Hem Sport Boris Lennerhov om vägen från Ullared till ATG:s finrum

Boris Lennerhov om vägen från Ullared till ATG:s finrum

förbi admin
0 kommentar

Sammanlagt blev det nästan tjugo år för Boris Lennerhov som vd för Gekås i Ullared. Lågprisvaruhuset i Halland utvecklades än mer till en turistattraktion under hans år vid rodret och fick dessutom en egen tv-serie som skapade ett gäng ”Ullared-profiler”. 

I dag sitter han kvar som styrelseordförande men är inte längre en del av den dagliga verksamheten. I stället ägnar han sig åt styrelsearbetet i ett antal bolag och nyligen blev han invald i ATG:s styrelse. Det då det numera efterfrågas mer kommersiell kompetens utöver själva travintresset. 

Den 66-åriga affärsmannen tror att travsporten kan dra nytta av erfarenheter från Gekås. 

– Gekås har utvecklats en del över tid. Om man hade gjort likadant som för 15 år sedan hade man inte funnits i dag. Det är lite den bilden jag ser även av travet. Okej, det har varit bra men det räcker inte i framtiden. Vi har helt andra kravställningar som konsumenter. 

– Mycket går igen, det är ändå vanliga människor vi riktar oss till. ATG:s målgrupp totalt sett är ganska lik Gekås. Det är inte så konstigt, det kan vara svårare att tänka enkelt ibland men man måste tänka utifrån en kunds perspektiv, oavsett vad jag själv tycker och tänker.

Travhäst framför segelbåt 

Att Boris Lennerhov hamnat i ATG:s styrelse är ingen slump. 

Sedan drygt trettio år tillbaka har han haft ett stort travintresse och ägt flera travhästar. Det var genom hans äldre bror som han köpte in sig i sin första travhäst Costume F.C. Det hela blev en framgångssaga och hästen sprang in 1,3 miljoner kronor och radade upp segrar. 

– Det var mer pengar för trettio år sedan än vad det är i dag. Då tänkte man ”oj vad lätt det här var”. Det var roligt att göra det ihop. Sen fortsatte det på den vägen. 

Med de andra hästarna har det inte gått lika bra, även om han har en tredjeplats i Kriteriet på meritlistan som tidigare ägare till Address Book. 

– Många av hästarna har inte gått så bra. De finns de som frågar vilken min bästa affär i livet varit, och det var den första travhästen. Och vilken som är den sämsta affären? Det är de andra hästarna. Jag har aldrig ägt en häst själv, utan alltid med någon eller några bekanta. 

– Grejen är det sociala runtomkring. Det bryter av rätt mycket med det man sysslar med om dagarna i ett vanligt jobb. Man räknar med att man ska få fram den där kanonhästen, man lever på hoppet konstant och har roligt längs vägen. En del köper segelbåtar, men jag tycker att det här har varit roligare, det kräver inte lika mycket jobb som en båt. 

”En annan hierarki”

Som vd på Gekås försökte Boris Lennerhov att spendera så mycket tid som möjligt ute i verksamheten med personalen och kunderna. Ett av hans favoritställen att besöka var spelbutiken.

– Det var för att prata med medarbetare och kunder. Då tyckte jag att det var kul att komma till spelbutiken. Var det en massa köer kunde jag stå där en stund och hjälpa till. Det gillade de som jobbade mig, om chefen visade att han kunde hjälpa till med vad som helst, säger Boris Lennerhov och fortsätter: 

– Pratar man inte med sina medarbetare får man aldrig reda på sanningen. Det bara filtreras runtom. Man måste prata med människor och själv se vad som händer. 

Travsporten har de senaste åren kämpat med att rekrytera och behålla stallpersonal. Den tidigare vd:n ser flera utmaningar inom branschen, alltifrån arbetsvillkor till ledarskap. 

– Det är inte givet att en duktig travtränare är en bra ledare. Det är inte så många av de som gått ledarskapsutbildningar vad jag vet i alla fall. En del är jättebra ledare men det är inte självklart. Det är en annan hierarki i den världen. Det är troligt att ett företag går bättre om människor mår bra och tycker att det är kul att gå till jobbet. 

– Har man då oregelbundna tider (som inom travsporten) blir det lite som ett restaurangjobb och det blir svårt att ha familj, det är mycket helgjobb och dåligt betalt. Där har travsporten ett problem, det hjälper inte att uppmärksamma duktiga hästskötare även om det är trevligt. Det handlar om hur den här personalen ska trivas bättre på sitt jobb, det är frågan man borde ställa sig och hur de ska kunna leva anständigt på det. 

