Hem Hälsa Regionerna behöver mer utbildning för att klara krisläge

Regionerna behöver mer utbildning för att klara krisläge

förbi admin
0 kommentar

Regionernas och kommunernas utbildnings- och övningskapacitet måste stärkas kraftigt, konstaterar Socialstyrelsen i en ny rapport.

– Man behöver utbilda hälso- och sjukvårdspersonalen för det som man inte är van att göra i vanliga fall. Vi måste ha bättre motståndskraft vid särskilda händelser, säger Kristina Lennquist Montán, utredare på Socialstyrelsen, till Läkartidningen.

Under covidpandemin fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att ta fram utbildnings- och övningsplaner för katastrofmedicinsk beredskap och civilt försvar. Planerna ska omfatta traumavård, omhändertagande av drabbade efter händelser med skadliga kemiska ämnen och joniserande strålning (CBRN-händelser), katastrofmedicin samt krisstöd.

Nu presenterar myndigheten sitt förslag för Socialdepartementet.

All hälso- och sjukvårdspersonal bör ha basala kunskaper inom katastrofmedicin, enligt Socialstyrelsen som tagit fram ett omfattande och detaljerat nationellt utbildningspaket.

– Vi måste ha samma kunskaps- och färdighetsmål över hela Sverige. Alla behöver kunna den breda grunden och vissa behöver ha mer specifika kunskaper. Vi hoppas att den här planen ska bidra med det, säger Kristina Lennquist Montán.

Socialstyrelsen lyfter i rapporten även flera områden och yrkeskategorier som behöver få mer specifik utbildning och möjlighet att öva mer och oftare för att kunna klara ett skarpt krisläge.

– Det gäller kunskap om prioritering mellan drabbade och mellan åtgärder, förenklad diagnostik och behandling och primär behandling av tillstånd utanför det egna specialistområdet. Men det gäller även kunskaper om driftsäkerhet gällande el- och vattenförsörjning när kriser uppstår, säger Kristina Lennquist Montán.

Utbildningarna riktar sig till dem som redan är anställda inom hälso- och sjukvården. Men även om det inte ingår i uppdraget, pekar Socialstyrelsen i en bilaga till rapporten på behovet av att återinföra katastrofmedicin i läkarnas grundutbildning och vidareutbildning. Även när det gäller övning i att hantera kriser, katastrofer och krig finns mycket att göra enligt Socialstyrelsen.

– Fler måste få tillfälle att öva. Och många övar inte alls, som mycket väl kan bli involverade om något skulle hända, säger Kristina Lennquist Montán och fortsätter:

– Vi har tagit fram ett enhetligt paket på vad vi behöver öva på och prioritera. Vi behöver både öva med samhällets övriga aktörer, men vi behöver även ha mer sektorspecifika övningar.

I maj fick myndigheten även i uppdrag att samordna, planera och genomföra nationella övningar för att stärka beredskapen i hälso- och sjukvården.

– Det innebär att vi ska genomföra övningar med regioner och kommuner. Vi kommer få en budget för det under kommande år och ska initiera övningar. Det ser jag som väldigt positivt.

Från första oktober i år har Socialstyrelsen det övergripande ansvaret för beredskapsarbetet inom sektorsområde »hälsa, vård och omsorg».

Vilken blir den största förändringen?

– Vi hoppas att vi kan öka takten på beredskapsarbetet i hälso- och sjukvården, säger Kristina Lennquist Montán.

Flera förändringar från första oktober

Första oktober i år trädde en ny reform vad gäller krisberedskap och civilt försvar i kraft. Syftet med den är att stärka Sveriges motståndskraft under kriser och ytterst krig.

För hälso- och sjukvården kommer det även att innebära större behov av samordning med fler aktörer även på internationell nivå.

Sedan den första oktober är Socialstyrelsen även sektorsansvarig myndighet för beredskapsarbetet inom hälsa, vård och omsorg och har alltså fått ett nytt och större ansvar för att stärka samordningen och driva på utvecklingen av beredskapen inför och vid fredstida kriser, höjd beredskap och krig.

Källa: Socialstyrelsen

Lakartidningen.se

Du kanske också gillar