Hem Hälsa Förslag till budget för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde 2023

Förslag till budget för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde 2023

förbi admin
0 kommentar

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår anslag för förvaltningsområdet för cirka 15,8 miljarder euro för 2023. Anslaget är cirka 0,2 miljarder euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2022. Minskningen beror framför allt på att projekten i regeringsprogrammet avslutats och behovskalkylen ändrats.

I budgetförslaget föreslås det bland annat att man ska avveckla serviceskulden inom social- och hälsovården, genomföra ett program för att förbättra tillgången till personal inom social- och hälsovården och säkerställa att personalen räcker till och att man ska utveckla utkomstskyddet och den rehabilitering som behövs för människor som hamnat utanför arbetslivet. Det föreslås också att bestämmelserna om deltidsstudier och arbetslöshetsförmånen ska förtydligas och att företagarnas arbetspensionsinkomst ska stärkas. 

Av anslagen till social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde används 32 procent till pensionsutgifter, 29 procent till utjämning av familje- och boendekostnader och det grundläggande utkomststödet och 14 procent till utkomstskydd för arbetslösa. Sjukförsäkringens andel av anslagen är 14 procent, och de kommunala social- och hälsovårdstjänsternas andel 3 procent. Andelen för understöd som är avsedda för främjande av hälsa och social välfärd är 2 procent.

Mera finansiering till det grundläggande utkomststödet

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår 4,6 miljarder euro för utjämning av familje- och boendekostnader, det grundläggande utkomststödet och vissa tjänster. Det är 56,3 miljoner euro mer än år 2022. Tillägget grundar sig främst på att uppskattningarna av behovet ändrats och på att Folkpensionsanstaltens verksamhetskostnader ökat.

I det allmänna bostadsstödet beaktas att fastighetsskatten räknas som en godtagbar boendeutgift. Det ökar statens andel av kostnaderna för det allmänna bostadsstödet och bostadsbidraget för pensionstagare med sammanlagt 1,5 miljoner euro år 2023. Ökningen kompenseras genom fastighetsskattereformen.  

För Folkpensionsanstaltens utgifter föreslår ministeriet ett anslag på 509,5 miljoner euro. Det är cirka 19 miljoner mer än år 2022. I verksamhetskostnaderna beaktas utöver de ökade pensionsutgifterna och den ändrade inkomstnivån även kostnaderna för utvecklandet av förmåns- och ärendetjänsterna och merkostnaden för reformen av  arbetsvillkoret för löntagare. 

Utkomstskyddet för arbetslösa

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår ett anslag på 2,3 miljarder euro för utkomstskyddet för arbetslösa. Det är cirka 0,3 miljarder euro mindre än år 2022. Minskningen beror på att antalet arbetslösa uppskattas minska.

I utkomstskyddet för arbetslösa beaktas att arbetsvillkoret för löntagare blir inkomstbaserat. När arbetsvillkoret blir inkomstbaserat kommer det att bli lättare att uppfylla arbetsvillkoret och att få rätt till inkomstrelaterad dagpenning och grunddagpenning för arbetslösa. Det inkomstbaserade arbetsvillkoret ökar inte statens andel av utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa. 
Ställningen för de arbetslösa och de konstnärer som har rätt till upphovsrättsersättning förbättras genom att jämkningen av upphovsrättsersättningar slopas. I och med att jämkningen slopas kommer statens utgifter att öka med 1 miljon euro. 

Social- och hälsovårdsministeriet finansierar det belopp som motsvarar grunddagpenningen med den lönesubvention som betalats för garanterat arbete till kommunerna. Det föreslås att anslaget överförs till arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde. För anslaget föreslås 25,7 miljoner euro. 

Regeringen har beslutat att bestämmelserna om sammanjämkningen av deltidsstudier och arbetslöshetsförmånen ska förtydligas och att förbättra möjligheterna att studera samtidigt som man söker jobb och att utveckla sin kompetens utan att förlora arbetslöshetsförmånen. Det här beräknas öka statens utgifter med 5 miljoner euro. 

