla det.

ECB bör även använda sitt traditionella räntevapen för att föregripa finansiell oro.

– Något som diskuteras nu är att ECB ska koppla penningpolitiken till inte bara inflationsutvecklingen, utan också till risken för en dämpad konjunktur. I klarspråk: avvakta med planerade räntehöjningar.

Vad ECB gör, tenderar svenska Riksbanken att göra med fördröjning då svensk ekonomi ofta ligger lite efter internationella trender.

ECB:s chef Christine Lagarde.

ECB:s chef Christine Lagarde.

Foto: Thomas Lohnes/AP

Just nu sköljer en våg av allmänt stigande priser, inflation, på båda sidor om Atlanten. Mycket beror på rekordhöga marknadspriser på el och drivmedel, men allt är inte energiprisernas fel. Även den så kallade kärninflationen stiger i Sverige, än mer i Europa och allra mest i USA.

Första steget nu är, enligt Torbjörn Becker, att reda ut vilka Europabanker som är direkt eller indirekt exponerade mot Ryssland och hur mycket.

Även nordiska företag har via svenska bankkontakter använt utländska banker, däribland Österrikes Reiffeisen Bank Russia, vid affärer i Ryssland.

Ett stort problem under den svenska bankkrisen på 1990-talet och den globala finanskrisen 2007-2009, påeldad av den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers konkurs 2008, var att banker hade lånat pengar till affärsverksamheter och fastighetsaffärer som på grund av krisen inte kunde återbetalas samtidigt som lånens säkerheter – fastigheter, aktier och i viss mån konst – rasade i värde och därmed inte längre täckte skulderna även om de såldes.

Lehman Brothers huvudkontor i New York 2007.

Lehman Brothers huvudkontor i New York 2007.

Foto: Mark Lennihan/AP

Ett annat riskscenario är risken för en global lågkonjunktur.

Om västvärldens sanktioner utlöser en rysk finanskollaps och Putin svarar med att strypa gasen till Europa, kan det bli startskottet för en ny, världsomspännande lågkonjunktur, enligt analytikerna.

Därtill i ett läge när delar av världsekonomin kravlar sig upp efter två år med pandemi, nedstängningar och brist på råvaror, komponenter och transporter. Coronaåret 2020 är enda året sedan andra världskriget som världsekonomin föll, minus 3,1 procent, enligt IMF:s senaste prognos i januari i år.

– En rysk finanskollaps tillsammans med en utbudschock på energimarknaden skulle kunna bli början på en global lågkonjunktur. Men vi ser inga sådana marknadssignaler, säger Per Hammarlund på SEB.

– Stoppas energitillflödet till Europa kan det bli besvärligt, men varmare tider minskar behovet av uppvärmning och Ryssland är beroende av intäkterna från olja och naturgas, säger Christina Nyman på Handelsbanken.

Än så länge har inga sanktioner riktats mot den ryska gasexporten.

EU-ländernas finanspolitik borde klämma ur sig mer för att pro-aktivt motverka risken för en konjunkturell avmattning

Torbjörn Becker på Handelshögskolan förordar finanspolitiska lättnader:

– EU-ländernas finanspolitik borde klämma ur sig mer för att pro-aktivt motverka risken för en konjunkturell avmattning.

Sveriges goda statsfinanser och låga statsskuld ger utrymme för stöd till svenska hushåll och företag, anser han.

Det är även finansminister Mikael Dambergs (S) uppfattning, även om han aktar sig för att lova något i förväg:

Sveriges låga statsskuld ger finansminister Mikael Damberg (S) utrymme för nya stöd, om Rysslands finanskris till följd av invasionen i Ukraina skulle drabba svensk ekonomi.

Sveriges låga statsskuld ger finansminister Mikael Damberg (S) utrymme för nya stöd, om Rysslands finanskris till följd av invasionen i Ukraina skulle drabba svensk ekonomi.

Foto: Magnus Hallgren

– Det direkta ekonomiska beroendet av Ryssland är ganska litet i Sverige. Däremot ser vi att vi kan drabbas av indirekta effekter som prisförändringar på livsmedel, energi och drivmedel, sade han på måndagens presskonferens.

– Skulle vi se en liknande utveckling som får dramatiska konsekvenser på prisnivåerna så har vi möjlighet att agera, vi har en låg statsskuld.

Regeringens ovanliga elprisstöd till hushållen gick rätt igenom i riksdagen för en vecka sedan, och om ett halvår är det val i Sverige.

Det brukar gynna sittande regering att lätta på plånboken

– Det är snart val även i Frankrike. Det brukar gynna sittande regering att lätta på plånboken, inflikar Torbjörn Becker.

Rysk gas, olja och i viss mån vete är Europas men också Rysslands akilleshäl. Väst behöver råvarorna och öst intäkterna.

Kö till ett Sberbank-kontor i Zagreb, Kroatien, på måndagen.

Kö till ett Sberbank-kontor i Zagreb, Kroatien, på måndagen.

Foto: Denis Lovrovic/AFP

Men den överskuggande frågan är Rysslands kärnvapen, menar Alastair Finlan, brittisk forskare i bland annat modern krigföring och professor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan i Stockholm.

– Problemet med all slags krigföring är att den kostar enorma belopp – varje dag, säger han.

– Storbritannien lånade stora summor av USA under båda världskrigen med räntor på uppemot 5 procent. Skulderna var så stora att de löpte över flera generationer. Återbetalningen pågick ända in på 2000-talet. Men det talade Churchill väldigt lite om 1945.

Vi har ingen aning om vad Putin gör om väst skapar en ekonomisk katastrof i Ryssland. Däremot vet vi att han har nära 6 000 kärnvapen

Ekonomiska sanktioner träffar inte bara landets rika maktelit, utan även vanliga medborgare med små marginaler, påpekar forskaren:

– Det är väldigt enkelt att skapa katastrofer och väldigt dyrt och tar årtionden att städa upp efter dem. Vi har ingen aning om vad Putin gör om väst skapar en ekonomisk katastrof i Ryssland. Däremot vet vi att han har nära 6 000 kärnvapen. Den aspekten kan inte ignoreras utan måste alltid finnas med i kalkylen.

Läs mer:

Så reagerar oligarkerna på sanktionerna

Putins vänner ur ryska eliten på EU:s svarta lista

Dan Lucas: Moskvabörsens stängning riskerar att bli en ekonomisk katastrof för småspararna

Michael Winiarski: Putin bryr sig inte om kostnaderna för kriget

Studio DN: Hur allvarlig är Putin med kärnvapenhotet?

Du kanske också gillar