”Då skiter vi i det” 

Det var runt 2014 som Boris Lennerhov började engagera sig mer än som hästägare inom travsporten. Då gick han med i Hallands travsällskap och redan vid den tiden hade han synpunkter kring att prispengarna var för låga. I dag har kostnaderna skenat ytterligare. 

– Det var och är ett problem. Har man inte de där kanonbra hästarna så har prispengarna inte hängt med den allmänna kostnadsutvecklingen. Prispengarna är på det viset mycket lägre i dag än vad de var för tio till femton år sedan. I längden blir det jobbigt att rekrytera nya människor som vill vara hästägare om man vet att det går med förlust. 

Att äga en travhäst för nöjes skull är något som lockar alltifrån företagsmiljardärer till stora idrottsstjärnor, och det tycker han är lite fascinerande. 

– Många hästägare har varit stora företagsledare som normalt fattar kloka ekonomiska beslut och ser risker men det glömmer vi bort när vi köper travhästar. Då skiter vi i det. Det är inte många av de här som egentligen har ekonomi i sitt ägande men de har råd med det, om man uttrycker det krasst. Skulle de inte finnas och lite mer vanligt bemedlade människor ska vara med, då har de inte råd. Sen är det en dragkamp mellan att äga och träna häst och vem som mår bäst respektive sämst. 

”Världen förändras – men inte för travet”

Boris Lennerhov beskriver travsporten, till skillnad från många andra branscher han verkat i, som en introvert värld med många intressenter som är beroende av varandra. 

– Travet skulle inte fungera om inte helheten fanns. Fanns inte ATG skulle travet knappt finnas om det inte bara skulle vara ideellt. Det finns hästägare som tror att de är helt avgörande för att sporten ska kunna bedrivas men det stämmer inte. Finns det inga hästskötare så finns det inga travtränare med personal. Det skulle inte bli något ändå. I slutändan är det en massa som är intresserade av att spela på hästarna, det är också avgörande. 

Till viss del anser han den även vara bakåtsträvande. 

– Travet bygger på någon solidaritetstanke. Alla banor ska finnas, det är också lite kooperativt tänkt. Världen förändras – men inte för travet. Där ska allt vara som det alltid har varit. Det kanske inte är så nyttigt för framtiden. 

Så, hur ser han då egentligen på travsportens framtid? 

– Det blir nog rätt stora förändringar framledes men jag tror totalt sett på en ljus framtid. Men det kommer att förändras mycket, man tappar publik varje år och det kommer inte att avta. B-tränarna blir färre. Världen förändras och det finns inte lika många som har tillgång till en gård eller ett stall. Man kan tycka att det är trist men i grund och botten är det fullt förståeligt, det är samma när det gäller publiken. 

Äger åtta travhästar 

Boris Lennerhov utvecklar sitt resonemang.

– Man kan inte säga att de flesta travbanorna erbjuder någon större upplevelse. Det är när man kommer till de stora evenemangen, StoChampionatet, Elitloppet, Sprintermästaren och Hugo Åbergs Memorial som det är lite fest. Är det breddlopp så blir det som i division sex om man jämför med fotbollen. 

I januari 2021 klev Boris Lennerhov av som vd för Gekås, nu finns det mer tid för familjen och under intervjun befinner han sig på utlandssemester. Hemma i Sverige har han åtta travhästar tillsammans med kompanjonen Bo Sveningsson. 

Hästarna är utspridda hos tränartrion Johan Untersteiner, Per Nordström och David Persson, och det med goda resultat. Dynamic Twister, Global D.Day och Global Diplomacy är tre av deras hästar som har över 1000 startpoäng för dagen. 

– Många av dem är hyggligt bra. Det är lite roligare att vara med då. Nu när det Sprintermästarehelgen i Halmstad så hoppas vi på att ha med några hästar där och det kommer vi nog att ha. Sen har vi haft med hästar i E3-försök och under elitloppshelgen, det är ju det som är riktigt skoj, när de kan vara med på den nivån.

Tre frågor

Vad tror du kommer att bli viktigt för travsporten de närmsta fem åren?

– Det viktigaste är nog att man är medveten om vad framtiden har i sitt sköte och att utveckla och förädla konceptet i rask takt. 


Vilken häst har betytt mest för dig hittills?

– Det var faktiskt den första, Costume F.C., eftersom den var just den första och sprang in hyggligt med pengar och var duktig. Den var man väldigt nära och glömmer inte. 


Vilket är det finaste minnet du har på en travbana?

– Skojigaste var nog när vi blev trea i Kriteriet med Address Book. 

Du kanske också gillar