Hem Hälsa ”Har blivit mer utmanande att klara sig bra” – Österbotten – svenska.yle.fi

”Har blivit mer utmanande att klara sig bra” – Österbotten – svenska.yle.fi

förbi admin
0 kommentar

Det har skett en brant nedgång i det psykiska välbefinnandet bland svenskspråkiga unga. Det visar tankesmedjan Magmas svenskspråkiga ungdomsbarometer.

De allra flesta unga mår bra, men det har skett en tydlig negativ trend i uppfattningarna om det psykiska välbefinnandet.

Det här är något abiturienterna Fanny Hagström, Alvar Lerbacka, Ada Lindell och Nicolas Wikman från Karleby svenska gymnasium känner igen. Förväntningarna och pressen många upplever är hög, särskilt under studentskrivningarna.

– Jag tror den press många upplever har har blivit hårdare. Man tävlar ganska mycket mot varandra. Det har blivit mer utmanande att klara sig bra speciellt med tanke på studierna, säger Fanny Hagström.

Sociala medier är också en faktor, säger Ada Lindell.

– En del känner stor press på att se ut på ett visst sätt, någon kanske vill ha många kommentarer på ett inlägg. Det är något vi lever med i dag.

Ökad ångest inför framtiden

Enligt undersökningen har det psykiska välbefinnandet försämrats med alla mått: när det gäller livskvaliteten i stort, den subjektiva psykiska hälsan och upplevelsen av att ha mål och mening i livet.

Medelvitsordet för den subjektiva upplevelsen av psykisk hälsa har på fyra år sjunkit från 8,2 till 7,6, medan andelen ungdomar som helt håller med påståendet att det egna livet har ett mål och en mening har halverats på fyra år, från 63 till 30 procent.

Majoriteten av unga känner också en ökad ångest inför framtiden.

– Oroligheterna i världen spelar säkert in. Krig, corona, klimatförändringen. Det är sådant som flera oroar sig över dagligen, säger Fanny Hagström.

Flickor mår sämre än pojkar

Den svenskspråkiga ungdomsbarometern är utförd av Taloustutkimus på uppdrag av tankesmedjan Magma. Frågorna besvarades av 889 svenskregistrerade ungdomar i åldern 15–19 år under våren 2022.

I undersökningen är skillnaderna stora mellan könen. Flickor och personer som definierar sig som något annat än flicka eller pojke upplever att de mår sämre än pojkar.

– Det finns ganska många pojkar som kanske inte tänker så mycket på framtiden, som inte har det klart vad man vill göra. Kanske flickor vet bättre vad de vill och vad som krävs för det, säger Alvar Lerbacka på Karleby svenska gymnasium.

– Förväntningarna är ganska höga bland flickor, både de man sätter på sig själv och också bland vänner och familj, det känns som att de har höga förväntningar på en. Att man ska sträva efter det allra bästa, säger Fanny Hagström.

Sämre bland svenskspråkiga än nationellt

Även om coronapandemin har bidragit till att den upplevda psykiska hälsan har försämrats har utvecklingen enligt barometern börjat redan före pandemin.

Den negativa utvecklingen i det psykiska välbefinnandet är inte exceptionell, utan samma trend kan också ses bland både finskspråkiga ungdomar i Finland och bland unga i övriga västvärlden.

Tillfredsställelsen med det egna livet har ändå sjunkit mer i den svenskspråkiga ungdomsbarometern än den gjort nationellt.

– Det här visar att finlandssvenska unga åtminstone inte mår bättre än finskspråkiga – kanske till och med tvärtom, säger psykiater Kristian Wahlbeck, ledande sakkunnig vid organisationen Mieli och forskningsprofessor vid Institutet för hälsa och välfärd.

Bildtext
“Jag tycker vi kan tala om en mentalsvårdskris bland unga i Finland”, säger Kristian Wahlbeck.

Bild: Sara Aaltio / Yle

Wahlbeck säger att en möjlig orsak kan vara att bristerna i tillgången till olika former av stöd påverkar de unga.

Wahlbeck lyfter fram bland annat bristen på svensktalande professionella inom mentalvården, men också andra tjänster för hjälp och stöd, som är mindre omfattande för svenskspråkiga unga än för finskspråkiga.

– Det vi ser är att allt flera unga söker professionell hjälp för psykisk ohälsa. Vi har en mentalvård i kris med allt för långa köer till behandling. Många unga börjar må mycket sämre medan de väntar på att få komma till behandling, säger Wahlbeck.

– De goda nyheterna är att man tills vidare inte ser någon klar ökning i psykiatriska tillstånd eller självmord nationellt. Hur det ser ut i det långa loppet är svårt att se i dagens läge.

Forskare: Individfokus ökar pressen

Matilda Wrede-Jäntti, ungdomsforskare och universitetslektor vid Helsingfors universitet, säger att många av rapportens resultat är alarmerande och måste tas på allvar. Hon lyfter ändå också upp den individfokus som råder hos den här gruppen unga, 15-19-åringar.

– Vi har nu ett klimat där unga måste få känna efter, och genast när det inte känns bra måste det skräddarsys och få till speciallösningar. Nackdelen är att unga inte får träning att handskas med rimliga vardagsmotgångar, säger Wrede-Jäntti.

Jäntti säger att hon inte vill skuldbelägga unga eller deras föräldrar, utan ställa frågan om vi gör klokt i att uppfostra ungdomar i att fokus alltid ska läggas på deras behov.

Enligt Jäntti är det krävande att förutsätta att människor ska kunna leva i en så individfokuserad värld, där allt är möjligt. Om man ska kunna välja vad som helst är det förståeligt att man känner ångest för framtiden, menar hon.

– Det är viktigt att folk ska hitta sina styrkor. Men unga ska också få en möjlighet att misslyckas, att göra fel, att göra bort sig, att ibland prestera katastrofalt och se att livet inte går under. Man kan lära sig väldigt mycket av sina misstag, det är inget att skämmas över.

Sociala gemenskaper viktiga

På Karleby svenska gymnasium säger abiturienterna att det viktigaste vore att göra det lättare att få hjälp när man behöver den.

– Det finns hjälp att få, men det är inte alltid så lätt att veta när det faktiskt behövs professionell hjälp. Man kanske underskattar sitt behov och upplever att den oro eller stress man upplever inte är så allvarlig, säger Fanny Hagström.

Den sociala gemenskapen är också viktig för välmåendet: ingen ska lämnas ensam.

– Man märker tydligt att gemenskapen är viktig för att alla ska må bra, så att ingen ska känna sig utanför, säger Nicolas Wikman.

Du kanske också gillar