Hem Sverige Stödet för kärnkraft växer bland unga

Stödet för kärnkraft växer bland unga

förbi admin
0 kommentar

Ritningen längs den välvda väggen går i blått, orange, grönt och brunt. Linjerna från reaktorn, via turbinerna och vidare till generatorn visar hur allt hänger ihop. Små lampor signalerar att allt står rätt till.

– Kärnkraft är det bästa alternativet vi har, säger den 24-årige processoperatören Carl.

Han står i det som är hjärnan i kärnkraftverket Forsmark – kontrollrummet. Carl, vars efternamn av säkerhetsskäl inte får nämnas, har just slagit fast att kärnkraften är fossilfri och har låga koldioxidutsläpp. Därför ser han den som ett klimatsmart alternativ när samhället kräver alltmer el.

Han får medhåll av sina kolleger.

– Det är med kärnkraften jag känner att den största klimatnyttan görs, säger den tre år äldre civilingenjören Emma Ekberg Berry på enheten för elunderhåll.

Bild 1 av 3
Processoperatörerna Carl och Emil är ”ögonen och öronen” ute i systemet. Här står de i kontrollrummet på Forsmark 3.

Foto: Robin Bäckman

Bild 2 av 3
Emma Ekberg Berry, ingenjörsstöd på enheten för elunderhåll, framför en av Forsmarks tre reaktorer. Reaktorerna togs i drift mellan 1980 och 1985, precis efter folkomröstningen om kärnkraft i Sverige.

Foto: Robin Bäckman

Bild 3 av 3
Skiftchefen Joakim visar upp kärnkraftverket i miniatyr inne i kontrollrummet. Kraftverkets olika delar syns på ritningen som löper längs en böjd vägg.

Foto: Robin Bäckman


Den här julidagen klättrar temperaturen utomhus upp mot 35 grader. I Europa får skogsbränder världsledare att rynka sina pannor över miljöhotet och klimatkrisen. Forsmark är Sveriges yngsta kärnkraftverk, och det som producerar mest el. Och det har länge varit platsen för het politisk diskussion.

Sedan partierna till höger lanserat kärnkraft som bärande i sin klimat- och energipolitik har debatten blossat upp igen. Det tvistas om kärnkraftens vara eller icke vara över tid.

Kanske är det föga förvånande att de unga anställda är för kärnkraft. Men drygt 40 år efter den stora folkomröstningen blir den yngre generationens svenskar alltmer positiva till kraftslaget.

Andelen unga som vill fasa ut kärnkraft på lång sikt har minskat tydligt de senaste åren, enligt forskning från Göteborgs universitet. I den senaste mätningen från 2021 var bara 36 procent för utfasning, efter en topp på 60 procent 2017. Samtidigt har stödet för användning ökat, och närmat sig nivån för övriga åldersgrupper.

– I folkomröstningen fanns det ett tydligare motstånd mot kärnkraft bland unga, och det mönstret har med några undantag gällt hela tiden fram till de senaste åren, säger Sören Holmberg, seniorforskare i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och del av forskningsprojektet.

Medan minnet av Fukushimaolyckan för elva år sedan börjat blekna har stödet för kärnkraft ökat. Då ledde en jordbävning och tsunami till den allvarligaste kärnkraftsolyckan sedan Tjernobyl, med stor spridning av radioaktiva ämnen. Dessutom ligger en framgångsrik offensiv från KD och M bakom u-svängen, enligt Holmberg. 2019 bröt sig partierna loss från energiöverenskommelsen med den tidigare S-MP-regeringen och C. I stället ville de slänga målet om 100 procent förnybar elproduktion till 2040 i soporna.

– I och med att KD och M gick ut och argumenterade för kärnkraft började opinionen svänga, säger Sören Holmberg.

Forsmarks kärnkraftverk ligger i Östhammars kommun i nordöstra delen av Uppsala län, precis vid kusten mot Östersjön.

Forsmarks kärnkraftverk ligger i Östhammars kommun i nordöstra delen av Uppsala län, precis vid kusten mot Östersjön.

Foto: Robin Bäckman

Framför allt är det bland högerväljare som kärnkraftsstödet vuxit. Unga väljare blir alltmer höger – och enligt Holmberg hänger de på sitt parti i den polariserade frågan. I dag är styrkeförhållandet att Ulf Kristerssons sida (M, KD, L, SD) är mest för kärnkraft, medan Magdalena Anderssons regeringsunderlag (S, MP, V, C) är mest emot.

– Att ungdomar är mer positiva till kärnkraft är kopplat till att M har gått fram bland unga väljare och MP tappat.

Reaktorhallens bassänger på Forsmark 3 är omkring 40 meter på längden och tolv meter på bredden. Djupet varierar, men ligger på omkring tio meter. Sidobassängerna där använt bränsle förvaras är djupare.

Reaktorhallens bassänger på Forsmark 3 är omkring 40 meter på längden och tolv meter på bredden. Djupet varierar, men ligger på omkring tio meter. Sidobassängerna där använt bränsle förvaras är djupare.

Foto: Robin Bäckman

Enligt honom biter dock inte klimatargumentet på de mer inbitet klimat- och miljöengagerade väljarna: Ju mer intresserade människor är av klimat/miljö, desto mindre positiva är de till kärnkraft.

