Hem Ekonomi Inte praktiskt möjligt att återstarta nedlagda kärnkraftverk

Inte praktiskt möjligt att återstarta nedlagda kärnkraftverk

förbi admin
0 kommentar

I Sverige har sex av landets tidigare totalt tolv kärnkraftsreaktorer avvecklats. Barsebäcks två reaktorer stängdes efter ett politiskt beslut, och orsaken till att två reaktorer vardera i Ringhals och Oskarhamn avvecklades var enligt huvudägarna Vattenfall och Uniper att de inte längre var ekonomiskt lönsamma.

Men nu skjuter elpriserna tidvis i höjden – och Ukrainakriget hotar att utlösa en akut energikris i hela Europa.

Skulle det vara möjligt att återstarta någon eller några av de här reaktorerna?

– Nej, även om det finns en och annan inom branschen som påstår det ibland, så skulle jag säga att det i praktiken är helt omöjligt, säger Jan Hanberg, chef på enheten för anläggningssäkerhet vid Strålsäkerhetsmyndigheten.

Bilden bekräftas av reaktorägarna Uniper och Vattenfall. Även om kraftverken ser intakta ut på utsidan så är det inte mycket kvar under betongskalen.

– Reaktortanken i Barsebäck 1 är sågad i mindre bitar och står i ett mellanlager och väntar på slutförvar. Barsebäck 2 har vi precis börjat såga sönder, och allt annat är nedmonterat och bortplockat, säger Maria Taranger, presskontakt på Barsebäck Kraft AB som ingår i koncernen Uniper.

Vid Oskarshamns kärnkraftverk, där två av de tre reaktorerna började avvecklas ungefär 15 år senare – 2015 respektive 2017 – har man inte hunnit lika långt. Men beskedet är likadant. ”Oskarshamn 1 och Oskarshamn 2 monteras ner och kan inte återstartas”, svarar deras presstalesperson Désirée Liljevall på sms.

Och vad gäller de två reaktorer som avvecklades så sent som 2019 och 2020 vid Ringhals svarar huvudägaren Vattenfall på liknande sätt.

– Reaktortankarna är i och för sig inte nedplockade än, men vi har plockat reservdelar till de andra anläggningarna för att återanvända komponenter så långt det är möjligt och reaktornära system har förberetts för nedmontering. Så det är inga intakta kärnkraftverk längre, säger presschefen Anna Collin.

För att de radioaktiva delarna ska kunna hanteras på ett säkrare sätt har de bland annat rengjorts med kemikalier och syra, vilket kan försvaga materialet, tillägger hon.

Nedmontering av högtrycksturbin i Ringhals 2.

Foto: Malin Söderlind

Bortsett från svårigheterna att återställa anläggningarna skulle det krävas mycket omfattande kompletteringar och modifieringar för att uppfylla dagens uppdaterade säkerhetskrav, förklarar Jan Hanberg vid Strålsäkerhetsmyndigheten. Efter olyckan vid kärnkraftverket i Fukushima infördes till exempel en regel som säger att från och med 2021 måste alla anläggningar i Sverige ha teknik för att kunna fortsätta kyla reaktorhärden även om den normala driften slås ut, så kallad oberoende härdkylning.

– Det är väldigt stora och kostsamma arbeten, som nog skulle ta åtminstone fyra fem år att genomföra, säger Jan Hanberg.

Dessutom skulle det ta lång tid att få tag på bränsle av rätt typ, påpekar han – något som bekräftas av John Lindberg, som är talesperson för kärnkraftsindustrins globala branschorganisation World Nuclear Association:

– Uranmarknaden är ganska speciell, det är inte bara att åka till en affär och handla. Det är ofta långa kontrakt där man måste lägga en order många år in i framtiden, som omfattar allt från brytning till anrikning av uranet.

John Lindberg förklarar att situationen ser likadan ut i övriga i Europa. Sedan 2018 har drygt 10 reaktorer avvecklats i Frankrike, Tyskland, Sverige och Schweiz. Men ingen av dem betraktas som möjlig att återstarta med kort varsel, inte ens de tre tyska reaktorer som stängdes ned för bara några månader sedan i slutet av 2021.

– Att driva kärnkraftverk är en långsiktig verksamhet som kräver löpande uppgradering, planering och underhåll av utrustning. Om man vet att anläggningen ska avvecklas så gör man inte det som krävs för att köra längre än så, säger John Lindberg.

Bolaget Preussen Elektra, som är huvudägare till två av de nyligen nedlagda reaktorerna i Tyskland, skriver till DN att redan frågan om att eventuellt kunna förlänga driftstiden på de reaktorer som ännu är i drift, och som enligt planeringen ska läggas ned vid årsskiftet, är en stor utmaning.

Förutom svårigheterna att få fram bränsle utan avbrott och ta igen inställt underhåll, så så saknas kvalificerad personal för att driva kraftverken, eftersom den befintliga expertisen redan skrivit på nya kontrakt förklarar Christine Wedemeyer vid Preussen Elektra.

”Mot den bakgrunden kan du säkert lätt föreställa dig att återstart av en nedlagd reaktor skulle innebära en betydligt större utmaning”, skriver hon.

Du kanske också gillar