Hem Hälsa Moraliskt betänkligt förlänga jullovet på grund av smittspridning

Moraliskt betänkligt förlänga jullovet på grund av smittspridning

förbi admin
0 kommentar

Borde skolornas jullov förlängas för att bromsa smittspridningen? Enligt Micaela Romantschuk, verksamhetsledare för Hem och Skola, ska det vara en absolut sista åtgärd. – Det här drabbar igen de mest utsatta barnen, säger hon.

Omikronvarianten av coronaviruset sprider sig samtidigt som julen står för dörren. I Danmark har skolelever skickats på tidigare jullov som en åtgärd för att minska de sociala kontakterna, och också i Finland finns liknande förslag.

Helsingfors borgmästare Juhana Vartiainen (Saml) kastade i en intervju för MTV förra veckan fram tanken om att skolorna skulle kunna börja senare efter julen, och på söndagen sade statsminister Sanna Marin (SDP) under statsministerns frågetimme på Yle att det är en av de coronaåtgärder som regeringen ska diskutera på tisdag.

Micaela Romantschuk är verksamhetsledare för Förbundet Hem och Skola. Hon ställer sig skeptisk till förslagen.

Visst, säger medicinsk expertis att det är absolut nödvändigt att hålla eleverna hemma en längre tid eller övergå till distansundervisning – då kan hon acceptera det. Men ett sådant beslut ska inte fattas godtyckligt.

Läs också: Li Andersson: Distansskola ska vara sista åtgärden

– Jag tycker att det är moraliskt betänkligt att nu börja tala om det, det är absolut den sista åtgärden man ska ta till, säger hon.

Romantschuk påminner om att redan ett jullov av normallängd, två veckor eller till och med mer, är krävande i många familjer. Få föräldrar har möjlighet att vara lediga en så lång tid.

– Här drabbas igen de mest utsatta barnen. Det finns tyvärr barn för vilka hemmet inte är den tryggaste platsen. Det uppstår en väldigt stor ojämlikhet.

I en enkätundersökning som Hem och Skola lät göra tillsammans med det finska föräldraförbundet Vanhempainliitto om coronatiden, svarade bara 20 procent av de över 26 000 föräldrar som deltog att de kunnat vara hemma med barnen under distanstiden.

Skolans uppdrag

Micaela Romantschuk tycker att det att man igen funderar på att hålla barn hemma blottlägger en snäv syn på skolans uppdrag.

– Om man förkortar möjligheten för barn att vara i skolan tycker jag man gör dem direkt illa. Man kränker helt enkelt barnens rätt till skolgång, säger Romantschuk.

Samtidigt är det klart att det förekommer smittspridning i skolor, och att viruset under hösten har börjat spridas i synnerhet bland barn som ännu inte har vaccinerats – men också bland äldre elever.

Romantschuk hänvisar ändå till undersökningar, bland annat från Institutet för hälsa och välfärd, som visar att skolstängningar inte märkbart påverkat smittspridningen.

Hon talar om en balansgång i åtgärderna, och lyfter fram att barn samtidigt mått sämre av att inte kunnat gå till skolan.

– Skolan har en viktig funktion i kristider.

Problem med information

Micaela Romantschuk anser att skolorna överlag har skött coronahanteringen väl i ett pressat läge. På en punkt har det ändå enligt henne funnits ett tydligt missförstånd, nämligen kring hurdan information skolan kan ge om det förekommer coronasmitta.

Det finns skolor som har trott att man inte får berätta om exponering, och därför har det kunnat gå lång tid innan familjerna får veta om risken. Det här samtidigt som smittspårningen på många håll släpar efter på grund av belastningen.

I stället har föräldrar startat egna informationskanaler, bland annat Whatsappgrupper, för att informera varandra. HBL har tidigare talat med föräldrar som varit rädda för att initiativet skulle kunna uppfattas som kritik mot skolan.

Romantschuk hoppas att skolorna ska kunna se föräldraaktiviteten som en resurs och ett stöd.

– Jag tycker att vi nu ska ta tillvara samarbetet mellan hemmet och skolan.

Pandemitiden har varit krävande för det samarbetet – och också för samverkan mellan föräldrar. Ta exempelvis ett barn som började på sjunde klass för två år sedan. Vårdnadshavarna har kanske aldrig träffat vare sig lärare eller andra föräldrar eller ens besökt skolan.

– Det är illa att föräldrarna inte kan skapa en gemenskap och ett stöd för klasskollektivet. Det har kommit fram i våra enkäter att föräldrarna saknar det här. Jag tror det kan ha större effekter än vi ens kan ana, säger Romantschuk.


Du kanske också gillar