Hem Ekonomi Så mycket får bönderna för varje krona i butik

Så mycket får bönderna för varje krona i butik

förbi admin
0 kommentar

Böndernas andel på 9 öre per matkrona har varit samma sedan 2015. Samtidigt som handeln får 34 öre per krona och industrin tar 26 öre.

Även staten tjänar bättre på affären än bönderna, då momsen tar 11 öre per krona.

Sophie Lind, enhetschef för strategi och analys på LRF, önskar att andelen som går till bönderna var den dubbla. För att gynna bönderna kan konsumenterna välja svenskt, säger hon.

– Ju mer svenskt vi väljer desto större andel kommer gå till bonden av den svenska matkassen, säger hon.

Matkronan

Så fördelar sig en betald krona i dagligvaruhandeln mellan de olika aktörer som förser oss med varorna.

* Fiskare/fiskindustri. Källa: LRF

Den nuvarande siffran på 9 öre är en halvering av bondens andel sedan 1995, då LRF:s beräkningar började. Anledningen är att importen ökat kraftigt under perioden.

– Det blev en mer öppen marknad, det gick att ta in fler varor på ett annat sätt. Importandelen i början på 1990-talet låg på omkring 25 procent och ligger nu på uppåt 50 procent. Det påverkar naturligtvis hur stor andel den svenska bonden får, säger Sophie Lind.

Enskilda livsmedel kan skilja sig åt. Till exempel, en jättefranska kostar 27 kronor i butik 2021 och till den behövs vete, olja och socker. Om vi antar att råvarorna är från svenska gårdar så gav det cirka 2:50 kronor till bönderna. Vilket är cirka 7 procent.

Köttprodukter ger annat utslag för bönderna. Vid ett köp av nötkött hamnade 44 procent till bonden av det konsumenten betalade i butik. Detta på grund av att påslaget i värdekedjan inte är lika stort, eftersom det är en relativt dyr produkt.

Förädlingsprocessen, alltså hur produkten behandlas och förpackas innan den når konsument, för dessa råvaror ser väldigt olika ut. Potatis är ett annat exempel där bonden får ut en större procent av matkronan, eftersom tvätt och sortering av varan redan kan ske hos bonden eller lantbrukaren.

Sophie Lind, enhetschef för strategi och analys på LRF.

Sophie Lind, enhetschef för strategi och analys på LRF.

Foto: Andrea Sjögren Karlsson

Ska produkten bli chips eller pommes frites, blir bondens andel avsevärt lägre.

– Bondens andel blir mindre för bröd än för ägg, eftersom det krävs förädling för att produkten ska bli en limpa, säger Sophie Lind.

Sveriges riksdag har beslutat om en nationell livsmedelsstrategi med sikte på 2030. Den går ut på att öka produktionen genom en hållbar tillväxt, som de hoppas ska kunna leda till fler jobb.

Den ska också leda till en större självförsörjningsgrad. I Sverige har vi en av de lägsta självförsörjningsgraderna i EU, på endast 50 procent. Grannlandet Finland har en försörjningsgrad på hela 80 procent, enligt LRF. Genom att välja svenska varor i butikerna kan hushållen bidra till att försörjningen tryggas, säger Sophie Lind.

– Vi har nu en situation där kostnaderna ökar för alla. Hushållen får mindre pengar att röra sig med. Det kan kännas lockande att välja utländska alternativ men det kan vara bra att ha i bakhuvudet att den livsmedelsproduktion vi har i fredstid är också den vi har i kristid. Vi behöver ha den kvar, vi behöver fortsätta att välja svenskt, säger hon.

Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen, anser att det är nödvändigt att titta på att alla led i livsmedelskedjan har rimlig lönsamhet på sin verksamhet.

– Den risk man tar ska betala sig någonstans. Bönderna har inte alltid fått avkastning på den risk de tagit. Om 9 procent är rimligt eller inte beror på om det handlar om en högförädlad produkt eller inte och säger ganska lite om lönsamheten i jordbruksledet, säger han och fortsätter:

Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.

Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.

Foto: Livsmedelsföretagen

– Min principiella inställning är att svenska bönder ska ha bra betalt för sina produkter, det är helt avgörande för svensk livsmedelsproduktion, säger Carl Eckerdal.

Läs mer:

Skördarna i Kalmar län hårt drabbade av torka

Exportavtal påverkar svenska livsmedelspriser

Du kanske också gillar