Hem Hälsa De mest sjuka väntar längst på protesoperation

De mest sjuka väntar längst på protesoperation

förbi admin
0 kommentar

Proteskirurgin har prioriterats lågt under de senaste årens pandemi till förmån för annan verksamhet. Detta har resulterat i oacceptabla väntetider med förödande effekter. För patienten innebär lång väntan inte bara risk för sämre resultat, utan också ökad risk för komplikationer och längre vårdtid. För sjukvården innebär det mer komplicerad och resurskrävande kirurgi.

För att lösa kösituationen köper regionen sjukvård från privata vårdgivare. Privata vårdgivare tar dock endast emot patienter som: inte har avvikande ledanatomi, inte drabbats av några komplikationer och som i stort sett är friska. Detta innebär att alla som väntar på omoperation eller behöver primärprotes och har svårbehandlad artros hänvisas till offentlig sjukvård med hög kompetens.

De patienter som är mest sjuka, kräver mest avancerad kirurgi och riskerar att allvarligt försämras på grund av långa väntetider blir också de som får vänta längst. Detta rimmar illa med strävan efter jämlik vård.

Särskild enhet för protessjukvård

För att personal ska lockas tillbaka till planerad offentlig sjukvård måste viktiga förändringar ske. Erfarna proteskirurger möter patienter som inte kan sova eller röra sig på grund av höftsmärtor. En operation kan erbjuda hjälp som innebär smärtfrihet och återgång till ett mer normalt liv, fast först om 1 eller 2 år då sjukdomens fortlöpande sannolikt inneburit att resultatet blir sämre.

Sjukvårdspersonal som inget annat önskar än att få hjälpa dessa patienter måste i stället ägna arbetstiden till att förklara varför de inte kan erbjuda vård. Många som arbetar inom den offentliga sjukvården slutar på grund av bristfällig arbetsmiljö och oförutsägbara arbetsvillkor.

En förbättrad organisation av proteskirurgin måste genomföras för att åtgärda de skenande väntelistorna

Vi tror att det finns en lösning på detta problem och föreslår därför att Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU) inrättar en särskild enhet för protessjukvård som tar hand om all höft- och knäproteskirurgi både akut och planerad under en gemensam ledning. Vi vill att den här enheten inte störs av annan sjukvårdsverksamhet samt att utrymme för operationssalar för proteskirurgi prioriteras.

Allt detta skulle leda till en förutsägbar och meningsfull verksamhet med långsiktighet och kontinuitet. Kostnaden för tillförda resurser kompenseras bland annat av att patienter ges möjlighet till bättre hälsa samt mindre utgifter för sjukskrivning och hjälpinsatser.

Sjukvårdsansvariga måste förstå att de bedriver en verksamhet där den viktigaste investeringen utgörs av sjukvårdspersonal. En förbättrad organisation av proteskirurgin måste genomföras för att åtgärda de skenande väntelistorna. Såväl patienter, sjukvård och skattebetalare skulle bli vinnare.

Johan Kärrholm, professor, överläkare, protesteamet SU

Anna Nilsdotter, docent, verksamhetschef ortopedi SU

Tuuli Saari, överläkare, sektionschef Protesteamet SU

LÄS OCKSÅ: En miljard ska korta regionens vårdköer

LÄS OCKSÅ: Läkarförbundet: Krävs nationell samordning om vårdkön

LÄS OCKSÅ: Pär Lundqvist (L) blir ny sjukvårdstopp i Västra Götalandsregionen

Du kanske också gillar