Hem Sport Så blev FC Barcelona fotbollens största krisklubb

Så blev FC Barcelona fotbollens största krisklubb

förbi admin
0 kommentar

Sommaren 2022

Med allvar i blicken stod Joan Laporta inför styrelsen och över hundra av de supportrar som varit medlemmar i Barcelona längst. Det var i början av juni, platsen var kongresshallen Auditori 1899 och ämnet för dagen handlade om klubbens ansträngda ekonomiska situation.

Barcelona, förklarade han, hade varit en patient utan puls när Laporta och den nya styrelsen tog över rodret i mars 2021. Genom att omstrukturera skulderna, dra in på kostnader och hitta andra finansiella lösningar hade klubben kunnat flyttas till intensivvårdsavdelningen där det nu pågick återupplivningsförsök.

– Efter månaders arbete kan vi bekräfta att Barça som institution förblir full av liv, sade Laporta.

Till skillnad från klubbar som Chelsea, Liverpool, Manchester United, Manchester City, Juventus och Paris Saint-Germain ägs Barcelona av dess medlemmar, så kallade socios. Så kommer det också att förbli försäkrade Joan Laporta samtidigt som han bad om medlemmarnas förtroende att reda ut krisen.

Men det skulle inte bli enkelt och Eduard Romeu, vice ordförande med ansvar för ekonomi, var mer rakt på sak i en intervju med spanska Sport.

– Det är fortfarande kritiskt, men fördelen jämfört med för ett år sedan är att vi har upptäckt problemet. Vi vet vad dramat är, sade Romeu.

– Ge mig 500 miljoner (euro). Det är vad vi behöver för att rädda Barça, fortsatte han.

Joan Laporta gör sin andra sejour som ordförande för Barcelona.

Foto: TT

Mot den bakgrunden satte Barcelona i gång med att planera inför nästa säsong. Många trodde nog att det skulle bli en lugn sommar – det blev tvärtom. Med undantag för Chelsea har ingen klubb hittills spenderat mer pengar än Barcelona.

För fem spelare har Barcelona betalat över 1,5 miljarder kronor och ska man tro transferjournalister vill klubben dessutom ha in någon mer innan fönstret stänger den 1 september.

Aktiviteten har förbryllat supportrar, journalister, experter, ja till och med andra fotbollsklubbar.

– Barcelona är den enda klubben i världen som inte har några pengar, men som köper alla spelare de vill ha. Jag vet inte hur de gör det. Det är konstigt, galet, men de har hittat lösningar, sade Bayern Münchens tränare Julian Nagelsmann tidigare i somras.

För att förstå den sportsliga kontexten bakom Barcelonas agerande behöver vi backa bandet några år.

Bakgrund

Det är inte länge sedan Barcelona sågs på med avund av fotbollsvärlden. Klubbens passningsorienterade fotbollsfilosofi var stundtals ostoppbar, den egna akademin La Masia pumpade ut framtida världsstjärnor och på planen leddes laget av Lionel Messi, av vissa ansedd som idrottens genom tiderna bäste spelare.

I dag?

Det vore överdrivet att hävda att de sportsliga framgångarna har tagit slut. Men för en klubb som vann totalt 29 titlar under elva säsonger mellan 2009 och 2019 – däribland åtta ligasegrar och tre Champions League-bucklor – har de senaste åren varit betydligt skralare.

Neymar, Lionel Messi och Luis Suárez bildade tillsammans en fruktad fronttrio i Barcelona. Säsongen 2014–15 gjorde de sammanlagt 122 mål i alla turneringar vilket var fler än någon annan trio i den spanska fotbollen.

Neymar, Lionel Messi och Luis Suárez bildade tillsammans en fruktad fronttrio i Barcelona. Säsongen 2014–15 gjorde de sammanlagt 122 mål i alla turneringar vilket var fler än någon annan trio i den spanska fotbollen.

Foto: S. Lau/TT

Cupsegern i Copa del Rey 2021 är Barcelonas enda titel sedan 2019. Det innebär att det har gått tre säsonger sedan ligan vanns och för att göra saken ännu värre har ärkerivalen Real Madrid vunnit fyra Champions League-titlar sedan Barcelonas senaste (2015).

Sammantaget har motgångarna på planen resulterat i en mental härdsmälta modell större i Katalonien.

Stjärnor som Xavi, Andrés Iniesta, Neymar och Luis Suárez har slutat eller flyttat. De spelare klubben hämtat in som tänkta ersättare har ofta varit dyra och haft svårt att leva upp till förväntningarna. I fjol tvingades även klubbikonen Messi lämna Spanien under förnedrande former för att Barcelona skulle hamna i linje med den spanska ligans lönetak.

Det blev startskottet på en deppig säsong där Barcelona för första gången sedan 2003–04 inte ens fanns med bland lagen i Champions Leagues slutspelsfas. Klubben rök redan i gruppspelet och i den mBartomeusestigefyllda turneringen Europa League blev det sedan respass mot Eintracht Frankfurt i kvartsfinalen.