Men Zeth Isaksson, doktorand i sociologi vid Stockholms universitet som forskar på energiopinion, säger att den konservativa vågen bland unga gör att högerns klimatpoänger ändå kan ha effekt. Även stigande energipriser kan påverka opinionen.

– Unga väljare har i dag blivit mer höger och högerpartierna lyfter fram kärnkraften som lösning på miljöfrågorna och energipolitiken. Då kan de följa partierna i sina åsikter, säger han och fortsätter:

– Folk är mer oroliga för klimatförändringar och mindre oroliga för kärnkraft. Man ersätter en risk med en annan och ser det som en kostnad man är beredd att ta, säger han.

I kärnkraftverket används kärnbränsle för att värma upp vatten, och ångan som bildas driver turbiner. Generatorn omvandlar sedan rörelseenergin till el.

I kärnkraftverket används kärnbränsle för att värma upp vatten, och ångan som bildas driver turbiner. Generatorn omvandlar sedan rörelseenergin till el.

Foto: Robin Bäckman

Och ungdomsförbund som DN pratat med tror ändå att unga ser kärnkraften som en del av lösningen på klimatkrisen.

– Vi kan inte ta oss igenom en klimatkris med en elkris. Det kommer behövas dubbelt så mycket el om vi ska klara omställningen, om industrin ska kunna ställa om, om fordonsflottan ska kunna ställa om. Där utgör kärnkraften basen eftersom den är pålitlig.

Det säger Nike Örbrink, ordförande för Kristdemokraternas ungdomsförbund. Tillsammans med sin motsvarighet i Moderaterna argumenterar hon för att klimatförändringarna måste tacklas med ny kärnkraft.

– De allra flesta unga som jag pratar med om samhällsomställningen och den grundläggande energifrågan ser att kärnkraften är nödvändig.

KDU:s ordförande Nike Örbrink anser att det behövs ny kärnkraft. ”Vi kan inte ta oss igenom en klimatkris med en elkris,” säger hon.

KDU:s ordförande Nike Örbrink anser att det behövs ny kärnkraft. ”Vi kan inte ta oss igenom en klimatkris med en elkris,” säger hon.

Foto: Robin Bäckman

Tillbaka till Forsmark den där varma dagen i juli. Innanför flera säkrade grindar går människor i knallgula overaller och hjälmar i samma färg. Överallt hörs surranden och brummanden från ventilationen och system kopplade till turbinanläggningen.

Vid utpasseringen från anläggningen ljuder plötsligt ett högt larm.

En monitor som mäter strålningsnivåer ger utslag när en yngre medarbetare söks av. Ingen tycks dock höja på ögonbrynen åt den tjutande signalen – monitorn fångar upp mycket små partiklar. Strålsäkerhetspersonalen tar helt enkelt fram en mindre detektor för att lokalisera problemet. Det visar sig vara hennes ena sko, som får skickas till tvätteriet.

– Det är något radioaktivt smuts, säger en person som arbetar med strålsäkerhet.

Presschef Josef Nylén i en rammonitor som mäter strålningsnivåer vid utpasseringen från anläggningen.

Presschef Josef Nylén i en rammonitor som mäter strålningsnivåer vid utpasseringen från anläggningen.

Foto: Robin Bäckman

Att kärnkraft har risker för människor och miljö finns ofta bland de främsta argumenten mot energislaget. Det handlar om sådant som olycksrisken, kärnavfallet och uranbrytningen.

Och där tar MP-förbundet Grön ungdom vid. För att minska påfrestningen på naturen vill de ha ett helt förnybart elsystem till 2030, om förnybar teknik kan ersätta kärnkraften. Förbundssekreteraren Lovisa Berglund anser missnöjt att klimatdebatten ”helt kapats” av kärnkraftsdebatten de senaste åren.

– Jag tror att väldigt många drar likhetstecken mellan de frågorna, och att unga ser kärnkraften som en oproportionerligt stor del av lösningen på klimatkrisen. Det tror jag är ett ganska stort problem, för det är inte sant att det löser allting.

Men den unga miljöpartisten tror att högersidans ”enkla lösningar” gör att de vinner debatten – och får både unga och befolkningen i stort att se kärnkraften i bättre dager. Hon målar upp två alternativ för att förklara: Medan ett parti säger att klimatkrisen kan lösas med ny kärnkraft, säger ett annat att det kommer krävas stora förändringar som gäller konsumtion, resor och samhällets uppbyggnad.

– Då är det självklart att många ser kärnkraften som ett mer attraktivt alternativ, säger Lovisa Berglund.

”Unga ser kärnkraften som en oproportionerligt stor del av lösningen på klimatkrisen,” säger Grön ungdoms förbundssekreterare Lovisa Berglund.

”Unga ser kärnkraften som en oproportionerligt stor del av lösningen på klimatkrisen,” säger Grön ungdoms förbundssekreterare Lovisa Berglund.

Foto: Robin Bäckman

Även Socialdemokraternas ungdomsförbund vill på sikt se mer förnybar el, och lyfter både säkerhetsriskerna med kärnkraften och den höga prislappen.

– I SSU har vi fnissat och suckat åt att högerns representanter bara vill prata om kärnkraft i klimatdebatter. Nu tycker jag inte att det är särskilt komiskt längre, eftersom deras strategi uppenbarligen funkar, säger ordföranden Lisa Nåbo.

Läs mer:

Regeringen öppnar för småskalig kärnkraft

Slutförvaret: Så ska eftervärlden varnas för kärnavfallet

Du kanske också gillar