Hem Världen Natos nya långa gräns till Ryssland i Finland

Natos nya långa gräns till Ryssland i Finland

förbi admin
0 kommentar

På vägskylten mot Svetogorsk har någon klottrat ett hakkors. Den ryska staden ligger bara 5 kilometer från finska Imatra nära gränsen. Innan pandemin gjordes över 4 000 övergångar per dag vid den stora gränsstationen. I dag är den stängd. All persontrafik stoppades redan under pandemin, och sedan invasionen av Ukraina kan de turister från Ryssland som tidigare kom till området inte längre komma in i landet utan särskilda anledningar.

Regionens relation till Ryssland har blivit en illustration av den hållning som Finland länge har intagit mot grannlandet – och en som nu har förändrats.

– Allt samarbete har stoppats – med den ryska administrationen, kulturellt samarbete och transport. Så långt vi kan se är detta det nya normala, säger Matias Lidén, tillförordnat kommunalråd i Imatra.

Arina Lichatjeva från Sankt Petersburg ska till Finland och göra ett prov i finska inför universitetsstudier i höst. Hon och hennes pappa Stanislav var nervösa vid gränsen.
”När vi försökte komma in med hela familjen gick det inte, men den här gången gick allting bra. Fast de kontrollerade alla papper mycket mer än tidigare”, säger Arina Lichatjeva.

Foto: Niklas Meltio

De som vill ta sig över gränsen får åka tre mil söderut från Imatra till gränsövergången Nuijamaa. Gränsbevakarna på plats säger att de är sysslolösa – nu när så få kan korsa gränsen. Några få bilar passerar – efter rigorösa kontroller av tillstånd och visum.

Gränsbutiken Rajamarkets enorma parkeringsplats står tom sånär som på ett par bilar. Butikernas korridorer ser överdimensionerade ut med de få besökarna som letar efter varor. Jurij Ivanov, från Sankt Petersburg, fyller sin kundkorg med Brieost och Grana Padano – varor han inte kan köpa i hemlandet – och choklad.

– Men ingen har förbjudit choklad, säger han.

Han äger en stuga i området, och kan därför ta sig över gränsen. För hans föräldrar, som använt stugan som landställe har det blivit omöjligt. Nu oroar Yuri Ivanov sig för vad ett finländskt Natomedlemskap kommer att innebära.

Yuri Ivanov fyller varukorgen med ostar inför hemresan till Sankt Petersburg.

Yuri Ivanov fyller varukorgen med ostar inför hemresan till Sankt Petersburg.

Foto: Niklas Meltio

– Det är sorgligt, för det kommer leda till förstärkningar från båda sidor. Jag tror länderna kommer spendera mycket pengar och kraft på ingenting.

Samtidigt förstår han att det finns en oro i Finland över grannlandet.

– Om jag var finsk hade jag röstat för Natomedlemskap. Men jag tror att Finland kommer att få lida mer än Ryssland eftersom de ekonomiska banden länge har varit viktiga. Jag hoppas att eskalationen kommer gå över.

På torsdagen riktades blickarna mot Finland när president Sauli Niinistö och statsminister Sanna Marin offentliggjorde sin syn på ett finskt Natomedlemskap.

”Finland måste utan dröjsmål ansöka om medlemskap,” blev det inte oväntade beskedet. Processen är inte klar, men går Finland med i militäralliansen utvidgas Natos gräns mot Ryssland med över 130 mil. En gräns som har haft stor påverkan på Finlands inställning till grannen i öst.

– När man tittar på kartan ser man den brutala sanningen – vi är det enda EU-landet som är granne till Ryssland utan att vara medlem i Nato, säger Sinikukka Saari, ledande forskare vid Finlands utrikespolitiska institut och expert på både finsk Rysslandspolitik och rysk utrikespolitik.

Rajamarkets parkeringsplats är överdimensionerad när turisterna har slutat komma över gränsen.

Rajamarkets parkeringsplats är överdimensionerad när turisterna har slutat komma över gränsen.

Foto: Niklas Meltio

”Krig med Ryssland? Finland har en plan för det” rapporterade Financial Times efter att invasionen av Ukraina inleddes. Medan Stockholm endast har skyddsrum för 77 procent av befolkningen har man i Helsingfors plats för många fler än stadens invånare. I stora beredskapslager lagras råvaror, bensin och olja för att försörja landet i händelse av kris.

