Hem Världen Så jobbar Kina för att kunna invadera Taiwan

Så jobbar Kina för att kunna invadera Taiwan

förbi admin
0 kommentar

Då, i mitten av 1990-talet, ville Kina också demonstrera sitt missnöje. Och påminna om att Taiwan tillhör Kina. Robotarna slog ned i havet utanför Taiwan, men inte lika nära som den här gången.

– USA svarade genom att sända två hangarfartyg. Då stod det klart för kineserna: vi har ingenting att sätta emot. De var tvungna att backa. Sedan dess har de genomfört en drastisk uppbyggnad av sin flotta, säger Per Olsson, försvarsekonom och expert på Kinas militära modernisering vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

I år satsar Kina ungefär sex gånger så mycket pengar på sin militär som år 2000. Fast USA spenderar nästan tre gånger så mycket.

Kina har gått från att under Kalla kriget ha en maoistisk folkarmé med billig utrustning, till stor del stationerad vid gränsen mot Sovjetunionen. Till att ge sig i kast med en gigantisk militär expansion och en koncentration av resurserna till flottan och flygvapnet med blicken riktad österut mot havet.

Kina har i dag skaffat sig världens största flotta till antalet fartyg, men i tonnage väger den amerikanska flottan mer, påpekar Per Olsson. Kina förfogar över två hangarfartyg och ett tredje är färdigbyggt, men ännu inte i tjänst.

Under Xi Jinpings ledning har Folkets befrielsearmé – de militära styrkorna i Kina som inte tillhör landet utan det styrande Kommunistpartiet – moderniserats till den grad att en invasion av Taiwan inte längre tycks omöjlig. Däremot är internationella experter oense om huruvida den kinesiska militären är redo än. Eller om Xi Jinping är beredd att ta den stora risk det skulle innebära.

Oriana Skylar Mastro vid Freeman Spogli Institute for International Studies vid Stanforduniversitetet tillhör dem som menar att USA underskattar den kinesiska viljan att ta till väpnat våld mot Taiwan.

– När man talar om att Kina kan eller inte kan göra det så pratar man om kostnaderna för en sådan operation i antalet döda och i förluster av fartyg. Kina kan göra det. Frågan är bara hur blodigt ett slag skulle bli, säger Oriana Skylar Mastro till New York Times.

Hon menar också att övningarna som Kina nu håller utanför Taiwan inte bara syftar till att demonstrera landets missnöje utan också hjälper Kina att förbereda sig för en invasion i framtiden. Komplexa system samordnas.

För invasion av Taiwan är vad kinesiska styrkor tränar på. Det är ingen hemlighet. Ledaren Xi Jinping vill helst införliva Taiwan utan våld, men går det inte ska trupperna vara väl förberedda.

Under de senaste åren har kinesiska soldater tränat angrepp mot en modell av Taiwans presidentpalats på sin stora träningsplats i Inre Mongoliet. Videofilmer från övningarna har visats på statskontrollerad tv.

För ett par år sedan skaffade sig Kinas militär också en modell av den lokala myndighetsbyggnaden i Keelung City, rapporterade taiwanesiska medier.

Per Olsson, försvarsekonom på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Foto: Pressbild

Hur starkt är Kina militärt i dag?

– Det är svårt att veta. Många överskattade Ryssland militärt när de gick in i Ukraina. Kina har verkligen moderniserat utrustningen. På papperet är de mest moderna fartygen jämförbara med sina västerländska motsvarigheter. Exakt hur tekniskt avancerade vet vi inte, men en bra bit efter USA, säger Per Olsson vid FOI.

Förmågan att strida är en helt annan sak, fortsätter han.

Kina har länge släpat efter när det gäller samspelet mellan flygvapen och flotta. Samarbetet kan ta årtionden att träna upp. Den hierarkiska kinesiska befälsstrukturen beskriver Per Olsson som ytterligare en svaghet i strid.

Den kinesiska militären tillhör som sagt inte nationen utan kommunistpartiet. Jämte varje högre officer har Kina därför en slags kommissarie, en utsedd partimedlem, som ser till att partilinjen hålls i de väpnade styrkorna.

– Vem är det då som för befäl i en skarp situation? frågar sig Per Olsson.

