Hem Ekonomi Framtidstro i Åmål efter amerikanska industrijättens satsning

Framtidstro i Åmål efter amerikanska industrijättens satsning

förbi admin
0 kommentar

Osman Atici placerar den tunga stålkonstruktionen i mätinstrumentet och låter den snurra med högsta hastighet. Efter några mindre justeringar konstaterar han att en av de 185 000 kardanaxlar som Spicer Nordiska Kardan AB producerar varje år till Scania, Volvo och andra fordonstillverkare är godkänd och snart klar för leverans.

24-årige Osman, som kom till Sverige från Turkiet 2015, har jobbat på företaget i Åmål sedan i augusti. Nettobutiken, där han tidigare var anställd, lades ner. Då gick han till kommunens största privata arbetsgivare på Industrigatan, knackade på dörren och frågade om det fanns jobb.

– Och några dagar senare började jag. Nu hoppas jag på fast jobb. Jag vill gärna vara kvar i Åmål, säger Osman.

Oddsen för fast anställning har i alla fall inte försämrats.

Platschefen Robert Boffey förevisar en av de detaljer till de 185 000 kardanaxlar som företaget Spicer Nordiska Kardan AB producerar varje år.

Foto: Veronika Ljung-Nielsen

Den 23 november meddelade Spicer Kardans ägare, den amerikanska industrijätten Dana Incorporated, en av världens ledande leverantörer av drivlinor och elsystem för fordonssektorn, att man satsar nära en halv miljard kronor på att bygga världens första storskaliga elmotorfabrik för tunga fordon i Sverige.

Åmål, med drygt 12 000 invånare, tog hem spelet i konkurrens med 30-talet andra orter i världen. Produktionen väntas komma igång i slutet av nästa år. 80 nya jobb skapas, men det är bara början. Om allt går enligt plan och världens behov av elektrifierade fordon ökar i förväntad takt kommer de 7 400 kvadratmeter fabrik som nu planeras inte att räcka till.

– Vi kan bygga 45 000 kvadratmeter utöver de 10 000 vi har. Min känsla är att det här kommer att bli mångdubbelt större än det steg som vi ser nu, säger platschefen Robert Boffey, när han tar emot på kontoret en trappa upp.

Osman Atici är 24 år och kom till Sverige från Turkiet 2015. Han vill stanna i Åmål.

Osman Atici är 24 år och kom till Sverige från Turkiet 2015. Han vill stanna i Åmål.

Foto: Veronika Ljung-Nielsen

Det låter som ljuv musik för en kommun som under decennier plågats av låg sysselsättning. I fjol var arbetslösheten 13,7 procent, fjärde högst bland landets 290 kommuner. Särskilt allvarlig var situationen bland långtidsarbetslösa och ungdomar, med högsta siffran i landet – 22,5 procent.

Men någonting har hänt. Eller som Leif Johansson, chef på Arbetsförmedlingen i Fyrbodal, uttrycker det:

– Det har vänt. Sverige tuffar på bra just nu och Åmål är inte det enda stället.

10,7 procents arbetslöshet i oktober är fortfarande en hög siffra, men det är den lägsta på orten sedan 2008.

Dalsland och området Fyrbodal har länge brottats med arbetslösheten. Den 19 december är det tio år sedan Saab i Trollhättan gick i konkurs. Orter som Åmål och Bengtsfors har haft svårt att repa sig efter företagsnedläggningar. I fjol beställde Åmåls kommun en utredning från Karlstads universitet för att identifiera problemen och hitta sätt att förändra situationen.

Forskaren Henrietta Huzells slutsatser var ingen rolig läsning. Hon talade om en strukturell arbetslöshet som går i arv i generationer och beskrev situationen som ohållbar.

– På orter där arbetslösheten bitit sig fast kan det vara så att både mamma och pappa och mormor och morfar eller farmor och farfar har varit arbetslösa och då blir det en vana, konstaterar Leif Johansson.

Leif Johansson, chef för Arbetsförmedlingen i Fyrbodal, säger neddragningarna på myndigheten ligger bakom beslutet att delvis stänga kontoret i Åmål.

Leif Johansson, chef för Arbetsförmedlingen i Fyrbodal, säger neddragningarna på myndigheten ligger bakom beslutet att delvis stänga kontoret i Åmål.