– Möjligheterna är små att lamslå Finland genom att blockera import under en period. Det skulle vara störande och påverka aktörer, absolut. Men det skulle inte lamslå landet, säger Charly Salonius-Pasternak, också ledande forskare vid finska Utrikespolitiska institutet.

Yuri Ivanov fyller sin kundkorg med ostar och choklad inför hemresan till Sankt Petersburg.

Yuri Ivanov fyller sin kundkorg med ostar och choklad inför hemresan till Sankt Petersburg.

Foto: Niklas Meltio

Strategin går tillbaka till andra världskriget – och var då en som många europeiska länder följde. Då fanns en stor beredskap inför kommande kriser – som man höll fast vid under Kalla kriget. Men därefter gick strategierna isär. Förutom den civila beredskapen satsade Finland stort på sitt eget militära försvar medan andra länder bedömde att Ryssland inte längre var ett hot.

– Redan sedan Finland blev självständigt 1917 så är det inbyggt hos finska folket att hotet kommer österifrån och man måste kunna försvara sig, säger Charly Salonius-Pasternak.

Tomas Ries, forskare på Försvarshögskolan säger att Finland tillsammans med länderna som tillhört Warszawapakten efter Kalla krigets slut hade en helt annan syn på Ryssland än länderna i Västeuropa.

– Men räknade med att även om Ryssland var svagt på 90-talet så skulle det bli problem i framtiden, då är man förberedd, säger han.

Ungdomarna i Villmanstrand talar om situationen i skolan, det finns särskild personal att prata med för den som behöver. Siiri Antila, som firar sin 17-årsdag med shopping i centrum, har varit orolig.
– Det är så nära. Men nu har jag bestämt mig för att jag inte kan göra något åt situationen, så det är bara att leva vidare och se vad som händer. Jag är redo för allt, säger hon.

Ungdomarna i Villmanstrand talar om situationen i skolan, det finns särskild personal att prata med för den som behöver. Siiri Antila, som firar sin 17-årsdag med shopping i centrum, har varit orolig.
– Det är så nära. Men nu har jag bestämt mig för att jag inte kan göra något åt situationen, så det är bara att leva vidare och se vad som händer. Jag är redo för allt, säger hon.

Foto: Niklas Meltio

Och med Rysslands invasion av Ukraina har den strategin visat sig rätt, menar han, även om Sverige under de senaste åren har påbörjat en upprustning av försvaret.

– Medan Finland redan har ett av de starkaste försvaren i Europa startar Sverige från en väldigt låg nivå. Men Finland har också en lång landgräns. Vi står på första parkett och är mycket mer osäkra, säger Tomas Ries.

Och vid den östra gränsen står man särskilt nära sina ryska grannar.

83-åriga Eva Turku letar efter en klänning i staden Villmanstrand, två mil från gränsstationen i Nuijamaa. Innan pandemin tog staden emot flest ryska turister i Finland sånär som på Helsingfors.

Invasionen av Ukraina har återkallat minnen från Eva Turkus barndom. Under andra världskriget skadades stadshuset i ryska bombningsräder, och hon själv evakuerades som femåring.

– Jag har redan sett ett krig, och jag kommer väl ihåg de vuxnas rädsla, säger hon.

Eva Turku evakuerades från hemstaden som femåring. Hon tycker det är bra att Finland går med i Nato. 
– Det ger en trygghet, säger hon.

Eva Turku evakuerades från hemstaden som femåring. Hon tycker det är bra att Finland går med i Nato.
– Det ger en trygghet, säger hon.

Foto: Niklas Meltio

Sedan dess har hon känt sig trygg i hemstaden – fram till den senaste tidens eskalering och Rysslands plötsliga invasion av Ukraina. Nu är Eva Turku en av de 76 procent av den finska befolkningen som tycker att det är rätt om Finland går med i Nato.

– Just nu behöver vi det. Det ger en trygghet nu när ryssarna har provocerat. Jag vet inte om de skulle göra något – men det sätter oss i en bättre position.

Matias Lidén, tillförordnat kommunalråd i grannstaden Imatra, är redo för vad som kan ske. Han upplever inte att människor är oroliga – men har märkt ett ökat intresse för stadens skyddsrum, och militärtjänstgöring.

– Vi är medvetna om hoten, och vi har ju levt med ryssarna på andra sidan gränsen i många decennier.

”Uthyres” står det på skyltfönstret i centrala Villmanstrand. När turisterna har försvunnit har de tagit med sig stora inkomster för staden som tidigare marknadsförde sig just i Ryssland.

