Mediansvenskens ekonomiska standard har ökat med nästan 70 procent sedan 1990-talet. Men samtidigt som den absoluta fattigdomen minskar, ökar den relativa.
– Inkomstökningen beror framförallt på försäljningsvinster som leder till ökade kapitalinkomster. Men vi har även haft en del personer som tappat sina jobb under coronakrisen, säger Daniel Waldenström.
Just kapitalinkomster är väldigt koncentrerade till de som har mest i samhället. Och den tiondel av befolkningen som har högst inkomster var också de som fick se sina inkomster öka betydligt mer än den övriga befolkningens under 2021.
– Jag kan säga så här, 2021 var ett mycket bra år att vara rik, säger LO-ekonomen Anna Almqvist.
Största inkomstklyftan på över 40 år
SCB har mätt inkomststatistiken med den så kallade gini-koefficienten, ett nyckeltal som beskriver inkomstskillnader. Ju högre värde gini-koefficienten har, desto ojämnare är inkomsterna fördelade.
Det högsta möjliga värdet är 1. 2021 landade Sverige på 0,333, vilket är den högsta nivån sedan mätningarna startade 1975.
Men det behöver inte vara fog för oro. Enligt Waldenström är det tvärtom “rätt naturligt” då inkomstskillnaderna framförallt beror på engångsinkomster, som kan vara problematiska för statistiken.
– Det kan handla om ett hus som man ägt i 30 år, samtidigt som man är låginkomsttagare. Men just det året man säljer huset ser det ut som att man är höginkomsttagare på flera miljoner, säger han.
Ekonomen: Man får delaktighet i vårt rika land
Den så kallade absoluta fattigdomen mäter hur många som inte har råd med basala utgifter som hyra och el. Relativ fattigdom innebär att man har en inkomst på under 60 procent av medianinkomsten i landet. Enligt SCB låg medianlönen i Sverige på 33 200 kronor i Sverige 2021, med en liten skillnad mellan kvinnor och män.
– Människor som lever i dagens Sverige har ju delaktighet i vårt rika land. Barn behöver inte betala för att gå i skola och har gratis sjukvård, säger Daniel Waldenström.
Anna Almqvist håller med om att välfärden är viktig för att utjämna levnadsvillkor, men menar att man samtidigt måste tänka på vilka i samhället som kan halka efter i utvecklingen.
– När allt mer av de värden som skapas i samhället går till de som redan har mest, då är det ett problem, säger hon.