Hem Sport Niklas Eriksson i Örebro kritiserar de svenska spelarna i KHL

Niklas Eriksson i Örebro kritiserar de svenska spelarna i KHL

förbi admin
0 kommentar

ÖREBRO. Scrollar man igenom vad Niklas Eriksson delar och gillar på sociala medier utkristalliseras engagemanget.

Det är för klimatet, medmänsklighet och moral.

Det är mot SD, svenska spelare i KHL och populism.

Det handlar också om en utpräglad musiksmak, nära vännen Per Bjurman och vikten av långa cykelturer.

– Värderingar är viktigt i mitt ledarskap och i mina lagbyggen, säger Örebros huvudcoach.

Niklas Eriksson spelade 17 A-lagssäsonger i Leksand, 721 matcher är överlägset flest i dalaklubben och tröjnummer 16 är pensionerat i taket på arenan.

Vid 53 års ålder ska han inleda sjunde säsongen i coachstaben i Örebro, den femte som huvudcoach.

För att förstå honom som ishockeycoach och hans hockeykarriär valde vi till stora delar bort att prata om hemgångar, nyförvärv och tabellmålsättning.

Det blev ett hockeysnack som bottnar i engagemang, medvetenhet och värderingar.

Niklas Eriksson är en känd idrottsprofil som gärna tar ställning och pratar om samhällsfrågor de sista dagarna på valveckan.

– Vi pratar mycket värderingar med spelarna för att lära känna dem. Vad de tror på och vad de står för säger mycket om deras karaktär och hur de är som personer. Vi tycker att det är viktigt när vi rekryterar spelare. Man önskar att ha ett lag som är starkt i sitt fundament tack vare att det finns bra personligheter i gruppen. Man vill att spelarna tar ansvar för det de säger och är trovärdiga, om de är ansvarstagande och lojala blir det bra, säger Niklas Eriksson.

”Svårt för Trump tiden”

Det är på den sociala plattformen twitter som det går att lära sig en del om hans egen identitet.

Inte bara på de inlägg som han delar vidare, utan också på de inlägg som han är inne och gillar.

– Det är inte så att jag vill saluföra mina åsikter, men jag vill gärna stå upp för dem. Jag fårstår att utvecklingen i samhället påverkar människors åsikter. Allas lika värde är väldigt starkt för mig. Strömningarna i samhället i dag är tvärtemot. Jag har svårt för populismen och plakatpolitiken, att den som skriker högst skulle ha rätt. Den Donald Trump-tid vi lever i har jag väldigt svårt för, den skapar bara polarisering och hat mellan människor. Jag tänker mycket på Annie Lööf, som jag inte sympatiserar med politiskt, hur mycket stryk hon får, mycket för att hon är kvinna också.

Hur skulle du själv vilja beskriva de frågor som är viktigast för dig?

– Mindre populism och mer fokus på framtidsfrågor. Nummer ett är miljön, för jag tänker mycket på nästa generation och vilken värld vi lämnar till våra barn. Vi i min ålder som har 30 år kvar på jorden kommer att klara oss hyfsat bra, vi kommer säkert att få vara med om hemska saker på grund av klimatförändringar men ändå klara oss. Nummer två och nummer tre är skola och sjukvård/äldrevård, det har kommit bort alldeles för mycket i utfrågningar och valdebatter. Vi kommer att ha en gammal befolkning när vi lever längre och längre, vi har stora problem som vi står inför tack vare att vi blir så gamla.

– Mycket fokus ligger i stället på lag och ordning och strängare straff. Att få bukt med skjutningarna är givetvis också viktigt. Problemet är att det tar för mycket utrymme från våra viktigaste frågor.

”Ger lögnen ansiktet”

I hans flöde finns det återkommande inlägg för klimatet och Greta Thunberg samt inlägg mot främlingsfientlighet och Sverigedemokraterna.

– När Jimmie Åkesson säger att han inte vet att SD har nazistiska rötter så får lögnen ett ansikte. SD är kanske landets näst största parti, det säger mycket om vår samtid, populismen och Trump-eran som blivit direkt påkopplad Sverige. Jag kan förstå att folk reagerar på olika sätt, men jag måste reagera på mitt sätt och stå för det jag tror på. Känner man sig hotad och kanske inte har det så enkelt, då är den enkla vägen att lyssna på dem som skriker högst. De som har ett ganska enkelt svar på svåra frågor.

– Det är ingen positiv och ljus bild som målas upp vad gäller klimatet. Att då få höra vissa partier och partiledare säga att vi inte behöver förändra vår livsstil känns väldigt fel.

