Hem Ekonomi Nu rusar boräntan – men inte sparräntan

Nu rusar boräntan – men inte sparräntan

förbi admin
0 kommentar

På bara några månader Riksbanken höjt styrräntan från 0 till 1,75 procent. Och i USA genomförde centralbanken Fed förra veckan årets tredje ”trippelhöjning” med 0,75 procentenheter.

När styrräntorna höjs stiger blir dyrare för bankerna att finansiera sig genom att låna pengar, till exempel av centralbanken. Bankerna skickar förstås vidare kostnaden till sina egna lånekunder genom att höja sina utlåningsräntor. Räntekostnaderna för exempelvis bolån och privatlån stiger då.

– Efter många år med väldigt låga räntor är många hushåll högt belånade. Nu är vi i ett läge där räntorna tvärtom stiger, och även om räntenivåerna inte är höga i ett historiskt perspektiv så är skillnaden att vi nu också har stora lån. Därför gör höjda räntor att det blir väldigt tufft väldigt snabbt för många – särskilt i kombination med höga elräkningar och prisökningar på mat, säger Frida Bratt, sparekonom på Nordnet.

Vi har vant oss vid nollränta på sparkonton

Bankerna verkar dock inte ha lika bråttom att höja sina inlåningsräntor, alltså den ränta de betalar till de kunder som har sparkonton. I år har styrräntan höjts tre gånger: i maj, juli och september. Enligt SCB:s finansmarknadsstatistik ökade den genomsnittliga räntan för ett nytt eller omförhandlat bolån från 2,2 till 3 procent bara mellan april och juli, alltså med 0,8 procentenheter. Under samma period steg inlåningsräntorna bara med 0,1 procentenheter till blygsamma 0,18 procent.

– Det är bara att konstatera att bankerna varit mycket snabbare med att höja bolåneräntorna än sparräntorna. Men det har också ganska länge varit accepterat bland allmänheten att man inte får någon ränta på sparkontot. Alltså har det inte funnits något tryck på bankerna att erbjuda mer ränta, säger Frida Bratt.

Finansinspektionen, myndigheten som vakar över Sveriges finansmarknad, påpekar att vissa banker faktiskt har höjt inlåningsräntan ganska snabbt. ”Nu när räntorna stiger är det viktigt att konsumenter tänker på sin sparränta och jämför bankernas erbjudande, precis som för bolånen. Det kan vara lätt att glömma efter en så lång period med nollränta”, skriver pressavdelningen till Fokus.

Inflationen äter upp sparandet oavsett

Nollräntan på sparkonton har i sin tur varit en följd av den låga styrräntan, som mellan 2015 och 2020 till och med var negativ. Frida Bratt påpekar att bankerna under den perioden absorberade en kostnad som annars hade drabbat spararna:

– Riksbankens minusränta hade ju bankerna kunnat finansiera genom att ha minusränta på sparkonton, men det lät de bli. Då kan man tänka sig att de inte har särskilt bråttom att höja räntan nu heller.

Hon tror att den rådande ekonomiska situationen kommer att rikta allmänhetens uppmärksamhet mot räntorna på sparkonton. Däremot är det tveksamt hur stora konsekvenser höjda sparräntor skulle få. Med en inflationstakt på 9 procent äts pengarna på sparkontot snabbt upp även med en rejäl höjning av sparräntan.

– Och även om sparräntorna höjs är det inte säkert att det kommer att påverka vårt beteende i så hög utsträckning. Vi lär nog snarare få ta av våra sparkonton för att betala de ökande kostnaderna, säger Frida Bratt.

Du kanske också gillar