Hem Hälsa De river hinder för en mer jämlik vård – VGRfokus

De river hinder för en mer jämlik vård – VGRfokus

förbi admin
0 kommentar

Vården i Västra Götalandsregionen (VGR) möter varje dag patienter med olika bakgrund, men mötena blir inte alltid bra. Det kan handla om kluriga kommunikationssituationer, att patienten och vårdgivaren har olika erfarenheter eller kanske olika förväntningar på mötet.

Därför har VGR genom sitt kunskapscentrum för jämlik vård tagit fram arbetsmaterialet Riva Hinder som ska bidra till en mer jämlik vård och hälsa.

– Ödmjukhet och öppenhet är nyckelord, säger logopeden Åsa Kohlström. Om jag inte når fram kan jag inte lägga skulden på någon annan. Jag behöver förstå vad jag själv kan göra annorlunda.

Habilitering, barn och ungdom på Hisingen har, förutom Hisingen, även nordöstra Göteborg, Angered och Öckerö som upptagningsområde och vid sex av tio möten behövs tolk.

– Jag kommer precis från ett möte där vi ägnade en lång stund åt att försöka reda ut vad vi menade med kräm, berättar Åsa Kohlström. Jag trodde besökaren menade hudkräm, men hon pratade hela tiden om puddingar. Hon ville ha fler näringspuddingar till sitt barn.

Åsa Kohlström, Maria Källberg och Stein Eirik Sollien. Foto: Benedikta Cavallin

Åsa har mött upp tillsammans med Stein Eirik Sollien, fysioterapeut och Maria Källberg, enhetschef, för att berätta om sina erfarenheter av att arbeta i en mångkulturell miljö. De har med sig var sitt exemplar ”Riva Hinder”, en folder med underrubriken: ”Ett verktyg för mer jämlik vård och hälsa genom ökad kulturell medvetenhet.” I september hade personalen på enheten en första halvdag med workshopar om att förstå och bli förstådd och om att skapa tillit.

Materialet ger många idéer och det hjälper oss att hitta nya vägar, säger Maria Källberg. Det blir också ett underlag för att diskutera vad som går snett och varför vi inte alltid når fram.

Många önskade sig verktyg

Riva Hinder har tagits fram av Kunskapscentrum för jämlik vård efter att många medarbetare inom vården hört av sig med frågor om hur de skulle bemöta personer med annan kulturell bakgrund. Kristin Eliasson är en av dem som arbetat fram materialet.

– Medarbetarna tyckte att deras förhållningssätt inte fungerade i alla möten och önskade sig bättre verktyg för att kunna ge alla en jämlik vård, berättar hon.

Kristin och hennes kollegor började inventera vad andra gjort. De fördjupade sig i forskningen, de intervjuade kunniga medarbetare och de tog kontakt med liknande verksamheter i andra regioner. Så småningom låg Riva Hinder färdig, ett verktyg i 14 avsnitt för att skapa kulturell medvetenhet bland medarbetarna. Avsnitten har rubriker som: Bli kulturellt medveten, Att arbeta med tolk och Prata om våld och heder.

– Det viktiga är att hitta sätt att nå fram och skapa förståelse, säger Kristin. Den stora utmaningen är att skapa tillit.

Även tillit har fått ett eget avsnitt i Riva hinder. Att lyssna på patienten och på allvar försöka förstå orsaken till att hen söker vård är ett av råden för att skapa tillit.

Kristin Eliasson och Sara Tedsjö. Foto: José Lagunas Vargas

Tid att förändra

Riva Hinder blev klar samma månad som pandemin lamslog Sverige. Därför är det först nu som arbetet med att sprida materialet har kommit i gång på allvar. När det nu återigen finns tid för verksamhetsutveckling vill många ha föreläsningar och workshops. Kristin och kollegan Sara Tedsjö har almanackan fulltecknad.

– Vi ser ett enormt engagemang, berättar Sara Tedsjö. Detta är en ständigt aktuell fråga och vi hör att verksamheterna vill jobba aktivt för att bli bättre.

I färskt minne finns fortfarande en händelse från 2017 då en ambulanssjuksköterska gjorde en diskriminerande journalanteckning om en patient. Västra Götalandsregionen stämdes av Diskrimineringsombudsmannen och dömdes 2021 av tingsrätten att betala skadestånd för diskriminering.

– Händelsen har väckt mycket känslor och tankar, säger Sara Tedsjö. Vi möter medarbetare och chefer som vill göra allt för att det inte ska hända igen. Riva hinder är ett av sätten att arbeta för det, men vi behöver göra mer.

Kallar med bilder

På Habiliteringen Barn och unga handlar många missförstånd om att förväntningarna inte stämmer överens med den hjälp man får.

– Mitt uppdrag är till exempel inte att vara personlig tränare åt barnet utan att ge föräldrarna den kunskap de behöver för att kunna guida barnet genom träningen, säger Stein Eirik Sollien. I de flesta länder har fysioterapeuten en annan roll.

Riva Hinder ger konkreta tips men är också ett forum där medarbetarna kan dela med sig av sina funderingar. Här finns utrymme att lyfta svåra frågor, diskutera vilket ansvar man har som grupp och vad man bör ha för förhållningssätt.

– Det är värt jättemycket att få prata om det som inte fungerar, säger Åsa Kohlström.

På Habiliteringen blir det också ofta missförstånd om vilka som ska vara med på mötena. Föräldrar kommer ensamma när barnet ska vara med och de har med sig barnet när de ska komma utan. Här kan nya sätt att kommunicera vara en del av lösningen och sedan en tid tillbaka har man börjat komplettera sina kallelser med bildstöd. Dessa är ett utmärkt hjälpmedel när besökarna inte har svenska som förstaspråk, men de kan även förenkla tillvaron för alla andra.

– Stressade småbarnsföräldrar läser inte alltid så noga och det kan bli fel även om man pratar bra svenska, säger Maria Källberg. Det som är nödvändigt för vissa är ofta bra för alla.

Text: Benedikta Cavallin
[email protected]


Fakta: Kunskapscentrum för jämlik vård

Kunskapscentrum för jämlik vård, KJV, ska fungera som en resurs och en informationsbank när verksamheter i regionen vill utvecklas. Genom forskning, utbildning och verksamhetsutveckling arbetar KJV för att skapa förutsättningar för att jämna ut omotiverade skillnader i hälso- och sjukvården. Det handlar om att identifiera problem och stödja hälso- och sjukvården att göra något åt dem.

I Västra Götaland är var femte invånare född i ett annat land.

Exempel på missförstånd:

På en vårdcentral försökte man få föräldrar med magsjuka barn att inte komma på besök eftersom smittan kunde vara farlig för gamla och sköra. Men hur mycket man än informerade kom de ändå. Ända tills man förstod att magsjuka är en mycket mer skrämmande sjukdom för vissa. I många länder är kräkningar och diarréer en av de vanligaste dödsorsakerna för barn under 5 år. Föräldrarna visste att de borde stanna hemma men de fruktade för sina barns liv. När vårdcentralen tog föräldrarnas oro på allvar och berättade att magsjuka inte alls var lika farligt i Sverige stannade också föräldrarna hemma.

Några knep för att nå fram:

  • Ställ frågor i stället för att utgå från antaganden.
  • Kom ihåg att du själv är en del av en kulturell kontext, ditt eget sätt att tänka behöver inte vara mer rätt än något annat.
  • Fundera över varför du känner och reagerar som du gör.
  • Försök förstå bakgrunden till att det blir en krock.

 

 

 

Du kanske också gillar