Hem Hälsa Sjukvårdsminister: Behov av vård ska styra, inte vem jag är

Sjukvårdsminister: Behov av vård ska styra, inte vem jag är

förbi admin
0 kommentar

I Socialdepartementets foajé står den traditionsenliga ”budgettårtan” fortfarande uppdukad. Några eftersläntrare ur personalen skrapar det sista från sina tallrikar, samtidigt som Acko Ankarberg Johansson försvarar att staten satsar på att subventionera drivmedel, samtidigt som vården har så stora behov.

– Du kan nog plocka fram ganska många poster i budgeten och säga ”är det här försvarligt jämfört med vården”, säger den nya sjukvårdsministern.

I Tidöavtalet, regeringspartiernas överenskommelse med Sverigedemokraterna, finns stora och efterlängtade vårdreformer. Men i budgeten visade sig regeringens bidrag till sänkta bensin- och dieselpriser trumfa de generella statsbidragen till regionerna: 6,7 miljarder mot 6 miljarder.

”Sjukvården får förstärkningar samtidigt som vi säkerställer att hushållen får en hygglig situation”

Som erfaren politiker har Acko Ankarberg Johansson insett att det är ”osmidigt” att ställa saker mot varandra på det sättet, berättar hon.

– Budgeten är stram men balanserad. Sjukvården får förstärkningar samtidigt som vi säkerställer att hushållen får en hygglig situation, vilket är en självklarhet för mig.

Vården brukar beskrivas som en atlantångare som tar lång tid att vända. Men sjukvårdsministern tror att regeringens insatser för kortare vårdköer är något svenskarna ska märka av inom en hyfsat snar framtid.

Här finns en satsning på en digital vårdförmedling. Där ska patienter och läkare lättare kunna se var det finns ledig kapacitet i hela landet, exempelvis operationstider. Både inom offentlig och privat vård, berättar Acko Ankarberg Johansson.

Hur ska ni säkerställa att de som är i störst behov får vård först?

– Det är alltid läkaren som gör behovsbedömningen, och de som har väntat mer än 90 dagar som är aktuella. Det handlar om medicinska prioriteringar men också var den lediga kapaciteten finns.



Foto: My Matson

Redan nästa år införs ett prestationsbaserat ersättningssystem som ger regioner mer pengar om de hittar personal och öppnar fler vårdplatser, trots rådande kompetenskris och larm om ännu tuffare tider.

– Jag hoppas verkligen att vi vänder utvecklingen med de långa köerna så snart som möjligt, säger Acko Ankarberg Johansson.

Hon blev glad när hon fick frågan om att bli minister, särskilt över ansvaret för hälso- och sjukvården som hon arbetat med länge.

– Jag vill gärna vara med och genomföra de reformer vi kommit överens om, inte minst att få till en mer nationell styrning där det är ändamålsenligt, för att få en mer jämlik hälso- och sjukvård.

Hennes eget parti, Kristdemokraterna, är det enda regeringspartiet som drivit frågan om att vården bör förstatligas. Nu, i regeringsställning, ser Acko Ankarberg Johansson ingen jättereform framför sig. Snarare stegvisa förändringar mot mer nationell styrning, berättar hon.

Förstatligande av sjukvården har starkt folkligt stöd, hos hela 70 procent av befolkningen enligt SOM-institutet. Bland annat Coronakommissionen pekade på behov av bättre nationell samordning. Men hur ska ett ökat statligt inflytande se ut? Handlar det om vårdens finansiering, eller rentav om att överta privat egendom? Nyligen föreslog en statlig utredning att regionernas universitetssjukhus ska förstatligas, som exempel.

– Vad det blir i slutändan, det vet vi inte. Men jag ser inte framför mig att alla ska vara statligt anställda eller att staten ska expropriera en massa byggnader, säger Acko Ankarberg Johansson och berättar att hon sneglar på Danmark som förebild.

Där är vårdgarantin 30 dagar, jämfört med Sveriges 90. Därefter kan patienter söka vård i hela landet. Sjukvårdsministern pratar också om att ta ett starkare nationellt grepp om kompetensförsörjningen och tillgången till läkemedel, som i dag kan variera mellan regionerna.

”Behov av vård ska styra, inte vem jag är”

Främsta syftet med ökad statlig styrning – och andra vårdreformer regeringen vill genomföra – är enligt Acko Ankarberg Johansson att vården ska bli mer jämlik. Men här har hon mött stark oro från vårdpersonal som anser att regeringens politik tvärtom kan motverka allas rätt till vård. Som begränsningar i tolkrätten.

Vad lägger du i begreppet jämlik vård?

– Att mina behov av vård ska styra, inte vem jag är. Vi har skillnader i dag som beror på kön, på var jag bor. Vi vet att vissa grupper i utsatta områden har sämre hälsa, säger hon.

Förslaget om att begränsa rätten till tolk ska utredas av justitiedepartementet. Sjukvårdsministern har tidigare ifrågasatt om förslaget kan bli verklighet i vården, men vill inte utveckla resonemanget.

– Jag kan inte föregå vad en utredning ska göra, det gör man aldrig oavsett om det handlar om tolkar eller om den utredning jag ser fram emot om styrningen av svensk sjukvård, säger Acko Ankarberg Johansson.

”I utsatta områden, där människors behov är som störst, måste politiken gå in och kompensera för att skapa jämlik hälsa.”



Foto: My Matson

En åtgärd hon nämner är att underlätta för vårdyrkena att starta eget. Små företag som kan bidra till primärvårdens utbyggnad och ta vården närmare människor, exempelvis på landsbygden.

Redan under tidigt 2000-tal var Acko Ankarberg Johansson med och tog fram lagen om valfrihet, lov, som satte ramarna för vårdvalet. Det är en av Vårdsveriges mest omfattande – men också kritiserade – reformer. Genomförd av dåvarande socialministern Göran Hägglund (KD).

Genom lov får privata aktörer bland annat öppna primärvårdsmottagningar var de vill, genom så kallad fri etablering. Tanken är att ge lika villkor till privata och offentliga utförare och öka valfriheten för patienterna, berättar Acko Ankarberg Johansson.

”Politiken måste gå in och kompensera för att skapa jämlik hälsa, så att alla får möjlighet att leva ett gott liv”

DN har nyligen visat i en granskning att vårdvalet bidragit till att barnavårdscentraler stängt i utsatta områden och att fler vårdcentraler öppnats där befolkningen har bättre hälsa. Det ojämlika mönstret bekräftas även i forskning. I Stockholm har sjukvårdsuppropet kritiserat den växande vårdmarknaden för att utarma den offentliga sjukhusvården på kompetens.

Enligt sjukvårdsministern är det inte lagen som behöver ändras, utan regionernas användning av den. Hon ser lov som ett verktyg för ökad valfrihet, inte ett sätt att släppa vårdmarknaden utom kontroll. Och säger att det är regionerna som behöver se till att vården blir jämlik.

– I utsatta områden, där människors behov är som störst, måste politiken gå in och kompensera för att skapa jämlik hälsa. Så att alla får möjlighet att leva ett gott liv.

Vad tänker du och regeringen göra åt vårdvalet?

– Det här är ett verktyg som varje region har, där kan inte staten påverka.

Du kanske också gillar