Hem Världen Ingvar Carlsson: Rätt att gå med i Nato

Ingvar Carlsson: Rätt att gå med i Nato

förbi admin
0 kommentar

Ända sedan Ingvar Carlsson drog sig tillbaka från politiken har han varit sparsam med att ställa upp på intervjuer. När DN träffar den tidigare statsministern och partiledaren på Socialdemokraternas partihögkvarter på Sveavägen 68 i Stockholm har han som vanligt tagit buss och tunnelbana in till stan. Att han har hunnit fylla 87 år är knappast något som märks.

Under hela sin aktiva tid i politiken var Ingvar Carlsson Natomotståndare. För S var alliansfriheten en ledstjärna som byggde på övertygelsen om att ett litet land i Norden kan göra skillnad genom att inte ingå i något av de militära blocken.

Nu har S bytt fot. Sedan i söndags förordar partiet med statsminister Magdalena Andersson i spetsen ett svenskt Natomedlemskap.

– Det var enligt min mening rätt beslut vid rätt tillfälle. Jag stödjer det. Kriget i Ukraina skapade en helt ny situation i Europa som Sverige, Finland och Natoländerna måste förhålla sig till, säger Ingvar Carlsson.

Anledningen till att han svängt i frågan om Nato beror också på att Finland har omvärderat sin syn på militäralliansen. Sammanhållningen mellan Sverige och Finland har varit viktig under många decennier, och efter Rysslands aggressioner mot Ukraina stod det tidigt klart att Finland ville ta steget in i Nato.

– Då hade det blivit märkligt att Sverige skulle stå utanför. Vi hade blivit en isolerad ö omgivna av Atlantpaktsländer.

Efter Rysslands annektering av Krim 2014 sade Ingvar Carlsson att det stärkte argumenten för svensk alliansfrihet. När spänningen ökar så ska man inte öka den ytterligare, menade han.

Ingvar Carlsson anser att det var nödvändigt med en snabb process i Natofrågan.

Foto: Jonas Lindkvist

Gäller inte samma sak nu?

– Det här är ett betydligt större och farligare krig. Annekteringen av Krim var djupt oanständig och felaktig. Men det här visar att Putin är beredd att gå mycket längre än så.

Så sent som i september förra året läste dåvarande statsminister Stefan Löfven upp sin sista regeringsförklaring i riksdagen. Då hette det fortfarande att ”alliansfriheten tjänar oss väl”.

– Jag tyckte också precis så. Men nu har det hänt saker och då måste politikerna reagera. Du kan inte leva på att alliansfriheten har tjänat oss väl. I dag är det en helt annan situation och som politiker måste du hela tiden se verkligheten i ögonen. Styrkan är att orka ta ett beslut även om man vet att man inte har alla de egna med sig.

Omsvängningen inom S har gått fort. Före den 24 februari fanns det inte på kartan att S skulle överge alliansfriheten. Ingvar Carlsson tycker att det var nödvändigt med en snabb process med tanke på omständigheterna.

– Det är i sådana här situationer det prövas om man är värdig att ta ansvar för landet och fatta rätt beslut. Tänk dig in i situationen om Magdalena Andersson hade fattat motsatt beslut. Då hade Sverige varit splittrat, tillfälligt handlingsförlamat, haft brutna relationer med Finland. Jag tror väldigt många skulle säga att den situationen hade vi inte velat hamna i.

Det är inte första gången som Socialdemokraterna svänger i en stor och närmast existentiell fråga. Under Ingvar Carlssons tid gick S från att vara EU-motståndare till att förorda ett svenskt medlemskap. Han understryker att det beslutet växte fram under helt andra omständigheter men att det ändå finns intressanta beröringspunkter.

Framför allt så fanns det mer tid. Enligt Ingvar Carlsson inledde han och partiet sin omsvängning redan 1988 genom att förankra sin nya linje hos flera europeiska ledare. Därefter meddelade partiledningen 1990 att S var för ett EU-medlemskap. Sedan inleddes förhandlingar med övriga partier som ledde fram till folkomröstningen 1994.

Nyckeln var att få partimedlemmarna att svänga.

– Jag jobbade hela tiden med partiopinionen. Ändå var det till slut en tredjedel som var emot.

– Jag var tvungen att ta det här beslutet och göra många partivänner besvikna. Där är Magdalena i precis samma situation. Man måste ta beslutet även om det frestar på internt. Det är politiskt ledarskap. Om hon hade väntat längre så hade Sverige kommit i otakt med Finland och det hade varit skadligt tror jag.

Ingvar Carlsson återkommer flera gånger till att han tycker att Magdalena Andersson har skött Natoprocessen mycket bra. Partiet är inte splittrat och nu kan alla gå vidare, ingen kommer att titta snett på någon annan på grund av Natofrågan, menar han. Han är särskilt nöjd med att statsministern och oppositionsledaren har gjort gemensam sak och framträtt tillsammans. Tidigare i veckan genomförde Magdalena Andersson och Ulf Kristersson gemensam presskonferens i regeringens lokaler, något som inte hänt sedan Ingvar Carlsson och Carl Bildt gjorde samma sak under finanskrisen 1992.

– Jag känner starkt för detta. Jag tycker att det är för mycket hat och för lite respekt i politiken. Det är som en fotbollsmatch, jag tycker jätteilla om de här hatremsorna på läktarna. Vi ska ju njuta av fotbollen och vi vill vinna – men vi ska inta hata varandra. Det är samma i politiken. Jag blev jätteglad när man demonstrerade den här enigheten.

Han vill inte gå in på om han haft kontakt med Magdalena Andersson under Natoprocessen.

– Men jag har talat med allt ifrån företrädare för partiledningen till folk i tunnelbanan. Den kombinationen är ganska bra.

Ingvar Carlsson utanför S-högkvarteret på Sveavägen i Stockholm

Ingvar Carlsson utanför S-högkvarteret på Sveavägen i Stockholm

Foto: Jonas Lindkvist

Beslutet om att gå med i Nato kan sägas vara det största sedan Sverige gick med i dåvarande EG under Ingvar Carlssons tid som statsminister. Den frågan avgjordes i en folkomröstning, men Natobeslutet togs av regeringen efter förankring med en majoritet i riksdagen.

– I den här situationen tycker jag inte att folkomröstning hade varit rimligt. Jag hade absolut avrått från det. Då hade vi missat möjligheten att gå parallellt med Finland.

Han framhåller att det alltid är en avvägning vad som ska beslutas i ett parlament och vad som ska beslutas i folkomröstningar.

– Min uppfattning är att det ska vara väldigt starka skäl om man ska bryta ut det från parlamentet. Vi har en parlamentarisk demokrati. Folkomröstning är en nödväg när det parlamentariska systemet inte fungerar. Beslutet om Nato sker med stor majoritet i riksdagen. Kärnkraften och EU var mycket mer osäkra frågor.

Som före detta Natomotståndare medger Ingvar Carlsson att det inte är okomplicerat att Sverige nu vill ingå i en allians som har kärnvapen.

– När man väger det här så finns det två vågskålar, och det finns en vågskål som talar emot. Kärnvapnen talar emot. Det är nackdelen med Natomedlemskapet. Jag är själv av den uppfattningen att kärnvapnen borde skrotas och därför är det det som tillhör de negativa argumenten för att vara med i den organisationen. Det ska man inte hymla med.

Ingvar Carlssons perspektiv spänner över en lång och händelserik tidsrymd. Han var fem år när andra världskriget startade och en äldre bror sedermera skickades till norska gränsen. Han har upplevt både starten och slutet för kalla kriget. Han började arbeta för dåvarande statsministern Tage Erlander 1958 och satt sedan i olika ledande positioner fram till att han avgick 1996. Han säger själv att han är mycket påverkad av sin tid hos Erlander och emellanåt tänker på vad Tage skulle ha sagt om någon aktuell fråga.

Hur Sverige skulle hantera sin säkerhet var högaktuellt även under Erlanders tid. Erlander var en stark anhängare av ett försvarsförbund mellan de skandinaviska länderna men förhandlingarna med Norge och Danmark strandade. De valde istället att gå med i Nato.

– Jag har hört Erlander säga att det här var hans största politiska motgång. Han var fruktansvärt besviken. Men vi hade olika erfarenheter från andra världskriget. Danmark och Norge fick sin neutralitet kränkt, de var ockuperade men Sverige klarade sig.

– Jag har funderat på vad Erlander skulle ha tänkt i den här situationen. Nu har vi kommit samman, som han drömde om att vi skulle göra. Jag tror att Erlander skulle ha deltagit med liv och lust i det här och tänkt att lite av det vi drömde om kanske vi ändå nu når här i Norden.

Du kanske också gillar