Mer finansiering till sjukförsäkringen

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår 2,3 miljarder euro till sjukförsäkringen. Det är 101 miljoner euro mer än år 2022. Ökningen beror främst på ändringarna i kalkylen av behovet av sjukförsäkring och på ersättningarna för gränsöverskridande hälso- och sjukvård. 
 
Vid ökningen har man beaktat statens ersättning på 1 miljon euro för kostnader för nödvändig vård till papperslösa och anslaget på 10 miljoner euro för ändringen av lagen om gränsöverskridande hälso- och sjukvård. 

Sjukförsäkringsersättningarna för resor och den maximala taxan för en taxiresa har höjts för tiden 1.7.-31.12.2022 på grund av de höjda bränslepriserna. Höjningen ökar statens utgifter med 5,3 miljoner euro.

När det gäller sjukförsäkringen görs en inbesparing på 42,7 miljoner euro i ersättningar för privat sjukvård och en inbesparing på 46 miljoner euro i läkemedelskostnader genom ändringar i finansieringen av personaldimensioneringen inom vården. Läkemedelsinbesparingen beräknas uppgå till 60 miljoner euro år 2024. 

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår 4,3 miljoner euro för utveckling av rehabiliteringsförmånernas och av den partiella sjukdagpenningen. Som stöd för rehabiliteringen av de kunder som står utanför arbetslivet och för deras motivation till rehabiliteringen föreslås det bland annat att de ska få rehabiliteringspenning under den tid de väntar på yrkesinriktad rehabilitering och under mellanliggande perioder och att arbetslösa som deltar i rehabilitering ska få möjlighet att arbeta på deltid utan att förlora sin rätt till rehabiliteringspenning. Dessutom föreslås det att självrisktiderna ska förtydligas. 

I augusti 2022 trädde familjeledighetsreformen i kraft, och den ökar behovet av anslag med 5,4 miljoner euro. 

Mer finansiering till pensioner

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår 5,1 miljarder euro till pensioner. Det är 75 miljoner euro mer än år 2022.

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår också en justering och stärkning av företagarnas arbetspensionsinkomst från och med år 2023. Genom ändringen strävar man efter att nivån på arbetsinkomsten inte ska bli för låg i förhållande till företagarens arbetsinsats. Arbetsinkomsten enligt lagen om pension för företagare ska fastställas exaktare än tidigare och förplikta pensionsanstalterna att justera inkomsten i de gällande försäkringarna regelbundet. Ministeriet bedömer att intäkterna av försäkringsavgifterna ökar med cirka 6 procent, och att statens andel av företagarnas pensionsutgifter minskar med 16,3 miljoner euro. 

Stöd till veteraner, värnpliktiga och anhöriga

För stöd till veteraner föreslår social- och hälsovårdsministeriet 158,2 miljoner euro. Anslaget är 34,5 miljoner euro mindre än det var år 2022. Minskningen i anslagen beror i huvudsak på att veteranerna blir allt färre för varje år som går. 

Av anslagen anvisas 33,0 miljoner euro för ersättningar för skador ådragna i militärtjänst, 17,0 miljoner euro för driftskostnader för vård- och rehabiliteringsinrättningar för krigsinvalider, 5,5 miljoner euro för fronttillägg och 100 miljoner euro för rehabilitering för frontveteraner och de tjänster som de får i hemmet. För rehabilitering för makar till dem som blivit invalider på grund av olycksfall i militärtjänst, för rehabilitering för personer som tjänstgjort i vissa uppdrag under Finlands krig och för frontunderstöd till vissa utländska frivilliga frontsoldater föreslås sammanlagt 2 miljoner euro. För den statliga ersättningen för vården av personer som lidit skada av krigen föreslår ministeriet 0,7 miljoner euro.

