Hem Hälsa Vill få fler elever att klara skolan

Vill få fler elever att klara skolan

förbi admin
0 kommentar

Elever i Luleås kommunala skolor klarar redan idag behörighet till gymnasiet från grundskolan och tar gymnasieexamen i större utsträckning än genomsnittseleven i Sverige. Visionen är dock att alla elever ska nå målen. SKR-projektet har gett inspiration till projektets deltagare genom att bidra till nya infallsvinkar som kan ge en ökad genomströmning i skolan och få fler elever att klara skolan.

Ökad genomströmning är en vinst för både samhälle och individ. Elever med gymnasieexamen har i större utsträckning arbete och god hälsa.

En röd tråd i arbetet

De verksamheter som deltagit i programmet är Råneskolan (F-9) Hantverksprogrammet frisör, Humanistiska programmet samt Samhällsvetenskapsprogrammet vid Luleå gymnasieskola.

Även det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) i form av konsulter från Arbetsmarknadsförvaltningen har deltagit i utvecklingsprogrammet. KAA är en lagstadgad rätt för unga som inte studerar eller arbetar att få stöd att hitta sysselsättning.

Projektet startade med att deltagande verksamheter och på förvaltningsövergripande nivå gjorde en analys av nuläge med stöd av data och verktyg från SKR. I digitala träffar fick deltagarna också ta del av aktuell forskning, därefter gick de vidare med att välja områden verksamheterna ville fördjupa sig i.

– Från huvudmannens sida blev vi glatt överraskade av att deltagarna var samstämmiga om vilka fördjupningsområden de skulle välja. Det gjorde det lättare för oss utvecklingsledare att stötta projektdeltagarna eftersom vi kunde visa dem en röd tråd: att vi gör det här tillsammans, berättar utvecklingsledare Lillemor Östman på barn- och utbildningsförvaltningen.

Det börjar i grundskolan

Den röda tråden är elevers motivation. Den vill Luleås skolor stärka genom goda relationer, skolkärlek, inkluderande trivsel, elevers/ungdomars delaktighet och samverkan. Forskning visar på vikten av tidiga insatser för att stödja elever att fullfölja sina studier i både grund- och gymnasieskolan.

Arbetar man koncentrerat med att stärka relationerna på skolan ger det resultat. Ett exempel på det är Råneskolan som under ett par år fokuserat på att förbättra relationerna mellan såväl elever och lärare, som mellan lärare och lärare. Arbetat har bland annat har resulterat i ett bättre genomsnittsbetyg.

Skolkärlek – hur då?

En utmaning kopplat till motivation är att en del elever inte tycker om skolan. Hur kan skolan få dessa elever att känna samhörighet? Hur skapas en inkluderande trivsel? Dessa frågor har gymnasieskolan undersökt inom projektet och ett sätt att komma vidare är strukturerad kollegial handledning där lärare i ett öppet samtalsklimat diskuterar undervisningsdilemman.

– Där behöver vi rannsaka oss själva. Vilka signaler ger vi medvetet, eller omedvetet, våra elever i vårt sätt att bemöta dem, säger Jonas Jönsson, rektor vid kvarteret Hackspetten, Luleå gymnasieby.

Du kanske också gillar