Foto: Veronika Ljung-Nielsen

Den här dagen är han på plats i Åmål. Annars har myndigheten delvis stängt sitt kontor här. Numer måste den som vill träffa en arbetsförmedlare fysiskt beställa tid.

Leif Johansson förstår att den bristande lokala närvaron kan tyckas motsägelsefull när man ser arbetslöshetssiffrorna, men förklarar att det stora varslet på Arbetsförmedlingen 2018 tvingade myndigheten till ny organisation.

– De flesta människor arbetar digitalt i dag. Det är ytterst få som vill sitta i ett väntrum på en direktservice och berätta sin historia, säger Johansson och poängterar att man vid behov fortfarande erbjuder fysiska möten.

Långtidsarbetslösheten i Åmål är en särskilt svår nöt att knäcka. I fjol startade kommunen tillsammans med Arbetsförmedlingen projektet Utvecklingsjobb, som syftar till att få ut personer med försörjningsstöd av kommunen i sysselsättning. Det har så här långt resulterat i över 100 kommunala och privata jobb, där många gått till de nyanlända som man tog emot 2015. Jobben är inte permanenta, men har gett arbetslösa en möjlighet att komma ur en destruktiv situation. Förhoppningen är att ”kickstarten” ska få dem fortsätta till studier eller andra anställningar.

Kristoffer Ljung, näringslivs- och kommunikationschef i Åmåls kommun, säger att stadens varumärke måste putsas.

Kristoffer Ljung, näringslivs- och kommunikationschef i Åmåls kommun, säger att stadens varumärke måste putsas.

Foto: Veronika Ljung-Nielsen

Kristoffer Ljung har ett och ett halvt år bakom sig som näringslivs- och kommunikationschef i Åmåls kommun. Han betonar att rapporten från Karlstads universitet koncentrerar sig på långtidsarbetslösa.

– Det är klart att det är dystra siffror och ett problem som är väldigt svårt att jobba med. Det gäller att arbeta långsiktigt och då måste man börja redan när de börjar skolan, säger Ljung och påpekar att problemet har flera sidor.

– Det handlar kanske inte bara om att du inte har ett jobb. Det kan vara ensamhet, det kan vara psykisk ohälsa. De här bitarna hör ihop, säger Ljung.

Efter att ha varit verksam vid en kommunikationsbyrå i Karlstad har han återvänt till sin barndomsstad med målet att putsa på dess varumärke.

Rebecca Liljeberg och Alexandra Dahlström som Agnes och Elin i den kultförklara filmen ”Fucking Åmål” som också präglat orten i titeln.

Rebecca Liljeberg och Alexandra Dahlström som Agnes och Elin i den kultförklara filmen ”Fucking Åmål” som också präglat orten i titeln.

Foto: Memfis Film

Ljung tycker att den dystra bild som ofta målats upp av Åmål är onyanserad och menar att Lukas Moodyssons prisbelönta film ”Fucking Åmål” spelar en inte oväsentlig roll i sammanhanget.

– Superbra film, som egentligen kan handla om vilken småstad som helst, men det har tyvärr blivit det som folk relaterar till när man pratar om oss, säger han.

Åmål, säger Ljung, är en attraktiv plats, inte minst på grund av sitt natursköna läge vid Vänern. Nu när allt fler flyr storstaden och söker sig till landsbygden gäller det att få dem att upptäcka att Åmål inte bara är den där ovanligt stora Sibyllakiosken på vägen hem från fjällen.

På torget i Åmål råder julefrid.

På torget i Åmål råder julefrid.

Foto: Veronika Ljung-Nielsen

Här finns till exempel en av landets högst rankade gymnasieskolor i Karlbergsgymnasiet. Problemet som för många orter utan högskola att de duktiga studenterna försvinner.

– Det är naturligt, men vi måste jobba för att hitta en bra matchning av jobb som gör att de en dag kan återvända hit, säger Ljung.

Planen är nu att skräddarsy gymnasieutbildningar för att så många som möjligt av de nya arbetstillfällena kan besättas lokalt.

Ljung är övertygad om att storsatsningen på Spicer Nordiska Kardan får ringar på vattnet i form av andra företag och nyinflyttade. Robert Boffey har redan märkt av intresset.

