Alvar Myhlback slår tillbaka mot Wassberg | Längdskidor

Längst ner på den soldränkta tomten står ett rött litet garage. Alvar Myhlback slår upp dörrarna, går in i dunklet och ställer sig bredvid maskinen som tar upp närmast all yta där inne.

– Det här är rullskidbandet som plågar mig satan hela tiden.

Sedan säger han:

– Jag körde ett pass på den i går. 18 kilometer i 22 procents lutning. Och jo – det tog tid. Över tre timmar. 

Runt om i garaget är nummerlappar från olika tävlingar fastnålade (”Pappa gillar att hänga upp dem. Men jag tycker det är så drygt. Jag skäms alltid när han tar in folk här) och på väggen framför rullbandet hänger en stor tv-skärm. 

– Ibland kollar jag på en skidtävling när jag tränar. Men det händer att jag bara sätter på nån jäkla skit också.

Som vad då?

– Tja, i går kollade jag igenom hela säsongen av ”Imperiet Bianca” under passet. 

Sedan flinar Alvar Myhlback:

– Men äh, det kanske inte var skit.

Vi har hamnat i lilla Bjursås ett par mil utanför Falun. Eller ”Dalarnas Schweiz” som den backiga orten emellanåt brukar benämnas.

Det är här familjen Myhlback har sin bas. 

Pappa Petter har de senaste åren synts ofta i medierna i sin tidigare roll som vallachef för svenska längdlandslaget. Men pappa Petter får ursäkta; om världens samlade skidexpertis får rätt är det sonen Alvar som lär bli familjens ansikte utåt i framtiden.

Eller förresten – det är han redan.

Ingen 17-åring är mer omsusad, omskriven och hyllad i skidvärlden än Sveriges Alvar Myhlback.

Men samtidigt:

Ingen har heller varit mer ifrågasatt.

TV: Häng med in i garaget: ”Skäms alltid lite”

* * * 

– Det är ju många som verkar tro att jag bara byggt en spets utan att ha en stabil grund. Och att det kommer att skita sig när som helst.

Men så är det inte?

– Nej, det finns en rejäl grund där.

Alvar Myhlback har satt sig vid bordet på uteplatsen nedanför familjens villa. Det är måndag, det är träningsfritt och tid för återhämtning.

– Men nä, jag är inte bra på vilodagar. Speciellt när det är sånt här väder – då skulle man ju helst sticka ut en runda i skogen.

Så blir det inte. Med åren har han lärt sig allt mer om vikten av återhämtning för sin kropp.

– Ja, nu känns det som att jag verkligen har kontroll. Att jag tränar smart. Jag har nästan aldrig känt en tendens till trött kropp.

Annars har just omfattningen av Myhlbacks träningsdos väckt en hel del uppmärksamhet genom åren. Tidigt började talangen träna hårt och mycket. Till och med väldigt mycket.

Har du nånsin varit rädd för att din kropp inte skulle orka med?

– Lite förr, kanske. Då körde jag på utan riktig tanke bakom – och då kunde det bli väldigt mycket ibland. Men inte nu längre.

Alvar Myhlback berättar hur många träningstimmar det blir den här säsongen – men med tillägget att inte skriva ut det i den här texten.

Varför inte?

– Nä, jag vill väl inte att alla ska veta det.

”Finns andra som tränar mer”

Sedan fortsätter han: 

– Fast jag är säker på att det finns andra 17-åringar som tränar lika mycket som jag gör nu. Några till och med mer. 

– Men… så var det nog inte när jag var 14–15. Då var jag nog jäkligt långt före de flesta.

Det är det du menar med att du i dag har en ”rejäl grund”?

– Precis. Det är ju inte bara att börja träna den här mängden helt plötsligt och tro att allt ska gå bra. Själv har jag inte ökat mängden med mer än kanske 50 timmar per år.

Alvar Myhlback är van att få frågor om sin träning. Att hans jämnåriga konkurrenter reagerat på att han tränat så mycket mer än dem.

– Det har ju alltid varit så, det har bara blivit naturligt på något sätt.

Är det många som varit skeptiska?

– Jo, fan. Det har man ju mötts av nästan varje dag. Att man sagt åt mig att ta det lugnare och så.

Men det senaste året tycks skeptikerna har tystnat en smula. En del av förklaringen tror 17-åringen själv kan finnas i resultatlistorna.

– Det är ju lite svårare för nån att ifrågasätta mig om jag åker bra, som han säger. 

Och jo, det har sannerligen gått bra för Alvar Myhlback.

* * *

Resultaten i slutet på den förra säsongen var spektakulära. Som att Myhlback – som 16-åring – slutade på en åttonde plats i Vasaloppet i mars.

