Hem Ekonomi Färre intensivvårdsplatser nu än före pandemin

Färre intensivvårdsplatser nu än före pandemin

förbi admin
0 kommentar

Under inledningen av coronapandemin låg Sverige i bottenskiktet jämfört med övriga länder i EU och OECD när det kommer till antalet intensivvårdsplatser relativt befolkningen. Sverige hade då cirka fem platser per 100 000 invånare, vilket kan jämföras med Tyskland som då hade närmare 34.

När pandemin nu går in på sitt tredje år visar det sig att intensivvårdskapaciteten i Sverige sjunkit. Den så kallade basnivån med 492 intensivvårdsplatser i hela landet som regionerna enades om före pandemin har under hösten justerats ner till 489 platser.

– Ja, för varje år som pandemin pågått har basnivån för de antal platser man har kommit överens om att kunna upprätthålla sjunkit, säger Taha Alexandersson på Socialstyrelsen.

Under pandemin har samtidigt alla landets regioner gjort positiva ekonomiska resultat, under 2020 med hela 51,5 miljarder, som förklaras med rejäla statsbidrag och att vanlig sjukvård inte utförts.

Basnivån är det antal intensivvårdsplatser som regionernas intensivvårdsavdelningar uppger sig ha möjlighet att bemanna. Det som avses är intensivvårdsplatser med respiratorstöd, som är centralt för att underlätta andningen hos covidpatienter. Enligt Svenska Intensivvårdsregistret, ett nationellt kvalitetsregister som sammanställer data om svensk intensivvård, var målsättningen egentligen att höja nivån något under hösten 2021, från 492 till 494 platser.

– Det gjordes en inventering i september, då alla regioner angav vad de trodde att de hade för kapacitet. Sedan har den reviderats lite grand av några regioner, säger Johnny Hillgren, ordförande för Svenska Intensivvårdsregistret, SIR.

Det gäller bland annat i region Gävleborg där han själv är verksam.

– Vi hade förhoppningen om att kunna hålla fler iva-platser öppna. Men på grund av personalläget fixade vi inte det, säger Johnny Hillgren, som även är chef över intensivvården på länssjukhuset i Gävle.

Även i andra delar av landet har intensivvården tappat personal, bland annat i Stockholm, Jönköping, Jämtland och Kronoberg. Sammantaget i hela landet innebär det att platsantalet inte kan upprätthållas.

Sedan den 1 september och fram till årsskiftet har i snitt 480 iva-platser per dag varit tillgängliga, visar Socialstyrelsens sammanställning.

När platserna ändå utökas och blir fler än basnivån, vilket ofta förekommit under pandemins tidigare vågor, så beror det på att regionerna dragit ner på annan vård och flyttat personal. Men manövern blir allt svårare att genomföra, enligt Socialstyrelsen.

– Det är inte så att vården saknar en planering för att skjuta upp vård som kan anstå, men efter två år av pandemi så blir det mer och mer komplext. Vi vill ju att intensivvården ska eskalera utan att det blir kortslutning i en annan del av verksamheten, säger Taha Alexandersson.

Ett annat mått på platsläget är Svenska Intensivvårdsregistrets mätningar. Tre gånger per år gör Svenska Intensivvårdsregistret en sammanställning av antalet intensivvårdsplatser, utifrån vad som rapporteras in från landets 83 intensivvårdsavdelningar. Före pandemin var den officiella siffran 524 intensivvårdsplatser, en siffra som även omfattar platser utan respiratorstöd.

Vid den senaste mätningen, som gjordes i oktober, fanns 498 platser under veckodagarna och 452 på helgerna. Utslaget på hela befolkningen innebär det att antalet platser understiger fem på 100 000, och ligger runt 4,8.

– Pandemin har visat med all önskvärd tydlighet att Sverige har för få intensivvårdsplatser sett till befolkningen, men regionerna verkar inte klara av att hantera frågan. Den måste lyftas till högre nivå, säger Johnny Hillgren.

Regionerna har den senaste tiden inte heller lyckats hålla målsättningen om 20 procent lediga intensivvårdsplatser, för att kunna möta oväntade behov exempelvis vid en olycka, enligt Socialstyrelsen.

– När vi för dialog med regionerna så säger de att det beror på svårigheten att bemanna. Patienter flyttas regelbundet mellan regionerna för att utjämna vid hög belastning. Det finns planer för eskalering, men marginalen för att kunna genomföra dem blir mindre och mindre, säger Taha Alexandersson.

Pandemins fjärde våg har hittills inte inneburit en lika hög belastning på intensivvården som tidigare. Ungefär en fjärdedel av patienterna som i nuläget vårdas inom intensivvården är covidpatienter och antalet ser ut att öka. Men även om antalet skiljer sig rejält jämfört med första vågen, då som mest över 750 patienter intensivvårdades och antalet platser byggdes ut till som mest 1 098, bedöms läget som mycket ansträngt i sjukvården. En skillnad i dagsläget är att många inom personalen är i hemkarantän eller är sjuka själva och att trycket från andra intensivvårdspatienter ökat.

– Den samlade bilden är att det bara ligger ett 100-tal covidpatienter på iva med intensivvårdsbehov, men i antal motsvarar det samtliga intensivvårdsavdelningar i Sörmland och Stockholm tillsammans. Och det är samtidigt som vården parallellt hanterar en influensasäsong, vinterkräksjuka och alla andra akuta och planerade vårdbehov, säger Taha Alexandersson.

Hur allvarligt är det att det finns färre intensivvårdsplatser nu än när pandemin började?

– Det är en tydlig signal om hur ansträngd vården är och att den varit ansträngd under lång tid, säger Taha Alexandersson.

Socialstyrelsen bär det nationella samordningsansvaret för intensivvårdsplatserna under pandemin. Taha Alexandersson säger att hon, i sin roll som beredskapschef, skulle önska att marginalerna inom vården var större. Myndigheten har under pandemin tillfört material, utrustning och transportresurser, men inte personal.

– Satsningar på personalresurser har varit svårt att upprätthålla under pandemin. Det har inte gått att snabbutbilda intensivvårdssjuksköterskor eller intensivvårdsläkare.

Borde man inte snabbutbilda, om nivån har sjunkit?

– Det har ju utbildats inom våg ett. Men gör du det så tar du vårdpersonal från en annan del av vårdkedjan och får en ökad andel uppskjuten vård.

Antal Iva-platser per 100 000 invånare

(År 2020 eller närmaste år)

Källa: OECD, Svenska Intensivvårdsregistret och Socialstyrelsen

Du kanske också gillar