Hem Hälsa Hälsa är vår tids religion

Hälsa är vår tids religion

förbi admin
0 kommentar

I världens mest individualistiska och sekulariserade land har hälsa blivit vår tids religion. Men trots att vi har mycket kunskap om hälsa, mår vi sämre och sämre. Något saknas, skriver Cajsa Tengblad.

Vi hör ständigt alarmerande rapporter om att den psykiska ohälsan ökar i vårt land. Tänk om det är vårt samhällsklimat som gör att den psykiska och stressrelaterade ohälsan ökar?

Låt oss föreställa oss att vi är ute och går. Vi kommer fram till en sjö, tittar ut och upptäcker att vattnet är fullt av döda fiskar. Då skulle vi inte tänka: “Vad är det för fel på fiskarna?” utan “Vad är det för fel på vattnet som gör att så många fiskar far illa och dör?”

Det är hög tid att lyfta frågan om den ökade psykiska ohälsan från individ- till samhällsnivå. När så många människor far illa kan det inte vara oss det är “fel” på. Vi kan inte anklaga fiskarna (individerna) för att de blir sjuka av stress, utan vi behöver fundera på vad det är för fel på vattnet (samhället).

Vad är det som har förändrats i samhället under de senaste tio åren som har bidragit till den ökade psykiska ohälsan? När jag ställer den frågan under mina föreläsningar brukar jag få samma svar: digitaliseringen, individualiseringen, kommersialiseringen och resursminskningen på våra skolor och arbetsplatser, vilken leder till att ett mindre antal personer får utföra mer jobb med färre resurser.

Vi lever våra liv i strålkastarljuset från andras blickar, vilket innebär en daglig bedömning i sociala medier.

—  Cajsa Tengblad

Risken med att enbart lägga ansvaret för individers hälsa på individerna själva är att vi lägger ännu fler tunga bördor på redan stresstyngda människor. Det räcker inte att vi lär oss mer om stresshantering om det är samhällsklimatet eller arbetsmiljön som är sjuk.

I ett hälsofrämjande projekt bland gymnasieelever i årskurs 2 på Per Brahe gymnasiet i Jönköping, framkommer tydligt att hälsa förknippas med prestation, vilket i sin tur leder till ännu mer stress och prestationsångest. En elev sa: “Man kan inte ens andas längre utan att tänka på att man behöver andas på ‘rätt’ sätt!”

Hälsa, som var tänkt att vara något hälsosamt och energigivande, har blivit ytterligare en stressfaktor. Vilka samhällsfaktorer gör oss sjuka? Jakten på “det perfekta” har ökat. Vi lever våra liv i strålkastarljuset från andras blickar, vilket innebär en daglig bedömning i sociala medier. Ju fler likes på våra selfies, ju fler följare, desto högre status och popularitet.

Enligt en undersökning från Statens medieråd (2019) har andelen barn som använder sociala medier mer än tre timmar per dag fördubblats i åldrarna 13–18 år, och fyrdubblats i åldrarna 9-12 år sedan 2012. Hur mycket av bilderna och budskapen de möter där handlar om “Du vet väl om att du är värdefull, att du är viktig här och nu, att du är älskad för din egen skull, för ingen annan är som du”?

Det finns en tydlig koppling mellan perfektionism och psykisk ohälsa. En rapport om skolbarns hälsa (FHM) visar att hälften av alla 15-åriga tjejer i Sverige upplever sig vara överviktiga när så få som 12 procent lider av medicinsk övervikt. I en undersökning av 1 500 tonåringar och unga vuxna uppgav 70 procent att bilden av den egna kroppen blev mer negativ av att använda Instagram. Frågan är vilka som tjänar pengar på kroppsmissnöjet?

Frågan är vilka som tjänar pengar på kroppsmissnöjet?

—  Cajsa Tengblad

I världens mest individualistiska och sekulariserade land har hälsa blivit vår tids religion. Hälsoexperterna och träningsprofilerna har blivit vår tids präster och profeter. Frälsningsbudskapet som predikas är: “Bara du äter, tränar, sover och återhämtar dig på ‘rätt’ sätt så kommer du att hålla dig frisk och leva länge.”

Många olika slags metoder erbjuds på vägen till frälsningen och de kostar ofta mycket pengar. Vad saknas i det enorma utbudet av hälsofrämjande metoder? Hur kommer det sig att vi har så mycket kunskap om hälsa, men ändå mår sämre och sämre? Tre förklaringar kan vara:

  • Vi lider av människovärdesförminskning. När vårt människovärde bestäms av vad vi kan göra, vad vi kan köpa oss och hur mycket vi syns, förminskas vi. Vi blir “human doings” i stället för “human beings”. Faktum är att varje människa har ett värde enbart för att hon finns till. Vi är “födda fria och lika i värde” (artikel 1 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna).
  • Vi lider brist på den existentiella hälsodimensionen. WHO definierar hälsa med hjälp av fem dimensioner: fysisk, psykisk, social, ekologisk och existentiell hälsa. Vi behöver sätta den existentiella hälsodimensionen på agendan och skapa sammanhang där vi kan ge utrymme för människors djupaste livsfrågor och andliga behov.
  • Vi lider av brist på mening. Psykoanalytikern C G Jung menade att en tredjedel av hans patienter inte var psykiskt sjuka i kliniskt avseende, utan deras problem var att de saknade mål och mening i sina liv. Psykiatern Viktor Frankl menade att bristen på mening var skadlig för människan på många plan och att känslan av meningslöshet skapade en existentiell kris. Frankl menade att ungdomarnas problem i form av aggression, missbruk och depression i själva verket är symptom på en inneboende känsla av meningslöshet, på att de känner ett stort tomrum i sitt inre.

När föreningen Mind i rapporten Unga mår allt sämre – eller? (2018) om ungas psykiska ohälsa ger rekommendationen att vi som vuxna ska ge våra unga färdigheter som hjälper dem hantera livet, nämns “att hitta mening” som en sak. Frågan är var denna hjälp till att hitta mening ska äga rum, vilka som ska erbjuda den och vad hjälpen innebär. Var kan de unga finna egenvärde, mening och hopp?

Du kanske också gillar