Hem Hälsa Sociala medier har gjort oss unikt korkade

Sociala medier har gjort oss unikt korkade

förbi admin
0 kommentar

Låt oss låtsas att det är tidigt nittiotal och du ställs inför tre magiska askar. Du kan öppna en, två, tre eller ingen alls. Innehållet i skrinen kommer ge oanade möjligheter, men stjäla tid och förändra dig. I den första asken finner du internet. Den andra ger dig en smart telefon och om du tar locket av den tredje får du sociala medier. De allra flesta säger sig gladeligen tar emot innehållet i de två första lådorna: med dessa är det som att gå runt med tidernas schweiziska armékniv i fickan. Många önskar dock att de lämnat den tredje asken obruten.

Tankeexperimentet kommer från den amerikanska socialpsykologen Jonathan Haidt. Leken med askarna ger oss indikationer som går att belägga: studier visar att sociala medier inverkar negativt på vår psykiska hälsa. De många timmarna på dessa plattformar skapar stress, förvrider självbilden och göder en fientlig inställning till människor som inte tycker på pricken som en själv.

I en essä diskuterar Haidt det senaste decenniets alltmer destruktiva och aggressiva utbyte på just sociala medier. Hans tes är att de dryga tio år då vi levt med ”gilla”- och ”dela”-knappar på Facebook och Twitter gjort oss unikt korkade. Vi har plötsligt blivit oförmögna att se sammanhang, väga in avsikt, tolka proportionerligt och uppfatta nyanser i det vi läser och reagerar på.

Plattformarna eldar på fördumning och skapar språkförbistring. När jag ger en tumme, delar och kommenterar avslöjas mina åsiktspreferenser, varpå plattformen kan spetsa mitt flöde så att jag får mer av det som tycks engagera mig. Där algoritmen kommer in, försvinner rim och reson ut. Knapparna fungerar som en uppsättning dartpilar och med dessa kan vi beskjuta varandra. Ingen kommer dö, men det gör ont och svider att bli träffad, så pass att man drar sig från att skriva något som ger ett nytt pilregn.

LÄS MER: Appsamhället gör oss alla socialt inkompetenta

Denna primitiva rättskipning påverkar även våra samhällsbärande institutioner och är därför till stor skada för yttrandefriheten, menar Haidt. Myndigheter, skolor och universitet har dels införlivat en rädsla för mobben med pilarna, dels skapat styrdokument som ger den känsligaste personen tolkningsföreträde. Detta krymper handlingsutrymmet och försvårar det slags tanke- och åsiktsutbyte som är en förutsättning i undervisning.

Varken lärare eller studenter vill riskera digitalt gatlopp för en felsägning, en åsikt eller för att ha förmedlat en obekväm sanning; de tyglar i stället sig själva. Det är oftast aktivister som drevar och i förlängningen tystar. Där det tidigare fanns tillit, gror nu vaksamhet och överdriven försiktighet. En minoritet önskar sådan räddhågsenhet, men nära nog alla påverkas av mekanismerna som driver fram den.

Ungdomar använder idag Snapchat, TikTok och Instagram som primära nyhetsförmedlare, men ser inte sociala medier som ”torg” där man kan eller bör uttrycka åsikter fritt. Risken bedöms vara för hög. I en ny svensk undersökning uppger 53 procent av de svarande att de systematiskt självcensurerar, av rädsla för att andra kan uppfatta en åsikt stötande. Om vi på bred front belägger oss själva med munkavle, kvävs också utbyte om intressekonflikter, frågor och ämnen som med nödvändighet måste ventileras.

Sådan tystnad gör demokratin bräcklig.

LÄS MER: Befria ungdomarna från sociala medier

Du kanske också gillar