Sammantaget har motgångarna på planen resulterat i en mental härdsmälta modell större i Katalonien.

Klubbledningens lösning? Att satsa sig ur krisen.

Förra sommaren tvingades Lionel Messi ta ett tårfyllt farväl av klubben han hade tillbringat hela sin seniorkarriär i.

Förra sommaren tvingades Lionel Messi ta ett tårfyllt farväl av klubben han hade tillbringat hela sin seniorkarriär i.

Foto: Joan Monfort/AP

Ekonomi

Drygt 430 miljoner kronor.

Så mycket betalar Barcelona i bara räntor, enligt den senaste årsredovisningen för säsongen 2020–21. I samma årsredovisning uppgick skulderna till mer än 12 miljarder kronor (1,150 miljoner euro) och enligt revisionsföretaget Deloitte har den siffran blivit ännu högre sedan dess.

När den nuvarande ledningen tog över styret av Barcelona för ett och ett halvt år sedan sades man bli chockad över den ekonomiska situation som uppstått under den tidigare ordföranden Josep Maria Bartomeus ledning. Snabbt beställdes en genomlysning av klubbens finanser. I oktober 2021 presenterades resultatet där Deloitte konstaterade allvarliga administrativa brister.

Rapporten slog bland annat fast:

● Att de finansiella kostnaderna sexfaldigats till följd av en ökad skuld och bristande planering.

● Att det operationella kassaflödet är noll.

● Att lönekostnaderna stigit med 61 procent under fem säsonger och att klubben har svårt att betala ut alla löner.

● Att Barcelonas administrativa kostnader ökade med 56 procent från 2016 till 2020.

Barcelona var med andra ord sårbart och coronapandemin blottade på ett obarmhärtigt sätt sprickorna.

Ändå är det inte länge sedan Bartomeu presenterade Barcelonas årsredovisning till jubel och fanfarer. För säsongen 2018–19 redovisade klubben för sjätte året i rad en rekordhög omsättning som den gången uppgick till drygt 10 miljarder kronor (990 miljoner euro). Ambitionen var att året därpå, som första fotbollsklubb, spräcka miljardgränsen räknat i euro.

Men det fanns redan då orosmoln. Årsresultatet landade på den i sammanhanget blygsamma summan 42 miljoner kronor (4 miljoner euro) eftersom lönerna åt upp en stor andel av intäkterna. Samtidigt hade skulderna dragit i väg till över 10 miljarder kronor (1,017 miljoner euro).

Likt många andra fotbollsarenor ekade Camp Nou tomt i inledningen av pandemin.

Likt många andra fotbollsarenor ekade Camp Nou tomt i inledningen av pandemin.

Foto: TT

Barcelona var med andra ord sårbart och coronapandemin blottade på ett obarmhärtigt sätt sprickorna. Med fotbollen på paus och sedan utan publik störtdök både arenaintäkter och tv-pengar.

Det var några av faktorerna som gjorde att Barcelona 2020 backade nästan 1,4 miljarder kronor (minus 128 miljoner euro) före skatt – men det skulle bli ännu blodigare.

I fjol uppgick förlusterna nämligen till knappa 6 miljarder kronor (minus 555 miljoner euro). Men Laporta hade inget annat val, som han såg det. Barcelona måste försöka vinna varje år.

– Det är en nödvändighet, sade han till New York Times tidigare i augusti.

Så blöder Barcelona pengar

I sex grafiker här nedanför finns siffrorna som visar hur Barcelona blev fotbollens just nu största krisklubb.

Så blöder Barcelona pengar

Grafik: Helena Shutrick. Källa: Barcelonas årsredovisningar, Transfermarkt.

Intäkter

Miljoner euro.

Intäkter

Källa: Barcelonas årsredovisningar. Grafik: DN.

Totala skulder

Inklusive banklån, transferskulder, löner med mera. Miljoner euro.

Totala skulder

Källa: Barcelonas årsredovisningar. Grafik: DN.

Intäkter från spelarförsäljningar

Miljoner euro.

Intäkter från spelarförsäljningar

Källa: Transfermarkt. Grafik: DN.

Kostnader för värvade spelare

Miljoner euro.

Kostnader för värvade spelare

Källa: Transfermarkt. Grafik: DN.

Ränta på lån

Årskostnad. Miljoner euro.

Ränta på lån

Källa: Barcelonas årsredovisningar. Grafik: DN.

Palancas, palancas, palancas

Problemet med att satsa sig ur en kris är att den spanska ligans ekonomiska regelverk hör till ett av fotbollsvärldens tuffaste med ett lönetak som inte får överstigas. Lönetaket är olika för varje klubb och baseras på en rad faktorer som intäkter, kostnader och skulder.

Redan förra våren ansöktes om ett nytt banklån värt över 5 miljarder kronor med syftet att omstrukturera klubbens skulder.

