Hem Ekonomi Solcellsparken i Strängnäs delas av bin och solpaneler

Solcellsparken i Strängnäs delas av bin och solpaneler

förbi admin
0 kommentar

Utmed E20, mellan Södertälje och Eskilstuna, breder HSB Södermanlands solcellspark ut sig på åkern bredvid motorvägen. Vid en snabb anblick ser det nästan ut som vatten.

– Ibland är det som en hägring, skrattar vd Jon Leo Rikhardsson medan han låser upp grindarna.

År 2020 var han en av initiativtagarna när solcellsparken invigdes. Från och med i våras pågår ytterligare en utbyggnad. Nu växer parken till dryga 40 hektar och energiproduktionen ökar till 21 megawatt, vilket motsvarar närmre 12 000 lägenheters årsförbrukning av el.

När allt är klart beräknas HSB:s solcellspark vara störst i Sverige, även om segern blir kortvarig.

– Just nu byggs flera parker i Sverige som blir betydligt större. Men det är kul att vara störst så länge det varar, säger Jon Leo Rikhardsson.



Foto: Dennis Ylikangas

Upplägget bakom HSB:s solcellspark är unikt eftersom andelar, som ger rätt att använda den energi som produceras, endast kan köpas av HSB:s bostadsrättsföreningar.

Förutom HSB står ytterligare två aktörer bakom anläggningen. Energiengagemang Sverige bygger parken och Strängnäs kommun bistår med marken.

– Kommunen har varit väldigt positiva och sett till parkens långsiktiga miljönytta, berättar Jon Leo Rikhardsson.

HSB, Energiengagemang Sverige och Strängnäs kommun står bakom solcellsparken i Strängnäs.



Foto: Dennis Ylikangas

De första solcellerna började användas på 70-talet. Då främst i fristående system som inte var anslutna till elnätet utan som fungerade lokalt i exempelvis sommarstugor och husvagnar. I dag har solceller blivit vanligare, men trots det utgör enligt Energimyndigheten solkraft bara en procent av den totala elproduktionen.

Jon Leo Rikhardsson är noga med att betona solcellernas begränsade funktion i ett större system.

– Parken har en huvudsaklig produktionsperiod från april till september. Det är viktigt att komma ihåg att solceller alltid kommer att vara ett komplement.

Enligt Energimyndighetens korttidsprognos kommer solkraft öka till att stå för ungefär tre procent av svenskarnas elanvändning år 2025. Enligt Elin Larsson, analytiker på Energimyndigheten, är solenergins framtid starkt beroende av marktillgång.

– Vi får fler och fler frågor om hur man ska tänka kring marken, säger hon.

Just markfrågan har blivit en återkommande diskussion när det kommer till byggandet av solcellsparker. Det är inte bara svårt att hitta tillräckligt stora ytor, det är också svårt att enas om hur de ska användas.

För att lösa eventuella intressekonflikter finns flera exempel på hur man kan kombinera solcellsparker med betesmark eller åkermark, berättar Elin Larsson.

– Det är tacksamt för då ställer man inte olika intressen mot varandra utan kan använda parken till flera saker samtidigt.

Markfrågan har blivit en återkommande diskussion när det kommer till byggandet av solcellsparker.



Foto: Dennis Ylikangas

För LRF, Lantbrukarnas Riksförbund, är markfrågan komplex eftersom de menar att Sverige både behöver öka mat- och energiproduktionen.

– Med tanke på omvärldsläget med krig i Ukraina är det viktigt att säkra matproduktionen i Sverige, inte bara för böndernas skull utan för samhället i stort, konstaterar Pernilla Winnhed, näringspolitisk chef på LRF.

Eftersom solcellsparker ofta är en lönsam investering kan fler markägare komma att satsa på solceller i framtiden. LRF har tagit fram ett förslag för ökad energiproduktion till regeringen där solenergi spelar en viktig roll.

– Generellt föredrar vi att solceller placeras på byggnader eller mark som inte är viktig för svensk matproduktion, säger Pernilla Winnhed.

Pernilla Winnhed, näringspolitisk chef på LRF.



Foto: Sören Andersson

Ett sätt att både producera mat och el på samma yta är att låta boskap beta i solcellsparkerna. Söder om Forsby, utanför Klippan, är detta koncept snart verklighet. På Emelie och Per Hults gård Forsby Ängar ska hagen delas av solpaneler och får.

– För oss blir utnyttjandet oförändrat eftersom vi ändå skulle använda marken till bete. Nu blir det en optimal markanvändning, konstaterar Emelie Hult.

Hennes förhoppning är att solcellspanelerna även ska skydda gräset från solen och hindra det från att torka.

– I så fall blir det ytterligare en positiv effekt. Dessutom tycker fåren att det är skönt att vara i skuggan när det är som varmast, säger hon.

På gården Forsby Ängar ska solpaneler och får dela hagen framåt våren.



Foto: Kraftringen Energi

Tillbaka i HSB:s solcellspark i Strängnäs har solen spruckit upp. Förutom energiproduktion används marken också som blomängar som gynnar pollinerande insekter. När humlor och vilda bin får pollen och nektar främjas odlingar i närheten.

– Eftersom vi tar jordbruksmark i anspråk försöker vi skapa ännu större nytta, säger Jon Leo Rikhardsson.

Förutom energiproduktion används marken på HSB:s solcellspark i Strängnäs även till att främja artrikedom i området.



Foto: Dennis Ylikangas

När det kommer till solceller är Jon Leo Rikhardsson övertygad om att den tekniska utvecklingen bara befinner sig i början.

– Kanske kommer man i framtiden kunna ha en solcell insydd i sin keps, säger han och sneglar på DN:s fotografs huvudbonad.

Läs mer:

Husägare vill bygga egna elnät – stoppas av nätbolag

Solceller är vägen framåt i folkrika Indien

Du kanske också gillar