Hem Hälsa Mandelmammorna ger sina barn ätstörningar

Mandelmammorna ger sina barn ätstörningar

förbi admin
0 kommentar

Är din mamma en mandelmamma? I så fall tycker Internet synd om dig. Begreppet ”almond mom” myntades efter att en video med realitystjärnan Yolanda Hadid och hennes två supermodelldöttrar Gigi och Bella Hadid blev viral. Videon är ett hopklipp av scener från ”The real Housewives of Beverly Hills” där Yolanda kallar den då tonåriga dottern Gigis kropp ”stor och tung” och klagar på att hon ”äter som en man”. På Gigis födelsedag får dottern en bit tårta och muntlig tillåtelse att ”fuska en kväll”.

Men scenen som väckt mest ramaskri är en där Gigi klagar på att hon känner sig svag efter att ha ätit för lite, ”typ en halv mandel” och mamma säger att då kan hon väl äta ”ett par mandlar, och tugga dem riktigt ordentligt”.

”Almond mom”, eller en ”mandelmamma” har därför kommit att betyda en mamma som har en osund besatthet av vikt, smalhet, mat och vad hennes barn, i synnerhet döttrar, stoppar i sig.

Nu har termen fått ett eget liv. I sociala media, i synnerhet på TikTok, delar användare med sig av sina erfarenheter av att växa upp med en mandelmamma, som övervakar deras matintag och ofta pratar om barnets vikt. Användarnas berättelser har i sin tur resulterat i artiklar i tidningar som antingen riktar sig till tonåringar eller till föräldrar, med rubriker som ”Så vet du om du vuxit upp med en mandelmamma”, ”Så undviker du att bli en mandelmamma” och ”Är du en mandelmamma utan att du vet om det?”.

Det är givetvis nedslående att läsa unga människors erfarenheter av att växa upp med en mamma som kritiserar och kontrollerar deras kroppar. Det är tragiskt, rent avskyvärt. Det glädjande är att många av dessa unga personer är imponerande klarsynta kring det faktum att kroppsfixeringar ofta går i arv, att deras mammor troligtvis själva är produkter av en bantningskultur som påverkat kvinnor i generationer.

Finns det en chans att kalla en mamma för en dålig mor så gör man det.

Men man slutar ändå inte skuldbelägga mamma. För är det någonting Internet älskar så är det att skuldbelägga mödrar. Finns det en chans att kalla en mamma för en dålig mor så gör man det. Det är en modern naturlag.

Liksom uppfattningen att ett barns kropp är en produkt av föräldrarnas uppfostran. Bantningskulturen dikterar ju nämligen att en person som inte är smal är en ohälsosam person. En lat person som inte kan eller orkar ta hand om sig själv.

I en sådan kultur gror också uppfattningen om att ett barn som inte är smalt är ett ohälsosamt barn som inte blir ordentligt omhändertaget. Barnens kroppsform reflekterar föräldraskapet, enligt bantningskulturens logik. Troligtvis även Yolandas.

Självklart kan och bör man påpeka för en mandelmamma att hon gör fel i att kropphetsa sitt barn (eller vem som helst för den delen, inklusive sig själv) men det stora problemet ligger inte hos den individuella mamman utan hos bantningskulturen som vägrar försvinna hur många gånger vi än använder hashtagen #bodypositivity.

Förra veckan publicerades en färsk studie som gjorts vid University of Vermont, där forskare studerat 1000 populära videos med hälsa- och viktrelaterade hashtags, som setts över en miljard gånger vardera. De fann att övergripande teman var glorifiering av smalhet, uppfattningen att hälsa och viktminskning är samma sak, liksom en uppenbar avsaknad av expertis. Forskarna noterade att hälso- och bantningstipsen uteslutande kom från unga, vita, kvinnliga influencers. Inte experter.

Forskningsresultaten blir desto dystrare om man sedan betänker att 60% av TikToks 800 miljoner användare är unga människor mellan 16–24 år. Nästan hälften av svenska barn mellan 12 och 15 år använder TikTok varje dag, enligt undersökningen ”Svenskarna och internet 2020”.

Så låt oss för all del skapa arga memes om hur mandelmammor är jordens sämsta (att de inte är världens bästa kan vi alla enas om) och låt för all del göra starka ställningstaganden med hjälp av en hashtag.

Men den stora förändringen ligger i att våga leva sunt och hälsosamt utifrån våra egna förutsättningar, att lyssna vetenskapen, och våga gå emot sociala och kulturella regler. Det är minsann inte lätt, man kan bli en dålig morsa för mindre.

Läs mer i GP Kultur:

LÄS OCKSÅ: Recension: ”Young royals” säsong 2 – Netflix

LÄS OCKSÅ: Recension: ”The crown” säsong 5 – Netflix

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

Du kanske också gillar