Hem Ekonomi Elstödet får kritik av tunga ekonomer – Nyman, Calmfors

Elstödet får kritik av tunga ekonomer – Nyman, Calmfors

förbi admin
0 kommentar

55 miljarder ska snart pytsas ut för att kompensera de höga elpriserna.

Men om den värsta elsmockan uteblir kan miljarderna bli ren bensin på inflationselden, varnar experter för.

– Det riskerar att bli ett extra konsumtionsstöd, säger Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken.

Höstens energisituation har tidigare målats ut som en perfekt storm där svenska hushåll löpande kan drabbas av elpriser på nya rekordnivåer.

I augusti var signalerna för vinterns elprisläge nattsvarta för svenska hushåll – där analytikerna förväntade sig att nya prisrekord skulle komma på rullande band.

Ett varmt väder har dock förändrat spelplanen rejält, och nu spås utsikterna för relativt låga elpriser som goda resten av året.

– De senaste två månaderna har det blivit en markant scenförändring, sade Johan Sigvardsson, elprisexpert på elhandelsbolaget Bixia till Aftonbladet tidigare i veckan.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD), statsminister Ulf Kristersson (M) och Svenska kraftnäts generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe på en pressträff om elstödet.
Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD), statsminister Ulf Kristersson (M) och Svenska kraftnäts generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe på en pressträff om elstödet.

En mild vinter ändrar spelplanen

Enligt honom har de rådande förutsättningarna där vädret är en avgörande faktor alltså lett till att europeiska gasdepåer, som direkt påverkar priset på el, är överfulla. Nu har gasterminerna, alltså marknadens förväntningar på prisläget i vinter, halverats jämfört med augusti.

– I våras och i somras var man väldigt rädd för att gasen inte skulle räcka. Men denna vinter är läget under kontroll.

Det innebär att svenska hushåll och företag kan befinna sig i en lägre prissituation än tidigare prognoser när regeringens retroaktiva elprisstöd på totalt 55 miljarder betalas ut. Något som bedöms kunna göras först i början av nästa år och berör omkring 5 miljoner elkunder i elprisområde tre och fyra.

På tisdagen meddelade Svenska kraftnät vars flaskhalsintäkter är tänkt att bekosta elprisstödet, att ytterligare stöd framåt är mer osäkert. Ett besked som alltså inte berör det stöd som kan landa hos elkonsumenter efter nyår.

– Det blir oansvarigt och oseriöst om vi skulle gå ut nu innan vi vet vilka medel vi har att röra oss med under 2023. Det kommer att finnas kapacitetsavgifter under nästa år också, men vi vet inte i vilken omfattning. Så innan vi föreslår en lösning för 2023 behöver vi se vilka volymer det är, säger Malin Stridh, chef för avdelningen elmarknad på Svenska Kraftnät.

”Får se vilka elpriser vi får”

Hon bedömer att Svenska Kraftnät ska kunna återkomma angående eventuella framtida stöd efter de kommande vintermånaderna och att prognoserna för dem är väldigt osäkra.

– Då får vi se vilka elpriser vi får. Efter det tror jag att vi kommer att ha en uppfattning om hur det ser ut framöver. Får vi riktigt höga elpriser så är det sannolikt så att vi har ett stort inflöde av kapacitetsavgifter. Då finns det också en oro i samhället om att vi behöver titta på någon form av ytterligare stöd, säger Malin Stridh.

”Denna vinter är läget under kontroll”, säger elprisexperten Johan Sigvardsson.
”Denna vinter är läget under kontroll”, säger elprisexperten Johan Sigvardsson.

Men det finns kritik mot det redan föreslagna stödet på 55 miljarder, som nu har fått ett godkännande från Energimarknadsinspektionen.

Den handlar om att det riskerar att bli en injektion för konsumtion och efterfrågan, vilket kan leda till att driva på inflationen ytterligare. Det i sin tur kan tvinga Riksbanken till fler motåtgärder i form av räntehöjningar.

Risk för ökad efterfrågan

Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi vid Stockholm universitet och seniorforskare vid institutet för näringslivsforskning bedömer stödet som ”allt för stort”.

– Det leder sannolikt till en för kraftig påspädning av efterfrågan. Det är onödigt mycket och det går på tvärs mot Riksbankens politik för att minska efterfrågan och därmed dämpa inflationen. Det kan innebära att den väljer att ytterligare höja räntan, eller hålla den högre längre än vad man annars skulle ha gjort.

– Det tycker jag är olyckligt då det slår mot många hushåll, inte minst hushåll med små marginaler som har stora lån. Det riskerar även att ytterligare trycka ner bostadspriserna, säger Lars Calmfors.

Även Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman är kritisk till vad åtgärden kan innebära för inflationsutvecklingen. Hon pekar på att utformningen av stödet som retroaktivt för hushållens historiska förbrukning mellan oktober 2021 till den sista september 2022 nu riskerar att slå fel.

– De pengarna kommer oavsett vad elpriserna nu blir under vintern och det verkar dröja ett tag innan de dyker upp i plånboken. Då ökar risken att det uppfattas som extrapengar som kan gå till konsumtion.

Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman.
Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman.

Osäkerhetsfaktor som kan slå direkt på inflationen

Enligt Christina Nyman finns det alltså en osäkerhetsfaktor kopplat till elprisutvecklingen framåt som direkt kan få negativa effekter för inflationsutvecklingen.

– Om vi antar att elpriserna inte blir så höga under vintern, blir det här något som riskerar att driva på efterfrågan och som inte behövs i det här läget. Det riskerar i ett sånt läge att bli ett extra konsumtionsstöd mer eller mindre enbart.

Enligt hennes bedömning kan hushållen få ungefär 30 av de totalt 55 miljarder kronor som nu ska fördelas.

– Det är jämförbart med att alla i Sverige skulle få en extra löneökning på dryga procenten. Det hade varit bättre om stödet var utformat mot framtiden och elpriset framåt. Det borde också innefattat ett tak på hur mycket förbrukning man har. säger Christina Nyman.

Även Lars Calmfors lyfter fram frågan om stödet skulle varit mer riktat än det nu är.

– Att det nu gäller elprisområde tre och fyra tycker jag är vettigt, men det borde även vara kopplat till inkomstnivå. Jag tycker att man kan se det som en uppgift för finanspolitiken i ett sånt här läge fungera som en försäkring mot stora realinkomstförluster. Det är främst låginkomsttagare som inte har så stora buffertar som behöver den här hjälpen, säger Lars Calmfors.

Professor Lars Calmfors.
Professor Lars Calmfors.

Läge för försiktighet

Samtidigt säger Lars Calmfors att det är svårt att helt värdera de faktorer som driver på den ekonomiska utvecklingen.

– Det finns de som för resonemang om att det är tillfälliga ökningar av faktorer i samband med inte minst Ukrainakriget, och att inflationen kommer att gå över av sig själv. Att det inte gör något om vi spär på efterfrågan då den i första hand inte genererad av vad vi gör utan av det som sker i omvärlden. Jag skulle inte utesluta den möjligheten, det kan hända att det är så.

Däremot anser han att det är för riskabelt att utgå från att inflationen kommer att ”lösa sig själv”.

– Jag skulle säga att det är mindre farligt om vi håller tillbaka efterfrågan lite för mycket än om vi gör det för lite. Om vi gör för lite så riskerar inflationen att fastna på en hög nivå. Av tidigare erfarenheter vet vi då att kostnaderna i form av hög arbetslöshet kan bli väldigt stora.

Du kanske också gillar