Jimmie Åkesson och Ulf Kristersson i Aftonbladets partiledardebatt
Jimmie Åkesson och Ulf Kristersson i Aftonbladets partiledardebatt

Pratat ut med Kovacs

På vilket sätt tar du med dig dina värderingar in i ledarskapet inom ishockeyn?

– De värderingar som man har med sig hemifrån och från sin uppväxt, de tror jag är bra att man har med sig i sitt ledarskap. Annars blir man inte trovärdig som ledare. För mig är alla lika viktiga och jag vill gärna ha en bra dialog med alla killarna. Samtidigt som det finns en tydlig kravbild så ska det också finnas en dialog där det är ge och ta, där det är kommunikation och en utveckling av individerna. Vi vill utveckla bra ledare i vår grupp, att man tar steg som ledare. Då handlar det mycket om att bry sig om andra.

– Mina värderingar som tränare kommer mycket från när jag själv var spelare. När jag spelade var det mycket mer fokus på laget, nu är fokuset mycket mer på individen och jaget. Som spelare i dag får man väldigt mycket serverat med mycket feedback. Vi lever i ett samhälle som har byggts mycket mot att det är individen i centrum. Jag är uppväxt i ett samhälle som handlade mycket om laget, jag älskade hockey och fotboll när jag växte upp för att man var i ett lag. Det är en utmaning i dag att bygga ett lag av individer. Det gäller att försöka få killarna att ta ansvar för laget och bygga en stark känsla i gruppen. Det finns, men det är inte lika naturligt i dag. Har man sådana spelare ska man vara rädd om dem.

Finns det någonstans i de här värderingarna någon förklaring till att Robin Kovacs petades under SM-slutspelet?

– Jag tycker inte det. Som jag har sagt flera gånger så hade jag inga problem med Robin Kovacs, vi har samarbetat bra under de här åren. Jag vill inte kommentera det mer än så egentligen, det är utagerat. Jag och Robin pratade om det senare under sommaren, vi pratade om de olika delarna och att det var olyckligt att det blev som det blev.

Robin Kovacs
Robin Kovacs

”Blod på sina händer”

Hur ser du på situationen där vi har svenskar som har valt att spela i KHL efter Rysslands invasion av Ukraina?

– Det är jätteolyckligt. När man har levt i drygt 50 år och varit med om när Berlinmuren föll 1989, det är kanske det största som har hänt under min livstid, då händer det att Vladmir Putin försöker bygga ett nytt Sovjet-imperium. Sedan finns det då idrottsmän, det är inte bara de här ishockeyspelarna utan också en sådan som Jonas Jerebko, som stöttar den här regimen. Det är helt ofattbart och jättemärkligt att man kan göra det. Det är med blod på sina händer de gör det, jag tycker att de borde förstå det ändå. Det är en diktator som mördar folk och barn, alla vet att ett av hans stora skyltfönster är KHL. Det finns inget försvar för det. Jag tycker att det är helt rätt att de blir avstängda från svensk hockey.

Hur tycker du att Svenska Ishockeyförbundet har agerat och hanterat situationen?

– De har verkligen varit flata från start. Det internationella ishockeyförbundet har i sin tur agerat i Putins ledband. För det första skulle både det internationella ishockeyförbundet och det svenska ishockeyförbundet gått i bräschen mot Ryssland, eftersom de vet att ishockeyn är så stor i Ryssland och KHL är så stort för Putin. De borde varit hårda och tydliga där från start, det kanske inte spelar så stor roll i det stora hela men det hade varit en tydligare signal mot honom än om många andra förbund hade gjort det. Nu har de varit sist in på bollen.

Vill kunna känna något

Något som dessutom utmärker Niklas Eriksson som person är det stora musikintresset.

På sociala medier framgår också att han är aktiv när det gäller konserter och skivsläpp.

– Det har varit ett stort intresse hela tiden i vuxen ålder och varit väldigt viktigt för mig. Det har funnits mycket tid att lyssna både som spelare och ledare på resor kors och tvärs i Sverige. Jag tyckte att det var roligare när man sparade på skivor, det var en speciell känsla att beställa på Ginza och de kom hem i brevlådan. Nu är det kul att konserterna är tillbaka och jag går så ofta jag kan.

– Min musiksmak är gubbig. Det är Neil Young, The Clash, The Smiths och Oasis och hela den britpopvågen. Jag är ointresserad av Idol och sådana program, men väldigt intresserad av rockhistoria. Jag såg den där dokumentären om Iggy and the Stooges i somras och den var helt fantastisk. Hela den generationen av artister med honom, Lou Reed och David Bowie känns som en svunnen tid som förmodligen aldrig kommer tillbaka i det landskap som finns i dag. Av nyare musik är det kanske Nick Cave som kommer i en generation efter dem och som jag tycker är fantastisk. PJ Harvey är också fantastisk och First Aid Kid älskar jag jättemycket. Jag läser även mycket musikböcker, det är inte bara att lyssna på musiken utan jag är fascinerad av hela idén.