Överhuvudtaget har den kinesiska militären gjort sig känd för en strikt hierarki. Ordningen började skrotas redan på sent 1800-tal i vissa andra länder, men inte i länder som Kina och Ryssland.

– Det hämmar lägre kinesiska officerare, som inte kan fatta självständiga beslut utan måste invänta order uppifrån. Att ändra på en sådan sak kan också ta årtionden, särskilt när det går emot ens politiska kultur.

Vad har Kina lärt av Rysslands krig i Ukraina?

– De har fått sig en tankeställare. Det är inte lätt att invadera ett land med en motvillig befolkning. Ryssarna förväntade sig att välkomnas som hjältar och från Kina hörs hela tiden att taiwaneserna egentligen vill återförenas. Jag vet inte om de tror på det själva, säger Per Olsson.

Opinionsundersökningar på Taiwan brukar visa att en stor majoritet av invånarna förespråkar att den nuvarande situationen består. De önskar inte självständighet, kanske av rädsla för reaktionen från Kommunistpartiet i Peking. Men de vill absolut inte heller förenas med fastlandet.

– En militär skillnad mellan Kina och Ryssland är flottan. Kinas är mycket starkare. Å andra sidan är också deras uppdrag betydligt svårare. Ett amfibiskt anfall är det svåraste man kan ge sig på. Taiwan är väldigt svårt att ta sjövägen eftersom det är bergigt med få stränder där man kan landstiga. De stränderna är lätta för Taiwan att minera, beskriver Per Olsson.

Taiwaneserna lär vara beredda med sjömålsrobotar om kineserna kommer, fortsätter han. För ett angrepp kommer att synas långt i förväg. Det är en annan lärdom av Rysslands invasion i Ukraina, som avslöjades av satelliter. När hundratals fartyg ska samlas kommer ingen missa det.

Det låter som att Kina i så fall för närvarande saknar förmåga att inta Taiwan?

– Kanske inte saknar, men det skulle åtminstone bli väldigt svårt. Men de håller på att bygga upp sin amfibiska förmåga, som de tidigare saknat. De har i dag 39 amfibiefartyg som kan transportera ett kompanis storlek. Åtta större amfibiefartyg som kan ta mellan 600 och 800 soldater, en lätt bataljon, och två riktigt stora fartyg som kan ta en tung bataljon och flera helikoptrar.

Hur skulle det kunna gå till om Kina beslutar sig för att invadera Taiwan?

– Kina skulle kunna ta civila fartyg i bruk för landsättning. De civila fartygen är inte anpassade, men skulle kunna användas om Kina tar en eller flera hamnar. Då ökas landstigningskapaciteten. Däremot är Kinas luftlandsättningsförmåga begränsad. Att sedan ta och behålla hela Taiwan skulle vara svårt. Taiwan är väldigt bergigt och befolkningens motståndsvilja är stor, säger Per Olsson.

Ett annat scenario är att Kina med hjälp av sin flotta och sitt flygvapen utsätter Taiwan för en ekonomisk blockad i ett försök att krossa dem ekonomiskt. Det skulle bli ett oerhört slag mot världsekonomin, inte minst på grund av Taiwans ledande produktion av halvledare. Omvärlden skulle säkert svara med motsanktioner mot Kina, menar experten på FOI.

Resonemang som hans tänks och testas nu när Kina övar och skjuter skarpt i havet utanför Taiwan för första gången på 25 år.

Taiwan som tidigare bara tränat sin milis i fyra månader och fått kritik för lättsinnet har utökat träningen av personal och reservister.

– De har också anskaffat fler vapen från USA, sjömålsrobotar och flygplan. Om det smäller vet de att de måste kunna stå emot den första attackvågen, medan de inväntar förstärkning från USA. Kina är mycket starkare, men Taiwan har geografin och med största säkerhet USA på sin sida, säger Per Olsson.

Samtidigt fortsätter Kommunistpartiet det långsiktiga jobbet efter lärdomen i mitten av 1990-talet. Flottan fortsätter att expandera och flygvapnet moderniseras.

När Kina anser att gapet till USA minskat tillräckligt, när det inte finns inrikespolitiska skäl att vänta, kan tiden vara inne.

Du kanske också gillar