Hem Ekonomi Penningpolitiken måste vara proaktiv mot hög inflation

Penningpolitiken måste vara proaktiv mot hög inflation

förbi admin
0 kommentar

Han sade att ett välfungerande betalningssystem, stabila statsfinanser och verkningsfull verktygslåda har varit grundläggande förutsättningar för att inflationsmålspolitiken fungerat.

Inflationen och de långsiktiga inflationsförväntningarna har i genomsnitt varit nära målet på 2 procent sedan inflationsmålet infördes och det har bidragit till att den svenska ekonomin klarat ekonomiska kriser förhållandevis bra.

Men den höga inflationen är en utmaning. Inflationsmålet har aldrig testats i en höginflationsmiljö. Erfarenheterna från 1970-talet är att det kan vara mycket kostsamt att få ned inflationen om den väl bitit sig fast på höga nivåer. En annan lärdom är att penningpolitiken inte kan vara passiv om inflationen väl har börjat stiga.

”Penningpolitiken behöver vara proaktiv och fokusera på att motverka prisökningarna för att inte förlora sin trovärdighet”, sade han.

Åren med inflationsmål har också lärt oss ett antal saker. Det var bland annat väldigt kostsamt att ”städa upp” efter finanskrisen och recessionen varade under lång tid. Det finansiella systemet har dessutom vuxit och imperfektionerna på finansmarknaden har ökat i betydelse.

Finansiell stabilitet och penningpolitik har därför blivit alltmer sammankopplade. För att centralbanken ska kunna uppnå prisstabilitet krävs finansiell stabilitet, och med anledning av detta behöver det penningpolitiska ramverket modifieras.

”Dels bör vissa makrotillsynsverktyg, som till exempel den kontracykliska kapitalbufferten ligga hos Riksbanken. Dels bör finansiell stabilitet ges en viss vikt i de penningpolitiska besluten”, sade han.

Han sade att penningpolitikens och makrotillsynens verktyg i vissa fall har liknande effekter. De båda politikområdenas verktyg påverkar bankernas finansieringskostnad, mängden krediter i ekonomin och olika räntor. En höjning av exempelvis den kontracykliska kapitalbufferten leder normalt sett till minskad kreditgivning och högre räntor. Man skulle kunna säga att räntan höjs utan att centralbanken höjer räntan.

”Detta är ett skäl till att penningpolitiken är mer effektiv om den kan koordineras med en verkningsfull makrotillsyn”, sade han.

Den penningpolitiska styrräntan verkar dessutom mycket brett, vilket gör det svårt för olika marknadsaktörer att undvika dess effekter. Styrräntan kan därför vara ett komplement till makrotillsynsverktygen, vilket gör att även makrotillsynen kan bli mer effektiv om den koordineras med penningpolitiken.

Hushållens höga och växande bolåneskulder i kombination med allt större konsumtionsskulder gör dem känsliga för ränte- och konjunkturförändringar. Nästan hälften av hushållens bolån har dessutom kort räntebindningstid på runt tre månader, vilket spär på räntekänsligheten ytterligare.

Om den privata skulduppbyggnaden och räntekänsligheten blir alltför hög riskerar vi så kallad finansiell dominans, det vill säga att finansiell stabilitet dominerar de penningpolitiska övervägandena och undergräver trovärdigheten för låg och stabil inflation.

”Att tilldela Riksbanken några av makrotillsynens verktyg skulle mildra problemen med tidsinkonsistens, underlätta koordineringen mellan penningpolitik och makrotillsyn och i slutändan minska riskerna för finansiell dominans”, sade han.

Stefan Ingves sade också att många centralbanker i praktiken tar hänsyn till finansiell stabilitet i sina penningpolitiska beslut.

Enligt den nya riksbankslagen bör penningpolitiken beakta finansiella obalanser på kreditmarknaden och vid behov anpassa den tidsram inom vilken prisstabilitetsmålet ska uppnås. Med andra ord kan Riksbanken ”luta sig mot vinden” och ta hänsyn till finansiella obalanser i penningpolitiken.

Detta är ett steg framåt jämfört med den tidigare lagen. Men det sägs samtidigt att motverkandet av finansiella obalanser inte bör vara ett självständigt, underordnat mål inom ramen för penningpolitiken.

”Jag tycker att detta är olyckligt formulerat och tror att det riskerar att göra mandatet otydligt. Det är bättre och tydligare om penningpolitiken har ett självständigt mål för finansiell stabilitet, det vill säga finansiell stabilitet bör vara ett argument i Riksbankens målfunktion”, sade han.

Det kan formuleras på liknade sätt som målet för att stödja den ekonomiska utvecklingen: Utöver prisstabilitet bör Riksbanken också sätta en viss vikt vid finansiell stabilitet och den ekonomiska utvecklingen i de penningpolitiska besluten.

Du kanske också gillar