Äldreomsorgslyftet är en statlig satsning vars syfte är att höja kompetensen i äldreomsorgen. Satsningen omfattar utbildning till undersköterska respektive vårdbiträde och övrig kompetensutveckling samt utbildning av första linjens chefer.
Under perioden 2021 till 2031 ökar antalet personer över 80 år med nästan 50 procent och behovet av vård och omsorg kommer att öka rejält. Under perioden skulle det behövas 58 500 fler anställda för att möta behoven. Samtidigt som det tillkommer det alldeles för få i arbetsför ålder. Det går inte att lösa äldreomsorgens kompetensutmaning enbart genom rekrytering.
SKR:s mötesplats för framtidens hälsa, vård och omsorg för äldre
Tusentals nya vårdbiträden och undersköterskor
Enligt Socialstyrelsen utbildade eller vidareutbildade sig omkring 25 000 personer via satsningen under 2021, och under 2022 var det över 24 000 personer som tog chansen att höja sin kompetens. Exempelvis avslutade närmare 3 000 personer utbildning till vårdbiträde eller undersköterska med godkänt betyg. 339 personer blev klara med sin specialistutbildning till undersköterska. Personer som direkt kan bidra till att stärka äldreomsorgen.
5 750 personer påbörjade utbildning till vårdbiträde eller undersköterska under 2022. Närmare 14 000 personer gick kurs för att utveckla kunskaper och förmågor som anges i Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2011:12) eller enligt Socialstyrelsens kompetensmål för undersköterskor.
Siffrorna från Socialstyrelsens redovisning visar att äldreomsorgslyftet fungerar. På bara två år har närmare 50 000 personer valt att utbilda eller vidareutbilda sig. Med tanke på att det är omkring 3 000 studenter som varje år tar examen från vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet så visar äldreomsorgslyftet, år efter år, upp väldigt imponerande siffror.
Äldreomsorgslyftet behöver breddas och förlängas med tio år
Äldreomsorgslyftet förlängdes till slut av den nuvarande regeringen i höstbudgeten och sträcker sig numer till och med 2026. Anvisningarna för hur äldreomsorgslyftet ska få användas de kommande åren är ännu inte klara. SKR har framfört till regeringen att det behövs dels en breddning, till funktionshinderområdet och till utbildning i språk även som enstaka kurs, dels en ökad flexibilitet i användandet, exempelvis så att kommuner kan använda medel som inte förbrukats under nästkommande år.
Det finns andra hinder att ta tag i för regeringen. Kommunerna signalerar att deras medarbetare ibland upplever det som svårt att hitta en utbildning eller kurs som fungerar att kombinera med arbete och familj. Medarbetarna har ett livspussel att ta hänsyn till och alla har inte möjlighet, hur mycket de än vill, att utbilda eller vidareutbilda sig inom de närmaste två åren.
Äldreomsorgslyftet levererar höjd kompetens som stärker äldreomsorgen. Men satsningen skulle behöva pågå över flera år för att få en ännu större effekt och bättre möta den kompetensutmaningen äldreomsorgen är mitt uppe i. Staten skulle behöva tänka långsiktigt och förlänga satsningen med tio år. Det skulle ge stabila och långsiktiga förutsättningar för kommunerna att planera kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen.