Hem Underhållning Marian Keyes har slutat be om ursäkt för sina böcker

Marian Keyes har slutat be om ursäkt för sina böcker

förbi admin
0 kommentar

– Jo, det var här jag låg utanför Alexander Skarsgårds rum och väntade, det stämmer.

Marian Keyes, författare med över 30 miljoner sålda böcker skrattar högt när hon berättar om förra gången hon bodde på det här Stockholmshotellet.

– Någon hade åkt hiss med honom så vi visste att han var här. Så lång som upp till taket och med axelbredd som den där bjälken där, visar Keyes och pekar runt i våningen vi fått låna för intervjun. Hon minns varje detalj.

– Han bar någon slags mockajacka och var så vacker. Även om jag bara såg honom bakifrån, säger hon.

Så du la dig på vakt utanför hans rum?

– Ja! Jag och min författarkollega Jenny Colgan, hela grejen var så kul. Vi lämnade var sitt exemplar av våra böcker utanför hans dörr när han aldrig dök upp.

”Ett oväntat val” av Marian Keyes.

Keyes, aktuell med ”Ett oväntat val” – uppföljaren till en av hennes mest lästa romaner ”En oväntad semester” från 1998 – är i Sverige på egen semester. Hon ska till Dalarna men har gjort ett stopp på vägen för att prata om den nya boken med DN.

Alla (cirka en och en halv miljon) som läst ”En oväntad semester” vet att huvudpersonen Rachel Walsh, inte alls hamnar på den semester hon förväntat sig utan åker in på behandlingshem och tvingas konfrontera både demoner och familjemedlemmar.

Marian Keyes, som varit öppen med sina egna erfarenheter av missbruk, förvånade sig själv med att känna att hon inte var färdig med att skriva om Rachel.

– Jag har alltid sagt att jag aldrig ska skriva uppföljare. Mina romankaraktärer går igenom tillräckligt och förtjänar att bli lämnade i fred när boken är slut, man borde inte gå in och rota i det lyckliga slutet, säger en sommarklädd och snacksalig Keyes.

Marian Keyes tycker att hennes romanfigurer förtjänar lyckliga slut.

Marian Keyes tycker att hennes romanfigurer förtjänar lyckliga slut.

Foto: Cornelia Nordström/TT

Så varför gjorde du det?

– Efter att jag avslutat ”Vara vuxen” 2020 kände jag som jag alltid gör – att jag inte kommer att få en till idé i resten av mitt liv. Men, jag kunde inte låta bli att tänka på vad som kunde ha hänt med Rachel och hennes Luke. Vi satt i lockdown hemma på Irland och jag saknade min familj. Att skriva om Rachel och familjen Walsh var ett försök att återskapa min egen familjs kaotiska energi och ha dem omkring mig. Det var min bästa skrivupplevelse hittills, säger hon.

Keyes romaner behandlar tunga ämnen med lätt hand; förutom om missbruk har hon skrivit om depression, ätstörningar, ofrivillig barnlöshet och sorg. Hon har sagt att skrivandet är ett sätt att bearbeta och försöka få rätsida på livet.

– I den här boken ville jag berätta om hur ett långvarigt missbruk kan se ut och hur man beslutar sig på nytt varje dag. Samma sak med långvarig kärlek egentligen. Det finns så mycket nonsens skrivet om kärlek, som att den sköter sig själv, säger Keyes som trots att hon inspireras av sitt eget familjeliv säger sig aldrig skriva om verkliga personer som exempelvis Nora Ephron eller David Sedaris gör..

Din förra roman ”Vara vuxen” är full av den sortens relationer –halvlyckliga äktenskap och surande vuxna syskon. Både den och ”Ett oväntat val” har uppmärksammats på ett sätt som dina tidigare romaner inte har.

Marian Keyes är generös med att dela med sig av sina egna kriser.

Marian Keyes är generös med att dela med sig av sina egna kriser.