Stöd till social- och hälsovård

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår ett anslag på 458,7 miljoner euro för kommunernas social- och hälsovård. Det är 81,1 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för år 2022. Minskningen beror främst på de projekt i regeringsprogrammet som avslutats. 

I fråga om finansieringen enligt EU:s återhämtnings- och resiliensplan föreslår ministeriet att 110 miljoner euro används för att avveckla vård-, rehabiliterings- och serviceskulden inom hälso- och sjukvården och försnabba tillgången till vård, och 8,5 miljoner euro för tjänster som stöder arbetsförmågan och åtgärder som främjar psykisk hälsa och arbetsförmåga. 

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår ett anslag på 25,4 miljoner euro för ersättningar för den nationella beredskapen inom social- och hälsovården. Anslaget ökar därmed med 25 miljoner euro.  Det föreslås att 15 miljoner euro av anslaget ska reserveras för ersättningar för kostnader för barnskydd för de barn och unga från Ukraina som omfattas av barnskyddet, och 10 miljoner euro för att starta och ersätta verksamheten i beredskapscentren inom social- och hälsovården. 

För forskning på universitetsnivå i hälso- och sjukvård och socialt arbete föreslås 30 miljoner euro. Det är 5,0 miljoner euro mer än år 2022. Dessutom föreslås det 123,7 miljoner euro till verksamhetsenheterna inom social- och hälsovården för specialiseringsutbildning för personalen. Det är 27,7 miljoner euro mer än år 2022. Av tillägget anvisas 13,7 miljoner euro till det program som ska förbättra tillgången till personal inom social- och hälsovården och säkerställa att personalen räcker till, och 14 miljoner euro till ersättningar för den praktik som ingår i yrkeshögskoleexamina inom social- och hälsovård. 

Till den studerandehälsovård som tillhandahålls av Studenternas hälsovårdsstiftelse anvisar staten finansiering för 67,5 miljoner euro. Det är 1,7 miljoner euro mer än år 2022. Av tillägget beror 0,7 miljoner euro på den vårdgaranti som träder i kraft den 1 september 2023, och 1 miljon euro på åtgärderna för att stärka mentalvårdstjänsterna och därmed främja studerandes hälsa och studieförmåga. 

För läkar- och sjukvårdshelikoptrarnas flygverksamhet föreslås det 36,6 miljoner euro i statsunderstöd till FinnHEMS Oy. Summan är 3,6 miljoner euro större än år 2022, och behovet beror på omorganiseringen av flygverksamheten. 

För skyddshemmens verksamhet föreslår ministeriet 24,6 miljoner euro. För brådskande socialservice för människor som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd föreslår ministeriet 1,5 miljoner euro.

Till utvecklingscentret för patient- och klientsäkerhet i Österbottens välfärdsområde föreslår ministeriet statsunderstöd för 1,2 miljoner euro. 

Hälsa och funktionsförmåga främjas

För främjande av hälsa och funktionsförmåga föreslår social- och hälsovårdsministeriet ett anslag på lite under 80 miljoner euro. Det är 41,5 miljoner euro mer än år 2022. Tillägget beror i huvudsak på det anslag på 35,0 miljoner euro som har föreslagits för anskaffningar av vacciner mot covid-19. Dessutom föreslås det ett tillägg på 6 miljoner euro för att täcka de höjda priserna på influensavacciner, och 1,5 miljoner euro för anskaffning av pneumokockvacciner till äldre som hör till en riskgrupp. 

Stöd till avbytarservice för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare 

För avbytarverksamhet för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare föreslår ministeriet 130,7 miljoner euro. Det är 4,8 miljoner euro mindre än år 2022. Minskningen beror främst på att finansieringen av projektet Ta hand om bonden avslutas. Projektet fortsätter dock år 2023 med stöd av överförda poster.  