Men framför allt har Barcelona under sommaren använt sig av vad klubben kallar för palancas (levers på engelska). Den ekonomiska termen är vad det verkar uppfunnen av Barcelona och syftar på att sälja av tillgångar, delar av framtida intäkter för att säkra pengar här och nu.

Först ut var 10 procent av klubbens tv-rättigheter i den spanska ligan de kommande 25 åren. Deras andra palanca var på samma tema då ytterligare 15 procent av tv-rättigheterna såldes av till samma bolag (Sixth Street). Enligt Laporta skulle de två affärerna ge en kapitalinjektion på omkring sju miljarder svenska kronor. Men det var inte slut där.

I början av augusti var det dags igen. 24,5 procent av det egna produktionsbolaget Barça Studios såldes då till kryptobolaget Socios.com för en dryg miljard kronor samtidigt som Barcelona också presenterat ett nytt sponsoravtal med Spotify.

Sammantaget hade nästan nio miljarder skramlats ihop på två månader och förhoppningen var att det skulle räcka för att få registrera sommarens värvningar.

Klubbikonen Xavi är tränaren som numer ska leda Barcelona till framgångar på planen.

Klubbikonen Xavi är tränaren som numer ska leda Barcelona till framgångar på planen.

Foto: Ricardo Larreina/TT

Men den spanska ligan godkände inte storklubbens kalkyler. Barcelona misstänktes bland annat ha använt över 1,5 miljarder kronor från egen ficka för att blåsa upp värdet på de två första affärerna.

Ur hatten drogs därför en fjärde palanca när Orpheus Media, en dag före ligapremiären mot Rayo Vallecano, köpte 24,5 procent av Barça Studios.

Till slut kunde alla nyförvärv utom det senaste, Jules Koundé, registreras i tid.

Vad händer nu?

I helgen spelas den tredje ligamatchen i Spanien men Jules Koundé är, i skrivande stund, fortfarande inte registrerad för spel.

Några planer på fler palancas har Barcelona inte aviserat. Däremot gör klubben sitt bästa för att med alla medel banta spelartruppen och dessutom få vissa spelare att acceptera lönesänkningar. En av spelarna som har hamnat i blickfånget är mittfältaren Frenkie de Jong som ryktats till Premier League hela sommaren.

Det är oklart om de Jong faktiskt vill bli såld, om inte annat för att klubben fortfarande är skyldig honom runt 178 miljoner kronor i uppskjuten lön. Men på grund av ett högt marknadsvärde är nederländaren till salu och klubben ska tidigare ha meddelat de Jong att han måste lämna eller acceptera en halverad lön.


https://twitter.com/GNev2/status/1551578036071534592?s=20&t=ZtFHPH3SB464wbkJ2ippXQ

På sociala medier liknade den före detta Manchester United-backen Gary Neville Barcelonas agerande med mobbning och uppmanade de Jong att överväga rättsliga åtgärder.

”Att en klubb spenderar förmögenheter på nya spelare samtidigt som de inte betalar full lön till de som är under kontrakt är omoraliskt och ett brott”, skrev han på Twitter.

Anfallaren Martin Braithwaite är en annan som klubben vill bli av med och när spelarna presenterades på Camp Nou nyligen buades Braithwaite ut av hemmasupportrarna. Den danska spelarföreningens ordförande Michael Sahl Hansen gick med anledning av detta hårt åt klubbens behandling av anfallaren.

– Det är skamligt hur Barcelona försöker få bort honom från sitt kontrakt, från sitt jobb. En spelare som kom till deras räddning när de var under press är nu vanärad. Var är anständigheten, sade han till spanska Sport.

Nyligen meddelade Europeiska fotbollsförbundet, Uefa, att Barcelona är en av de klubbar som utreds misstänkt för att ha brutit mot förbundets ekonomiska regelverk under fjolårssäsongen.

Jules Koundé bytte i somras Sevilla mot Barcelona.

Jules Koundé bytte i somras Sevilla mot Barcelona.

Foto: Josep Lago/AFP

Vilka konsekvenser sommarens åtgärdspaket får för framtiden är det fortfarande ingen som vet. Många av klubbens 150 000 medlemmar oroas över det ekonomiska vågspelet, men efter en tidigare framgångsrik sejour som Barcelonas ordförande (2003–2010) är Joan Laporta älskad och beundrad i Katalonien.

Hade den avskydde Bartomeu gjort vad Laporta gör nu hade det blivit ramaskri bland supportrarna, berättade medlemmen Marc Duch för New York Times tidigare i augusti.

Tack vare Laportas popularitet är det däremot få som protesterar öppet. Själv förklarade ordföranden för den amerikanska tidningen att han vet vad han gör.

– Jag är ingen spelare. Jag tar kalkylerade risker, sade Joan Laporta.

Läs mer:

Barça-förvärv spelklara – 24 timmar innan premiären

Barcelona bekräftar: Lewandowski klar

Du kanske också gillar