Och under försäsongen på rullskidor har Alvar Myhlback fortsatt att rada upp toppresultat i tävlingar i Norge och Sverige mot världseliten.

– Det var faktiskt lite oplanerat. Jag har ju liksom inte anpassat träningen för att vara i form för att tävla. Inte alls.

– Så jag tänkte ungefär: ”Går det bra så är det kul. Går det mindre bra så är det bara naturligt”.

Men det gick rätt fint, va?

– Jo, jäkligt bra. Jag har varit i väldigt bra form hela augusti. Men nu är det dags att bli seg, bara träna i två månader – och höja grunden så mycket det går innan säsongen.

Förra vintern låg fokuset på långlopp i Ski Classics tillsammans med sitt team Lager 157. Men kommande säsong är målet ett helt annat.

Och med tanke på att Alvar Myhlback fortfarande klassas som yngre junior så är målsättningen milt sagt offensiv.

– Drömscenariot är att jag börjar med att åka världscupen – och fortsätter så stora delar av säsongen.

Målet: VM-medalj 2025

– Men sedan också vara med och hjälpa Lager 157 i några större lopp. Som Vasaloppet. 

För att ta en plats redan till världscuppremiären lär du behöva åka väldigt, väldigt bra i den nationella premiären i Gällivare?  

– Verkligen. Det blir superviktigt. Det gäller verkligen att prestera där.

– Sedan är det ju världscup i Sverige två helger i rad efter Ruka. Där fler svenska åkare får vara med. Så det är en väldigt bra säsong för att slå sig in i ett svenskt världscuplag för mig.

Alvar Myhlback fortsätter:

– Men jag vill egentligen inte komma med på någon nationell kvot. Jag vill vara så bra att det inte är något snack – och vara med redan i Ruka.

Landslaget har en policy om att a-lagsåkarna får företräde till världscupen i början av säsongen. Vad tycker du om det?

– Någon fördel ska man väl ha när man är med i landslaget. Så det är upp till mig att prestera bättre än alla andra.

– Men åker jag så bra att jag verkligen förtjänar att få starta i Ruka – och inte blir uttagen? Då skulle jag bli väldigt less.

Du har tidigare sagt att du siktar på medalj redan vid VM i Trondheim 2025. Står du fast vi det?

– Ja.

Det är onekligen ett extremt tufft mål?

– Nja, det är ju ändå 1,5 år bort? Det är ju en evighet av tid.

* * *

Den norske skidprofilen Petter Northug har beskrivit Alvar Myhlback som en ”diamant” och ”kanske den största talang han någonsin sett”.

Det är uttalanden som förstås ökat uppmärksamheten runt det svenska skidfenomenet, Inte minst i Norge.

Under sommaren och hösten har artiklar och tv-inslag om Alvar Myhlback avlöst varandra på norska sajter.

Men Myhlback själv väljer att inte klicka in och se vad som skrivs.

– Nä, jag gillar inte att göra det. Men mamma och pappa är ivriga och läser allt – och tittar på alla intervjuer.

– Men jag brukar bara: ”Bort med det där!” Jag gillar verkligen inte att lyssna på mig själv. Det känns bara konstigt. Jag vill bara blicka framåt.

Sedan ler 17-åringen:

– Och här i Bjursås är det lugnt. Jag är ju bara ute och springer med hunden i skogarna – och där märks inget av nån uppmärksamhet.

Men en specifik artikel om sig själv har Alvar Myhlback i alla fall läst. 

– Jo, jag tror jag vet vilken du menar, säger han.

Mer exakt handlar det om ett två år gammalt reportage i Expressen där bland annat Thomas Wassberg uttalade sig om den då 15-årige Myhlback.

Och Wassberg skrädde inte orden.

Wassbergs tuffa spådom

– Tänker man negativt så har han nått sitt max och har inget mer att ge, sa Wassberg som sedan fortsatte:

– Troligtvis så har han lite mer i sig, då kanske han peakar vid 16–17 års ålder, sedan har han inte mer.

Nu småler Alvar Myhlback i solen när han får höra Wassbergs ord igen.

– Tja, jag är ju 17. Så jag kan ju ha peakat nu då? Äh, vi får väl se om han får rätt.

Men det tror du inte?

– Nä, jag hoppas han har fel. Men jag kommer ihåg att jag tyckte det var lite kul när jag läste det.

Det kändes inte lite hårt som 15-åring att en ikon som Wassberg sa så här?

– Jag lade inte så mycket värderingar i det. Jag tyckte mest det var positivt – något att använda som motivation.

Och tysta gubben?

– Exakt. Han ska inte få rätt.

---

Ebba Andersson vägrar svara på frågan om pappa: ”Vi lämnar det!”