”Uthyres” står det på skyltfönstret i centrala Villmanstrand. När turisterna har försvunnit har de tagit med sig stora inkomster för staden som tidigare marknadsförde sig just i Ryssland.

Foto: Niklas Meltio

Han är mer orolig för de ekonomiska effekterna på samhället än på de hot som Ryssland har uttalat vid ett Nato-medlemskap.

– Efter covid trodde vi att vi skulle ha mycket mer samarbete med våra ryska grannar. Men allt det är borta. Det kommer såklart få effekter på båda länder om vi går med I Nato. Men för oss är det viktigaste hur transporter och export ska kunna fortsätta i framtiden.

En stor skillnad mellan Finland och andra delar av Västeuropas attityd till Ryssland är den täta kontakten man har hållit med Ryssland under många decennier. Det menar Tomas Reis på Försvarshögskolan.

– Man har hela tiden hållit en mycket nära personlig kontakt med ryska beslutsfattare och det ryska samhället. Det är ett arv efter Kalla kriget när det var absolut nödvändigt att ha den kontakten.

Saimaa-kanalen som går över gränsen till Ryssland är tom på båtar. Den är öppen, men fraktfartygen vill inte ta risken att Ryssland stänger av kanalen som Finland arrenderar delar av.

Saimaa-kanalen som går över gränsen till Ryssland är tom på båtar. Den är öppen, men fraktfartygen vill inte ta risken att Ryssland stänger av kanalen som Finland arrenderar delar av.

Foto: Niklas Meltio

Rysslands invasion av Ukraina fick enligt honom beslutsfattarna i Finland att bedöma att den tidigare politiken – med både en stark försvarsmakt och dialog – inte längre var tillräcklig för att garantera landets säkerhet.

Sinikukka Saari säger att den finska viljan att gå med i Nato handlar om pragmatism, precis det som har präglat relationen till Ryssland under många år.

– Tidigare trodde man att man kunde hantera riskerna med den militära alliansfriheten och dialog. Vi hade mycket samarbeten och en stark relation med Ryssland på många nivåer. Men med invasionen av Ukraina – som kom helt utan provokation – så såg man att den strategin vi hade var utdaterad.

En Natoansökan skulle kunna ha kommit tidigare om det inte just var för de starka ekonomiska kopplingarna och samarbetet mellan länderna tror hon.

– Men på grund av invasionen var de aspekterna redan borttagna från ekvationen, säger hon.

Så kommer samarbetet kunna fortlöpa i framtiden om Finland blir en Natomedlem? Efter Niinistös och Sanna Marins besked om Nato kontrade ryska utrikesdepartementet snabbt med ett uttalande om att ett medlemskap kommer att ”allvarligt skada säkerheten och stabiliteten i den nordiska regionen”.

”Ryssland kommer tvingas ta vedergällningssteg, både militärtekniska och andra, för att stoppa hoten mot den nationella säkerheten som härmed uppstår,” skrev man.

Charly Salonius-Pasternak säger att relationernas framtid beror på Ryssland.

– Finland håller dörren öppen. När den ryska regimen förändras och Ryssland är intresserat igen av att ha ett vettigt samarbete och konstruktivt förhållande så är vi redo för diplomati. Men samtidigt är vi redo för krig och kris, säger han.

Vid gränsbutiken Rajamarken är parkeringplatsen folktom. Turisterna som tidigare kunde ta sig över gränsen har försvunnit.

Vid gränsbutiken Rajamarken är parkeringplatsen folktom. Turisterna som tidigare kunde ta sig över gränsen har försvunnit.

Foto: Niklas Meltio

Tomas Ries tror att läget kommer att vara spänt under en period.

– Putin-regimen kommer att bråka med Finland och markera att de är djupt missnöjda under en period. Men i det längre loppet så kan samarbetet helt säkert återuppstå.

Vid gränsen till Ryssland fortsätter vardagen. Man köper klänningar, shoppar kläder och handlar mat. Ingen DN talar med är särskilt orolig över att något skulle hända – trots Rysslands hot om repressalier vid ett Nato-medlemskap.

Tomas Ries bedömer sannolikheten för ryska militära attacker i nuläget som liten. Men finländarna är förberedda, och har med sig erfarenheten från Kalla kriget.

– Då var trycket mot Finlands självständighet konstant. Det skärper ens medvetande mycket, och även efteråt har Finland väldigt noga bevakat Rysslands agerande.

Du kanske också gillar