Inrättningar och ämbetsverk

För omkostnaderna för ämbetsverken och inrättningarna inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde föreslår ministeriet ett anslag på 204,4 miljoner euro. Tilläggen består bland annat av 1 miljon euro för strålningsövervakning vid gränsstationer, 0,5 miljoner euro till Strålsäkerhetscentralen för totalreformen av kärnenergilagen, 6,5 miljoner euro till Institutet för hälsa och välfärd för att trygga deras lagstadgade uppgifter, 1,4 miljoner euro för införandet av diagnosklassificeringen ICD-11 och 1,4 miljoner euro för de nationella kvalitetsregistren.  

Dessutom föreslås det 0,5 miljoner euro för Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valviras uppgifter enligt tobakslagen, 0,3 miljoner euro för Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimeas anlitande av mer personal för bedömning av läkemedelsbehandling och 0,3 miljoner euro i tilläggsanslag för resurser för tillsyn över läkemedel och medicintekniska produkter. Till datatillståndsmyndigheten för social- och hälsovården föreslår social- och hälsovårdsministeriet ett anslag på 2,9 miljoner euro. 

Understöd till sammanslutningar och stiftelser 

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår ett anslag på 373,6 miljoner euro för understöd till sammanslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social välfärd. Det är 11,2 miljoner mer än år 2022. I anslaget beaktas indragningen av 50 miljoner euro i ofördelade medel i balansräkningen och en s.k. budgetfinansierad kompensation på 64,4 miljoner euro. 

Kanta-tjänsterna utvecklas ytterligare och reformen av informationsproduktionen fortsätter 

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår 51,8 miljoner euro för den nationella informationshanteringen inom social- och hälsovården, bland annat utvecklandet av Kanta-tjänsterna och reformen av informationsproduktionen. Det är 10,3 miljoner mer än det föregående året. För beredningen av färdplanen för läkemedelsärenden föreslår ministeriet ett anslag på 1 miljon euro.

Mer information 

Petra Malin, specialmedarbetare, tfn 0295 163 508 (till och med den 10 augusti, allmänna frågor)
Jiri Sironen, specialmedarbetare, tfn 0295 163 410 (från och med den 11 augusti, allmänna frågor)
Sampo Varjonen, specialmedarbetare, tfn 0295 163 603 (allmänna frågor) 
Laura Lindberg, specialmedarbetare, tfn 0295 163 109 (allmänna frågor)
Anna Abrahamsson, specialmedarbetare, 
tfn 0295 150 029 (allmänna frågor, jämlikhet)
Kari Hakari, kanslichef, tfn 0295 163 642    
Taneli Puumalainen, avdelningschef, tfn 0295 163 280 (läkemedelsförsörjning, anskaffning av vacciner, miljöhälsa)
Satu Koskela, avdelningschef, tfn 0295 163 380 (klientens och patientens ställning, tjänster)
Heli Backman, avdelningschef, tfn 0295 163 668 (socialförsäkringsfrågor)
Veli-Mikko Niemi, avdelningschef, tfn 0295 163 425 (social- och hälvårdstjänster för barn, unga och familjer, främjande av funktionsförmåga och hälsa, STEA)
Pasi Pohjola, avdelningschef, tfn 0259 163 642 (social- och hälsovårdsreformen och servicesystemet) 
Liisa Siika-aho, direktör, tfn 0295 163 085 (socialförsäkringsfrågor, förmåner, utkomstskydd för arbetslösa och sjukförsäkring)
Jaana Rissanen, direktör, tfn 0295 163 011 (garantipension, ersättningar för olycksfall i militärtjänst)
Taru Koivisto, direktör, tfn 0295 163 323 (vaccinationsprogrammet, anslagen för hälsofrämjande)
Mikko Staff, ekonomidirektör, tfn 0295 163 214 (budgeten) 
Tanja Auvinen, direktör, tfn 0295 163 715 (jämställdhetsfrågor)
Minna Saario, direktör, tfn 0295 163 146 (social- och hälsovårdsreformen, digitalisering av tjänster)

På andra webbplatser

Du kanske också gillar