Hem Hälsa Vem ska rädda den svenska skolan?

Vem ska rädda den svenska skolan?

förbi admin
0 kommentar

Det behövs mer pengar till skolan för att förhindra ännu sämre resultat, skriver Lena Skoglund med flera.

Foto: Boo Westlund

Att lyckas i skolan är en av grunderna till att klara ett liv med god hälsa och livskvalitet och den största plusfaktorn för att inte hamna i kriminalitet, skriver Lena Skoglund med flera.

Skolan skulle behöva ett tillskott på 25,4 miljarder nästa år för att behålla dagens standard enligt lärarfacken. Regeringen budgeterar 1,6 miljarder och kallar det en satsning! De pengarna kommer troligtvis att ätas upp av inflationen och stoppas i kommunernas budgethål enligt beprövad modell. Förskolan, grundskolan och gymnasieskolan i Sverige kostar ungefär 300 miljarder kronor per år, den så kallade satsningen motsvarar ca 0,5 procent av skolans budget.

Regeringen väljer att blunda för de orättvisor som uppstår när skattemedel i miljardstorlekar går till vinster för skolkoncerner, pengar som så väl skulle behövas till alla skolor i landet. Skolan är redan underfinansierad. Det behövs mer pengar till skolan för att förhindra ännu sämre resultat.

16 000 elever gick ut grundskolan utan att behörighet att söka till gymnasiet. Det motsvarar 14 procent av eleverna i årskurs 9 (Skolverket). Att sakna gymnasiebehörighet kan få stora konsekvenser både för den enskilde och för samhället.

Att lyckas i skolan är en av grunderna till att klara ett liv med god hälsa och livskvalitet och den största plusfaktorn för att inte hamna i kriminalitet.

93 procent av eleverna vars föräldrar har eftergymnasial utbildning är behöriga till något nationellt program jämfört med 77 procent av eleverna vars föräldrar har högst gymnasieutbildning. Oavsett hur elever kategoriseras, utifrån kön eller migrationsbakgrund, är det föräldrars utbildningsnivå som har störst betydelse för resultaten. Skillnaderna i Sverige utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund är orimligt stora. Att bryta detta mönster och förbättra resultaten för de mindre resursstarka eleverna, är skolans största utmaning.

Det finns en liten men systematisk skillnad mellan hur stor andel elever som tar gymnasieexamen beroende på om eleven fått slutbetyg i årskurs 9 från en kommunal eller en privat skola. Om man jämför elever med samma meritvärde från olika huvudmän, när de går ur grundskolan och sedan jämför dem igen när de gått ur gymnasiet så har något fler elever från kommunala skolor tagit en gymnasieexamen (Skolverket).

Vem förstår att det på allvar måste investeras i skola, förskola och fritidshem? Det behövs fler utbildade lärare i samtliga skolformer, professionell elevhälsa, läromedel av kvalitet och skolbibliotek med mera.

Regeringen vill inte ändra på något och de reformer de föreslår är endast kosmetiska åtgärder. De som ska se till att skolan fungerar är lärarna men utan de medel som på riktigt skulle rädda skolan! Regeringen säger att de ska få ordning och reda i skolan och satsa på specialpedagogik. Ja det vill ju alla partier så det är inget nytt. Man vill särskilja stökiga elever från andra och förbjuda religiösa skolor skolor som har islam som grund och det är ju ren och skär populism. Men inte vad skolan egentligen behöver.

Som lök på laxen tillsätts en skolminister som jobbat på och varit delägare i en lobbyistfirma vars inriktning är ökad privatisering av välfärden. Denna skolminister är före detta stor aktieägare i en av skolkoncernerna. Trots att bilden av vad den svenska skolan behöver är tydlig och samstämmig både från forskare, kommuner, regioner och en hel lärarkår väljer regeringen att inte lyssna på detta. Ja, det kan inte vara tydligare. Den här regeringen tänker inte ändra på något av missförhållandena. Det har den inget inget intresse av.

Så vem ska göra det?

Lena Skoglund

Birgitta Barrefors Ivansson

Anders Johansson

Sara Johansson

Lena Johansson

Jan Kardemark

Socialdemokrater i Karlstad

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.

Du kanske också gillar