– Det här väcker framtidstro. Det tog bara en halvtimme efter att vi hade presenterat planerna så började folk höra av sig. Nu senast var det några som ville bygga ett villaområde, säger han.

Mari Sjöberg och Frida Jansson tror att det blir ännu mer fart på husförsäljningen i Åmål.

Mari Sjöberg och Frida Jansson tror att det blir ännu mer fart på husförsäljningen i Åmål.

Foto: Veronika Ljung-Nielsen

Fastighetsmäklarna Mari Sjöberg och Frida Jansson hoppas på mer nybyggnation. De berättar om hög aktivitet på Svensk fastighetsförmedlings lokalkontor redan i dag. Tyskar, danskar och norrmän har stort intresse för sommarboende i området, men efter beskedet om den stora företagsetableringen väntar mäklarna även kunder som jagar permanent boende.

– Det här är fantastiskt roligt för Åmål. Alla talar om det, säger Mari Sjöberg, som bott i staden i hela sitt liv och inte heller känner igen sig i den dystra bild som ofta tecknas av den.

På andra sidan gatan förbereder Abdullah Kama lunchen på sin pizzeria. Även han gläds åt beskedet från det amerikanska företaget.

– Jag har bara nio bord så jag funderar på att bygga ut, säger han.

Företagsetableringen i Åmål kan ge ringar på vattnet. Abdullah Kama har planer på att bygga ut sin pizzeria.

Företagsetableringen i Åmål kan ge ringar på vattnet. Abdullah Kama har planer på att bygga ut sin pizzeria.

Foto: Veronika Ljung-Nielsen

Michael Karlsson, kommunstyrelsens socialdemokratiske ordförande, är kraftigt förkyld och tar emot utanför sin villa. Intervjun sker på avstånd.

Pandemin har som för de flesta kommuner skapat ytterligare utmaningar. Den stora industrietableringen har åtminstone till en del tagit bort ljuset från arbetslösheten och Michael Karlssons egna personliga ekonomiska problem.

Han säger att han möts av en nyväckt entusiasm bland kommuninvånarna och han betonar att nyetableringen inte görs av några tillfälliga lycksökare.

– Det är klart att en amerikansk jättekoncern inte skulle göra en sådan här satsning om man inte trodde på Åmål, säger Karlsson.

Det har stormat kring Åmåls högste politiker. I fjol avslöjades att han hade skulder på över 800 000 hos Kronofogden. Det handlade bland annat om obetalda avgifter till den egna kommunen. Trots att Karlsson skaffade sig en plan för hur skuldberget skulle krympas är summan ett drygt år senare kvar på samma nivå.

Det har stormat kring Åmåls ledande politiker, Michael Karlsson (S), efter att det förra året avslöjades att han hade stora skulder hos Kronofogden.

Det har stormat kring Åmåls ledande politiker, Michael Karlsson (S), efter att det förra året avslöjades att han hade stora skulder hos Kronofogden.

Foto: Veronika Ljung-Nielsen

Den 6 december hade Karlsson 23 pågående ärenden för indrivning hos Kronofogden på en total summa av 782 257 kronor.

Enligt Karlsson uppstod skulderna i samband med att det konditori som han och hans fru drev såldes med förlust 2012. Rörelsen var ett handelsbolag och därför, förklarar han, kom förlusten att drabba hushållets ekonomi.

När uppgifterna om skulderna blev kända krävde företrädare för flera partier lokalt Karlssons avgång. Han hade tidigare kritiserats i samband med rekryteringen av kommundirektören Anders Sandén, som fick sparken efter att SVT:s Uppdrag granskning granskat honom och hans tid som kommunstyrelsens ordförande (S) i Sigtuna kommun 2002–2013.

Karlsson ser avgångskraven mot honom som en del av ett politiskt spel.

– Politiken är en skitig bransch, säger han och förklarar att han försöker minska sina skulder.

Han har avdrag på lönen varje månad.

– Vi jobbar på det, men det är inte alltid så lätt. Det här är baksidan med företagande, säger han.

Med tanke på den turbulens som varit kring hans person skulle man kunna se företagsetableringen och de nya jobben som en personlig triumf och revansch.

– Nej, säger han. Jag tycker snarare att det är en revansch för Åmål.

Du kanske också gillar