– Det finns otroligt mycket bra musik på svenska också. Thåström, Imperiet och Ebba Grön är fantastiska, Thåström är kanske den mest relevanta artisten över tid. Sedan finns givetvis Ulf Lundell också, det kanske är den artist jag har sett flest gånger live. Håkan Hellström har jag sett jättemånga gånger. Joel Alme är helt grym, Bob Hund, Kent och Eldkvarn måste nämnas.

– Allt bottnar någonstans i Bob Dylan. Han är grunden. Det var han som uppfann och förfinade rockmusiken tycker jag, det var han som gjorde det till en konstart med texter och musik ihop.

Det här är ju också musik med mycket värderingar, känslor och som står för något, går det ihop med det andra vi har pratat om?

– Det är musik med soul och som betyder något. Jag är ganska ointresserad av det som inte sticker ut. Jag älskade när Filip och Fredrik gjorde 100 höjdare, det var verkligen personer som sticker ut och det är intressant. Jag känner ingenting när jag ser Tomas Ledin till exempel.

Daglig kontakt med Bjurman

I sociala medier dyker det också upp bilder på Niklas Eriksson tillammans med Per Bjurman.

Det finns en nära och lång vänskap med Sportbladet-profilen som främst skriver om NHL från sitt boende på Manhattan i New York.

– Vi har tät kontakt, vi är en grupp på fyra personer som hörs av nästan dagligen. Per Bjurman och jag delar flera intressen där hockey, musik och i grunden Leksands IF är de tre beståndsdelarna. Jag har varit i New York och hälsat på några gånger och sedan får vi passa på att umgås när han är hemma, vi träffades några gånger under sommaren. Vi båda lever liknande speciella liv där vi går in i en bubbla under en stor del av året. Han har också mycket fokus på sitt jobb och det är också ett jobb som ställer höga krav på att leverera. Det är en fin människa med bra värderingar.

När vi talade kort på telefon tidigare i veckan sa du att det är roligare att prata om något annat än ishockey och uppspel, kan du utveckla det?

– Hockeytränarrollen blir mycket någon man går in i intervjuer och på presskonferenser. Det krävs att vara skärpt för att inte avslöja för mycket och samtidigt inte för lite. Jag vill vara trovärdig och ärlig och inte röra mig med för mycket floskler. Jag vill att det ska vara levande, men det blir lätt mycket samma sak och på repeat hela tiden.

Jag minns också en bild på dina sociala från en julafton där du spelade ishockey på en frusen sjö, vad betyder en sådan bild för dig?

– Det var på en sjö utanför Leksand. Att vara ute i det fria och spela hockey på blankis med några smågrabbar är fortfarande fantastiskt roligt. Jag var inblandad i projektet Drömmarnas Arena i Leksand som vi drog igång för snart tio år sedan. Grundtanken var att få spontanidrotten att växa och att det ska vara lätt att hålla på med idrott. Det ska inte vara bakom låsta dörrar, det ska vara bakom öppna dörrar. Vi måste få människor i hela samhället att bli mer aktiva och röra på sig för sitt välbefinnande. Skolidrott och motion kommer att bli otroligt viktigt i vårt samhälle. Jag älskar att vara ute och cykla, men jag möter bara folk som åker på en sådan där eldriven sparkcykel.

Börjat prata svenska

När du nu ska gå in på femte säsongen som huvudcoach i Örebro, befinner ni er där du hade tänkt er när du kom in?

– Jag tycker nog att vi är ganska mycket där vi vill vara. Det har varit progression resultatmässigt fram till förra säsongen, då vi tog färre poäng och det blev ett hack i skivan. På något sätt kanske vi inte lyckades med saker som vi pratat om, vi hade tappat Borna Rendulic som målskytt och lyckades inte ersätta honom. Det som har hänt under den perioden som jag har varit här är också att vi har byggt upp en juniorverksamhet som är trovärdig. Den här säsongen har vi fyra juniorer som ingår i ordinarie truppen och underifrån finns en handfull till som vi ser kan bli riktigt bra. Vi hade fyra spelare som blev draftade av NHL-klubbar den här sommaren, det kanske blir fyra till nästa sommar. Från att vi knappt haft någon juniorverksamhet alls så har vi blivit en faktor att räkna med på juniorsidan i svensk hockey.

