Skattefusk för miljoner i matbudsbranschen

Under de senaste åren har utbudet av snabba hemleveranser av mat ökat kraftigt. Beställningarna sker genom appar och marknaden domineras av ett antal större aktörer som Foodora, Bolt, Wolt och Uber.

Branschen har präglats av kritik mot bristande arbetsförhållanden och låga löner. Flera av plattformarna anser sig inte vara arbetsgivare och tar därmed inte ett arbetsgivaransvar. Ett undantag är Foodora som anställer sina bud. För stunden pågår processer inom EU som syftar till att öka kraven på plattformarna och stärka skyddet för dem som arbetar genom dem.

I Sverige har Skatteverket fått upp ögonen för matbudsbranschen och inledde en, ännu pågående, granskning under förra våren.

– Vi har fått misstankarna bekräftade, att det är ett ganska omfattande skattefusk inom den här branschen, säger Ludvig von Zeipel som är programledare på avdelningen osund konkurrens vid Skatteverket.

Fokus har riktats mot underleverantörer till plattformarna, vilket innefattar både enskilda personer och företag. Hittills rör det sig om runt 50 miljoner kronor i uteblivna skatteintäkter fördelade på ett 20-tal utredda företag samt anställda.

Uppläggen skiljer sig åt men innefattar företag som tar beställningar genom plattformarna och förmedlar vidare till egna anställda bud. Det finns även ”egenanställningsföretag” som tar betalt av bud för att hjälpa till med administrativa frågor och buden kan även själva vara registrerade för F-skatt och bedriva företag.

– När det är såhär mycket oredovisade inkomster och löner är det svårt att tro att det inte är medvetet fusk i väldigt stor utsträckning, säger Ludvig von Zeipel.

Han tillägger att många berörda är nya i Sverige och att det kan brista i kunskap om regelverken.

En del av fusket kan exempelvis ske genom olovlig uthyrning av de konton som matbuden använder. I flera Facebook-grupper och krypterade chattar postas det regelbundet om uthyrning av budkonton.

Ett matbud kan alltså hyra eller låna ut sitt arbetskonto och låta någon annan jobba under passen. Därefter kan man själv ta 30 eller i vissa fall 50 procent av intäkterna.

När DN kontaktar några av uthyrarna och utger sig för att vara på jakt efter jobb är det flera som vill hyra ut sina konton en längre tid. En person berättar att han ska söka andra jobb under våren, men vill behålla kontraktet med Wolt som någonting att falla tillbaka på.

En annan person som DN kommer i kontakt med erbjuder sitt arbetskonto i utbyte mot 50 procent av intäkterna. När beloppet ifrågasätts blir uthyraren arg och avblåser överenskommelsen.

”Skojar du med mig? Jag betalar skatt och moms och du betalar ingenting. Du får pengarna rakt in i fickan utan att betala någonting”, skriver uthyraren.

Skatteverket har tidigare flaggat för problematik i att betalningar sker kontant samt att bud delar på bankkonton och inloggningsuppgifter. De kan dock inte uttala sig om omfattningen.

– Det finns också en del som tyder på att anställda på budföretagen utnyttjas och att en del med en svag position på arbetsmarknaden lockats in med löften om att det handlar om vita extrajobb när så inte är fallet, säger Ludvig von Zeipel.

Utredningen leder till ökade skattetillägg och avgifter för både företag och anställda.

– I ett antal fall kommer det göras brottsanmälningar då det handlar om ganska stora belopp.

Skatteverket ser nu ett behov av riktade insatser för att öka kunskaperna inom sektorn och uppger att dialogerna med ett antal plattformar varit positiva.

Uber, Foodora och Bolt uppger via mejl att de gör regelbundna kontroller av sina partners.

Enligt Bolts nordiska presschef Jens Öhgren har de agerat i ett antal fall.

– Om det framkommer att en partner inte betalar skatt på ett korrekt sätt så avslutar Bolt samarbetet, säger han.

Foodora svarar att de använder andra budföretag vid enstaka tillfällen samt har system för att upptäcka om någon låter någon annan arbeta deras skift.

Uber Eats betonar att de ännu inte sett rapporten, men att de informerar om regler och att deras partners är skyldiga att betala korrekt skatt och följa avtal.

– Vi tillämpar flera förebyggande åtgärder, både genom vår teknologi och genom restaurangnätverket som aktivt rapporterar om en kurir inte matchar fotot kopplat till kontot, skriver Ubers svenska presskontakt Hanna Holmquist.

Skatteverkets kontroller fortsätter under 2023 och en rapport väntas mot våren.

DN har sökt Wolt.

Läs mer:

Lämna maten och gå – kontaktlösa leveranser vanligare för matbud