Hem Ekonomi PPM-systemet är boven som sänker din pension

PPM-systemet är boven som sänker din pension

förbi admin
0 kommentar

Debattören: Pengarna i fonderna når inte dagens pensionärer

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Problemet för dagens pensionärer är premiepensionen. De inbetalningar som varje år görs till PPM-systemet drar helt enkelt bort pengar från utbetalningarna till dagens pensionärer – och läggs i fonder för att betalas ut först 50 till 70 år senare, skriver Jan Hagberg.
Problemet för dagens pensionärer är premiepensionen. De inbetalningar som varje år görs till PPM-systemet drar helt enkelt bort pengar från utbetalningarna till dagens pensionärer – och läggs i fonder för att betalas ut först 50 till 70 år senare, skriver Jan Hagberg.

DEBATT. Världens bästa pensionssystem säger Alecta i SvD den 22 maj om dagens offentliga pensionssystem. Systemet fungerar som det var tänkt, sade Finanspolitiska rådet i maj. Trots att det helt uppenbart inte ger tillräckliga pensioner!

Något måste vara grundläggande fel i resonemangen i den förda debatten.

Pensionsdebatten vill alltså inte stilla sig, trots att många rycker ut och säger sig veta vad som gäller. Orsaken till oron är naturligtvis att den allmänna pensionen faktiskt är låg för många kvinnor och, notera, även för män.

Ett långt arbetsliv ger för många inte särskilt många extra kronor per månad i pension. Trots tidigare yviga löften om ”krona för krona” har systemet blivit ganska platt i sitt utfall. Ett långt arbetsliv ger låg och liten utdelning.

I en artikel i SvD gjorde jag redan den 20 januari 1999 – som försäkringsaktuarie (försäkringsmatematiker) – under rubriken ”På väg mot ett pensionernas Poltava”, en teknisk genomgång av bristerna i det nya pensionssystemet. Jag konstaterade att pensionen i systemet, när detta var fullt utbyggt, enligt alla rimliga kalkyler skulle minska med 15 till 20 procentenheter jämfört med 1999 års nivåer.

Tyvärr blev det värre än så.

Det är felkonstruktionen i dagens offentliga pensionssystem som är orsaken. Blandningen av två helt skilda och motstridiga försäkringssystem – fördelningssystem och fonderade system.

Systemen kan inte samsas, utan att avgiften höjs – eller pensionen minskas för dagens pensionärer. Beslutande politiker valde det senare.

Detta är felkonstruktionen som berövar dagens pensionärer minst 50 miljarder, årligen. Detta är det verkliga problemet, det som måste diskuteras – och lösas.

I debatten blandas friskt mellan allmänna pensioner, kollektivavtalade tjänstepensioner och pensionärers totala förmögenhet, utan att man koncentrerar sig på kärnfrågan – den allmänna pensionen.

Ett exempel på denna förvirrande sammanblandning var debatten med partiledarna i SVT:s ”Agenda” den 8 maj. Där sades det från programledarhåll att medelpensionen är 19 800 kronor i månaden.

Enligt Pensionsmyndighetens egen statistik är genomsnittet i den utbetalade allmänna pensionen endast 14 000 kronor i månaden, före skatt. Programledaren för ”Agenda” plussade alltså på med kollektivavtalad tjänstepension, nästan 6 000 kr per månad. Tittaren tänkte väl troligen, att ”19 800 kronor är väl inte så lågt. Vad bråkar man om”?

Diskussionen i ”Agenda” borde självklart ha renodlats att enbart gälla den allmänna pensionen, som är politikernas ansvar.

Det måste alltså klargöras och benas ut vad som är problemet. Man måste peka på huvudorsaken till att den allmänna pensionen blivit så låg, peka på att felet ligger i själva systemkonstruktionen från 1990-talet. Ett faktum som tycks vara helt tabu i debatten.

Problemet för dagens pensionärer är kort sagt premiepensionen, PPM-systemet. De inbetalningar som varje år görs till PPM-systemet drar helt enkelt bort pengar från utbetalningarna till dagens pensionärer – och läggs i fonder för att betalas ut först i stort sett 50 till 70 år senare.

För att förstå det hela måste vi backa till 60-talet. År 1960 startade ATP, som ett inkomstrelaterat tillägg till folkpensionen. ATP var ett offentligt fördelningssystem där mycket av de inbetalade avgifterna gick direkt ut till pensionärerna som pension.

Inga fonder á la PPM fanns. De AP-fonder som skapades tjänade enbart som buffertfonder, för att jämna ut konjunktursvängningar i in- och utbetalningsflödet.

I början av 1990-talet var pensionsavgiften i det gamla pensionssystemet totalt 18,56 procent. I princip hela lönen upp till ett inkomsttak var pensionsgrundande. Det hävdades då, att den avgiften inte skulle räcka för att täcka pensionerna i framtiden.

På 90-talet slogs det fast att 18,5 procent skulle vara en tillräcklig avgift för det nya pensionssystemet – det är bara det att av dessa avgifter går i praktiken mindre än 15 procent till dagens pensionärer.

Detta är förklaringen till att minst 50 miljarder kronor per år går pensionärerna förbi – för att parkeras i PPM-fonder. Alltså till ingen glädje för dem.

Merparten av de pengar som betalas in till PPM-fonderna i dag grävs sålunda i stort sett bara ned, under en så lång tid som 50 till 70 år.

De betalas alltså inte ut till dagens pensionärer, som skulle ha skett i ett fullständigt fördelningssystem, utan till PPM-fonder. Klart att dagens pensioner blir låga!

Jan Hagberg, pensionerad chefaktuarie, teknologie doktor

Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Du kanske också gillar