Hem Hälsa Välfärdsområdena och Helsingfors måste reagera på de ökande ätstörningssymtomen

Välfärdsområdena och Helsingfors måste reagera på de ökande ätstörningssymtomen

förbi admin
0 kommentar

Ätstörningar har ökat, både bland kvinnor och män, och coronapandemin har inte förbättrat situationen för redan insjuknade. Vårdinstanserna är överbelastade, vilket även på många sätt syns i Ätstörningsförbundets verksamhet. Förutom insjuknade och deras närstående har även professionella inom hälsovården vänt sig till förbundets experter för stöd och sakkunskap.

Vid HUS enhet för ätstörningar förutspår man att antalet minderåriga patienter ökar med 70 procent jämfört med 2018. Enligt enkäten Hälsa i skolan, som Institutet för hälsa och välfärd (THL) gav ut i september 2021, rapporterar en tredjedel av eleverna i årskurs 8 och 9 symtom som tyder på någon form av ätstörning. Enligt en färsk undersökning om högskolestuderandes hälsa, som THL låtit göra, löper till och med upp till var sjätte högskolestuderande en risk för att insjukna i en ätstörning.

Fullmäktigen för välfärdsområdena, som inleder sitt arbete i mars, har tillsammans med HUS-koncernen ett stort ansvar för besluten kring hur de olika områdena kan svara på behovet av psykvårdstjänster. När det gäller ätstörningar är det oerhört viktigt att satsa på tillräcklig och tillgänglig vård samt tidig upptäckt av sjukdomen. En tiondel av finländska ungdomar har haft en ätstörning innan de nått ung vuxen ålder. De verkliga siffrorna är mångdubbelt högre eftersom endast en tredjedel av ätstörningar identifieras och upptäcks inom hälsovården. Största delen av ätstörningarna blir alltså obehandlade.

Identifieringen av ätstörningar försvåras fortfarande av ett viktfokuserat klimat och stereotypier om ätstörningar och insjuknade. Största delen av de insjuknade är normal- eller överviktiga men ätstörningen hos just dessa grupper upptäcks fortfarande mera sällan än underviktigas. Det finns ett skriande behov av utbildning och skolning om ätstörningar inom social- och hälsovården. Yrkesmänniskor önskar verktyg för att kunna identifiera och bemöta. Genom att öka och stärka kunskapen och upptäcka tidigt kan sjukdomen förkortas och vårdens effekt stärkas. Att tvingas vänta på och köa till vård försämrar enbart den insjuknades situation.

När nu välfärdsområdenas tjänster ska organiseras lönar det sig att utnyttja tredje sektorns sakkunskap när det gäller bemötande, stöd och skolning. Organisationer erbjuder kunskap och stöd som är viktigt för många, även om stödet inte ersätter den vård som hälsovården står för. Det måste skapas tydliga regionala strukturer och fungerande praxis mellan social- och hälsovårdscentralerna och tredje sektorn. Genom att integrera social- och hälsovårdsorganisationerna med centralerna så att expertis och erfarenhet inom tredje sektorn blir en del av vårdens organisering kan vi skapa en vård som gynnar patienten på bästa möjliga sätt.

Tidig upptäckt och tillräckligt, rätt slags stöd kan förhindra att ätstörningen framskrider – sätta stopp för en allvarlig och utdragen form. Därför är det så oerhört viktigt att satsa på social- och hälsovårdspersonalens kunnande och på mångprofessionellt samarbete. Satsningar på psykisk hälsa kan leda till betydande hälso- och välfärdseffekter som avspeglar sig både på ekonomiskt och mänskligt plan. För kommande välfärdsområdesfullmäktigen är dessa värdeval och värdebeslut som påverkar välfärdsstatens riktning.

Språket är ovärderligt viktigt när det gäller psykisk ohälsa och bemötande. Ätstörningar handlar om känslor, om att våga sätta ord på känslorna som orsakar och förstärker ångesten som upprätthåller ätstörningen. Vi har en enorm sakkunskap om och samarbete kring ätstörningar även på svenska. Planerna och strukturerna för tillräckligt tillgänglig hjälp i ett tillräckligt tidigt skede bör genast även göras på svenska.

Kirsi Broström, verksamhetsledare, Ätstörningsförbundet
, Eva Roos, styrelsemedlem, Ätstörningsfamiljer i Södra Finland rf


Du kanske också gillar