Hem Sverige Möjlig förklaring till plötslig spädbarnsdöd

Möjlig förklaring till plötslig spädbarnsdöd

förbi admin
0 kommentar

Att spädbarn dör i Sverige är extremt ovanligt. Sverige tillhör de tio länder med lägst spädbarnsdödlighet i hela världen.

Men varje år avlider ändå cirka 250 barn under sitt första levnadsår. De allra flesta av dessa dör på grund av förlossningskomplikationer, infektioner, rubbningar i hjärtrytmen eller medfödda missbildningar. Ett knappt tjugotal av dessa barn dör dock till synes helt utan anledning, nästan alltid i sömnen, varpå diagnosen blir plötslig spädbarnsdöd eller SIDS (Sudden infant death syndrome).

– Då har antalet barn som dör av SIDS ändå minskat dramatiskt sedan början av 1990-talet, då de nya råden infördes. Dessförinnan dog runt 140 barn per år av SIDS, att jämföra med cirka 20 i dag, säger Göran Wennergren, professor i barnmedicin vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Alla spädbarn har en oregelbunden andning med korta andningsuppehåll. Det normala är dock att barnet reagerar och börjar andas igen om andningsuppehållet resulterar i att syrenivån blir för låg. På senare år har forskarna börjat misstänka att det är denna signalering som är orsaken till SIDS, att den inte alltid fungerar som den ska.

En kritisk substans i denna signalering är acetylkolin, som i sin tur är beroende av två enzymer. Ett av dessa enzymer är butyrylkolinesteras.

Forskare vid The Children’s Hospital Westmead i Sydney, Australien, kan nu visa att barn som dött av SIDS har signifikant lägre mängder av butyrylkolinesteras i blodet, jämfört med friska spädbarn eller spädbarn som dött av andra orsaker än SIDS.

– Det är en intressant studie, eftersom det finns en hypotes om den här mekanismen; att de här barnen inte reagerar när syrehalten sjunker. Om nivån av det här enzymet är lägre, så skulle det leda till en lägre aktivitet av acetylkolin, vilket i sin tur skulle kunna resultera i att de här barnen inte vaknar upp, utan dör i stället, säger Göran Wennergren.

Enligt forskarna, som redovisar sina resultat i tidskriften The Lancet, kan det på sikt kanske bli möjligt att identifiera de barn som är i farozonen, genom att mäta nivåerna av butyrylkolinesteras med hjälp av ett blodprov.

– Men det ligger nog en bit fram i tiden. Först måste man se om de här resultaten går att återupprepa och göra experiment för att se om den här mekanismen verkligen fungerar som de tror att den gör. Genom åren har det funnits väldigt många olika idéer om vad SIDS beror på, så det återstår att se, även om de här forskarnas förklaring är fullt rimlig och ligger i linje med de senaste teorierna, säger Göran Wennergren.

Du kanske också gillar