Foto: Cornelia Nordström/TT

Bryr du dig om recensioner?

­– Jag har gjort det här under så lång tid nu –förvånansvärt lång. En kommersiell författare har en generellt kort karriär på fem till tio år. Att jag får fortsätta skriva är fantastiskt, men jag insåg tidigt att jag aldrig skulle vinna kritikernas gunst, säger Keyes som dragit ner lite på energin och ser betänksam ut.

Varför tänkte du så?

– Min engelska förläggare har alltid önskat det men jag… Jag har alltid tänkt att jag kör i min egen fil. Jag älskar min fil och är glad över den, jag skriver för mig. Men, så hände det något med mottagandet av mina två senaste romaner, en överväldigande positivitet. Jag är såklart nöjd med att få det erkännandet, men jag var helt inställd på att det aldrig skulle hända. Det som verkligen betyder något är mina läsare – utan dem skulle det inte bli något skrivande alls, säger hon bestämt.

I ”Vara vuxen” beskriver du de manliga karaktärerna på nya sätt, läsarna lär känna dem bättre. Samma sak händer i den nya boken. Hur kommer det sig?

– När jag var yngre beskrev jag männen i mina romaner som antingen hemska eller som någon slags räddare. Men ju äldre jag blivit, desto mer har jag insett att män är lika känsliga som kvinnor – att de också formas av samhället. Kvinnorna jag skriver om har ofta någon del av mig i sig och nu för tiden har även männen det.

Skriver du de lyckliga sluten för din egen skull?

– Absolut, det kanske inte blir det slut man tänkt men … kanske har det att göra med att jag blivit äldre, men jag har slutat be om ursäkt för mina böcker. Ett lyckligt slut? So what?

– Min redaktör och jag hade helt olika uppfattningar den här gången, hon ville avsluta historien med att låta läsaren sväva i ovisshet. Är du helt jävla galen, sa jag. Det måste sluta okej, även om det inte är på modet.


Foto: Cornelia Nordström/TT

Du måste väl kunna göra som du vill, du har ju sålt en och annan bok. Men kommer du ihåg hur det kändes att bli publicerad första gången?

– Det var galet, säger Keyes och lyser upp. Med min bakgrund, bara tanken på att ha mitt namn i någon som helst bok var otänkbar. Jag brukade bli helt till mig av att se vårt efternamn i telefonkatalogen.

Läser du dina tidigare böcker?

– Bara om jag måste. Den enda jag kan läsa utan att vilja såga av mitt eget huvud är ”Hemligheten på Mercy Close” från 2012 som jag skrev när jag mådde riktigt dåligt.

Marian Keyes delar framgångsrikt med sig av sina livserfarenheter även utanför romanformen. Hon har en frågepodd och tidigare i år skrev hon en essä i The Sunday Times om när hon drabbades av en akut depressiv episod med påföljande sammanbrott.

Sedan dess har Marian Keyes skrivit fler romaner och drivit skrivarskola på Instagram. Det var där hon berättade att hon har börjat skriva på en ny bok, också den om en medlem i familjen Walsh. Hon har hittat en ny publik sedan hon personligen började läsa in sina romaner även om hon säger att hon höll på att dö av att läsa upp sexscenerna inför ljudteknikern, men hon bjöd på det.

– Han hade hört värre – och dessutom så vill jag vara en öppen person. Jag kan inte vara på något annat sätt. Vet du förresten vad som hände med böckerna vi gav Skarsgård? Vi fick höra att han gett dem till sin mamma.

Ett lyckligt slut på den historien.

– Ja, men fortsättning kanske följer. Man kan ju alltid hoppas.

Läs mer:

Lina Wolff: ”Många som varit i en destruktiv relation har upplevt det här”

Bokmässan tillbaka efter pandemiåren: ”Tror på en storslagen återkomst”

Du kanske också gillar