– Det krävs några småsaker som måste adderas för att ta det sista steget. På den allra högsta yppersta nivån i Sverige är det många som gör det väldigt bra. Det handlar det inte bara om att ha ett lag på pappret, det handlar mycket om kvalitén på den dagliga verksamheten och att som organisation göra detaljerna bättre än sin motståndare.

Nu är det inga nordamerikaner i laget, vad betyder det att du för första gången ska prata svenska inför laget?

– Jag tror mycket på att ha en svensk kärna som har de värderingar som vi vill stå för som klubb, då blir det lättare för killar som kommer in att rätta in sig i ledet. Jag tycker att vi hamnade snett där förra säsongen när vi hade för många importer. Om jag får prata på mitt modersmål har jag större möjligheter att nå ut och påverka. Med fem finska spelare och en lettisk spelare som alla mer eller mindre förstår svenska så blir det ändå mycket svengelska, det finns bra hockeyuttryck på engelska också som alla förstår.

Bygger kring Bromé

I lagbygget har spetsforwarden Mathias Bromé kommit tillbaka efter två säsonger utomlands och skrivit ett sexårskontrakt.

Även om Rodrigo Abols fortsatt är kapten blir Mathias Bromé mycket en frontfigur för det här laget.

– Det ger trovärdighet mot omgivningen att få hem en spelare som vill vara här över lång tid. Mathias Bromé är verkligen någon att bygga laget kring. Samtidigt som det skapar en större press att ha skrivit ett sexårskontrakt, jag hoppas och tror att den ska vara positivt för honom. Vi har Christopher Mastomäki och Gustav Backström som har varit här i många år, vi har fått upp Linus Öberg, Elias Ekström och Oliver Eklind. Vi har Jhonas Enroth som har blivit en Örebro-profil. Det börjar byggas en bra kärna.

Mathias Bromé
Mathias Bromé

– Mathias Bromé är en energispelare på sättet som han är som person och full av energi, han ställer krav på sin omgivning. Han spelar alltid för att vinna och är aldrig orolig för att förlora. Det är en unik spelare på det sättet han är utagerande och känslomässig, det är också en utmaning för honom att kontrollera känslorna så att han påverkar laget i rätt riktning och att inte motståndarna ska kunna störa honom. Det är en matchvinnartyp som bryter mönster, han kan slå sin kille och göra lite oväntade saker på isen. Man kan ha bra struktur och lagspel, men man också ha killar som bryter det där. Det är inte oviktigt vad han har gått igenom heller. Året i Detroit Red Wings var under tuffa premisser i samband med pandemin, alla bodde på hotell där de bara åkte fram och tillbaka i buss för träning. Sedan var han i Schweiz samt spelade både OS och VM för Tre Kronor förra säsongen. Den ryggsäcken med erfarenhet som han har byggt på sig hoppas jag han ska ta med sig och sprida vidare till laget. Vi har inte många som har varit med på den nivån.

”Bättre än någonsin”

Ditt eget kontrakt med Örebro går ut efter den här säsongen, hur ser framtiden ut i ditt huvud?

– Även som tränare har man en agent som som jobbar för en. Det är mer den personens jobb att sondera terrängen. När man har valt det här som yrke får man försöka se till att man kan fortsätta jobba med det. Jag får se var saker och ting tar vägen, men jag trivs bra här i Örebro och det stör inte mitt fokus. Samtidigt finns det andra alternativ som skulle kunna vara intressanta. Tiden går fort, jag har kanske bara tio år kvar att jobba. Över tid skulle det vara intressant att prova något utomlands, att se nya miljöer och kulturer är jättespännande. Jag tror att jag kommer prova på det förr eller senare som tränare, jag hoppas att jag kan få den chansen.

Vad krävs det för att du ska bli mer förknippad med Örebro än Leksand?

– Det skulle i så fall vara om vi vinner SM-guld. Det är något alla drömmer och pratar om här, men resan dit är snårig och inte självklar. Det är en stenhård konkurrans och den här säsongen är SHL kanske bättre än någonsin. Vi som håller på med det här måste göra väldigt många bra saker varje dag för att nå det där målet. Omöjligt är det inte, det är intressant att vi nått den nivån nu att vi kan vara med och hota. Det går, men det är svårt och krävs mycket. Många är hockeyintresserade i Örebro, det är många som kommer fram och snackar hockey när jag är ute och går. Det är ett ganska starkt hockeyfäste i grund och botten och många har varit intresserade sedan den ledande klubben hette Örebro IK på 1970-talet.

Som spelare har Niklas Eriksson som främsta merit OS-guldet med Tre Kronor 1994 i Lillehammer.

I SHL-premiären lördag den 17 september spelar Örebro hemma mot Linköping.

Du kanske också gillar