Charlotte Kalla om arvtagarna: ”Enklare med min generation”

– På så sätt var det nog enklare med min generation, fortsätter hon.

Det där med att vara gruppens veteran har både sina för- och nackdelar. Något som OS- och VM-guldmedaljören Charlotte Kalla, som avslutade skidkarriären våren 2022, fick uppleva sina sista år som aktiv.

Hon hade längtat efter sparring även under träningsperioderna, och sett fram emot att fler framgångsrika kvinnliga svenska längdskidåkare skulle presentera sig.

– Vi hade visserligen haft många sprintåkare som presterat, men på distanssidan kände jag mig ganska ensam, berättar Kalla.

När det väl hände blev det dock inte riktigt som hon hade hoppats på.

– Det som var tråkigt var att min utveckling inte gick i samma takt som Ebbas (Andersson), Fridas (Karlsson) och övrigas som kom underifrån på distanssidan. Så det kändes inte som om de kom i kapp mig utan snarare som att de rusade förbi mig.

Hur hanterade du det?

– Där och då hade jag ganska mycket annat att fundera över. Efter att ha haft mitt livs formtopp under OS i Pyeongchang hoppades jag ju växla upp, men i stället backade jag. Och samtidigt som jag säsongen 2018/19 försökte få rätsida på min form kom Frida och Ebba stormande.

– Hade jag kunnat bibehålla den nivå som jag hade säsongen före hade det varit en sak om de hade kommit i kapp – eller dragit ifrån lite grann. Men när min prestation var sämre än tidigare ledde det till frustration.

Med en ny landslagsgeneration kom också ett nytt tankesätt. Något som Charlotte Kalla tar upp i självbiografin ”Skam den som ger sig” som hon har skrivit tillsammans med DN:s sportkrönikör Johan Esk.

Hur skiljde sig deras sätt att hitta sin plats i landslagsgruppen?

– För mig var det viktigt att passa in, och tillhöra gemenskapen. I det ingick att vara lite formbar och att känna tryggheten i den mall som fanns. Som jag upplever det har den yngre generationen inte det behovet. De förstår att det är upp till dem om de ska förverkliga sina drömmar, och att det kräver att vissa saker måste falla på plats.

I boken beskriver Kalla bland annat den tolv år yngre Linn Svahn som en rebell.

”På den första upptaktsträffen som ordinarie i seniorlandslaget gjorde Linn klart att hon inte ville träna enligt lagets planer.”

Inför förra säsongen valde Linn Svahn att lämna landslagets träningsgrupp. Några dagar senare kom beskedet att även Frida Karlsson och Maja Dahlqvist skulle gå sin egen väg.

Deras beslut var dock varken något nytt eller rebelliskt. Snarare följde Svahn, Karlsson och Dahlqvist därmed i veteranen Kallas fotspår. För även om Charlotte Kallas inledande approach till landslaget var annorlunda än arvtagarnas, valde hon så småningom också att gå sin egen väg.

– Ja, i med att jag gick utanför landslaget, eftersom jag ville ha med min personliga tränare och träningen inte passade mig, har jag ju varit med och bidragit till att landslaget inte är den enda vägen, säger Kalla som var borta från gruppen i två år (2016–2018).

– Samtidigt ska landslaget naturligtvis vara där man vill förlägga sitt träningsår. Det ska vara så attraktivt – med allt från lägerorterna och träningsplanen till ledare och resurspersoner – att det är där man vill vara.

Borde inte ditt avhopp ha fungerat som en signal till förbund och ledare att förändringens vindar börjat blåsa?

– Det krävs en stor portion tålamod för att få oss – som ibland kan vara enkelspåriga och inte alltid klarar av att lyfta blicken – att se det större perspektivet. Så jag har förståelse för att det inte är enkelt att svetsa samman en grupp med många starka viljor, svarar Charlotte Kalla.

– I slutändan handlar det om att kontinuerligt jobba med värdegrundsfrågor, och orka stånga sig blodig om det är vad som krävs för att alla ska vara med. Det räcker inte med att presentera ett fint dokument i början på maj, utan det är något som måste implementeras och aktivt jobbas med under hela året.

När skidsäsongen nu drar i gång med Sverigepremiär i Gällivare den här veckan är trion Linn Svahn, Frida Karlsson och Maja Dahlqvist tillbaka i landslaget.

I år finns inget mästerskap att sträva mot utan de stora målen är världscupen och Tour de Ski, där Frida Karlsson ska försöka försvara slutsegern.

Det här är andra säsongen Kalla följer som åskådare.

Kan du sakna tiden som aktiv?

– När man visste att man har en bra träningsperiod bakom sig, var känslan att det snart är dags att släppa loss det i säsongens första tävlingslopp väldigt häftig. Så det är en spännande tid som de har framför sig, säger Charlotte Kalla.

– Samtidigt minns jag också hur jag flera veckor i förväg kunde våndas när det stod maxtest på schemat i träningsplaneringen för oktober. Den delen saknar jag inte, fortsätter hon med ett skratt.

Läs mer:

Skamröst och vikthets skuggade Charlotte Kalla under karriären

Hemligheten som kunde ha avslutat Kallas karriär