E-handeln har ökat kraftigt under de senaste åren, inte minst pådrivet av pandemin. Ibland lämnas paketen utanför dörren, andra gånger direkt i postlådan, och kräver inget möte med budet.
Det här oroar Läkemedelsverket eftersom allt fler börjat e-handla läkemedel. Nu vill de skruva åt kraven på apoteken för att säkerställa att rätt person tar emot varorna.
– Vi har fått signaler om att läkemedel inte når kunder utan kanske kommer till fel personer, är försenat eller inte kommer fram alls, säger Annika Babra som är enhetschef vid Apotek och receptfri detaljhandel hos Läkemedelsverket.
Myndigheten har lagt fram nya föreskrifter om distanshandel vid öppenvårdsapotek. Det innefattar förslag om att läkemedel inte får överlämnas om det finns risk för stöld, vilket gör att de inte får levereras utanför dörren. För receptbelagda läkemedel föreslås krav på id-kontroll vid mottagandet.
– Man skulle aldrig lämna ut receptbelagda läkemedel till någon annan på ett fysiskt apotek utan att säkerställa att det är en person som har rätt att ta emot läkemedlet, kommenterar Annika Babra.
Läkemedelsverket föreslår även utökade krav på kontroll och information vid beställning och utlämnande. Ett exempel är att om en beställning av receptbelagda läkemedel även innehåller receptfria läkemedel ska en farmaceut bedöma om samtidig användning av läkemedlen skulle kunna skada kunden.
Foto: Jeanette Hägglund
Förslaget påverkar såväl traditionella apotek som aktörer som nätapoteket Apotea som omsatte 4,6 miljarder kronor under 2021.
Grundaren Pär Svärdson uppskattar att runt hälften av deras leveranser skulle påverkas av förändringarna. Receptfria läkemedel kräver inte id-kontroll men påverkas ändå.
– Fraktbolagen hänger dem på dörren om brevlådan är full och det får man då inte göra. Alltså försvinner varubrev från alla leveranser, säger Pär Svärdson.
Han säger att Apotea kan implementera lösningar för att möta id-kraven, och skicka paket som hämtas ut eller direktleveranser som signeras vid dörren.
Det råder dock ingen tvekan om att det skulle slå hårt mot affärsmodellen. Svärdson framhåller att det blir svårt att hitta lösningar utanför städerna där det finns färre leveransalternativ.
– Det tragiska är att det är ett slag mot landsbygden och folk som är sjuka och äldre. Om du bor i en liten ort utan bil och ska beställa läkemedel så finns det bara varubrev.
Runt tio procent av Apoteas verksamhet kopplas till landsbygden, enligt Pär Svärdson.
– Det är en ganska liten procent av svenskarna, men för de kunderna är det såklart ett jätteproblem, för de har bara det här alternativet.
Foto: Press
Läkemedelsverket ser osäkerheter i distributionen och vill därför tydliggöra apotekens ansvar.
Pär Svärdson säger att han förstår oron, men är kritisk då han anser att myndigheten inte presenterat konkret fakta som underbygger påståendena.
– Det är klart att hela branschen jobbar hårt och säkerheten är superviktig. Men de har inte sammanställt om det är ett problem eller begärt in siffror över detta. De har bara hört att paket kommer bort.
Annika Babra säger att de, utifrån sin tillsyn, vet att det förekommer felleveranser i olika grad.
– Och även om vi inte har exakta siffror på hur många paket som försvinner på vägen till kund så anser Läkemedelsverket att det är allvarligt för varje kund som inte mottar sina beställda läkemedel.
Budbolaget Premo som delar ut varor tillsammans med morgontidningarna är Apoteas underleverantör. Vd:n Jan Persson pekar också på problematik i minskad tillgänglighet på landsbygden och känner inte igen sig i kritiken om bristande kontroll i leveranser. Han säger att det inte är ett alternativ att förändra utdelningssättet.
– Det går inte då vi delar ut på nätter och morgonen, du kan inte ha en fysisk kontroll då, säger Jan Persson.
Premo ägs av Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet och upplägget har hittills skapat ekonomiska synergieffekter för ägarna.
Nu riskerar Premo att förlora mångmiljoner i framtida intäkter.
– Det är klart det påverkar. Vårt huvuduppdrag är att sprida det fria ordet i print och det här är ett stort bidrag, säger Jan Persson.
En remissrunda avslutades i början av januari och Läkemedelsverket tar nu ställning till berörda aktörers syn på förslaget, som beräknas träda i kraft i september.
– Utifrån vad svaren ger får vi ta ställning till tidsperspektivet. Ibland tar det lägre tid än vi tror för branschen att göra de omställningar som krävs, säger Annika Babra.