Academedia lockar elever med sökmotorer

Gymnasievalet pågår för fullt. Det betyder att hundratusentals 15-åringar försöker skaffa sig information som ska hjälpa dem att göra ett genomtänkt val som kan påverka hela deras framtid.

Om man skriver ”vilket gymnasieprogram ska jag välja” i Google får man en träfflista som domineras av sajter som ägs och drivs av Academedia, som är Sveriges största skolföretag.

I topp hamnar gymnasiekoll.se, där besökarna kan göra ett test där de får frågor om personlighet och intressen. De får också frågor som kan upplevas som skojiga, till exempel ”vad gillar du för mat: sushi, pizza eller tacos?”

För att få ta del av resultatet måste man skriva in sitt namn, mobilnummer och mejladress. Man uppmanas också kryssa i en ruta så att Academedia kan skicka nyhetsbrev med information om gymnasievalet.

Därefter presenteras en lista över vilka program och skolor som passar bäst utifrån de svar man gett. Man kan också ta en selfie med sitt resultat och skicka till kompisar för att locka dem att göra samma test.

– Det här är sökmotorer som är konstruerade för att marknadsföra skolor, och inte för att hjälpa elever att välja. Det beror på att vi har ett skolsystem som bygger på konkurens och som tillåter koncerner att göra så här, säger Frans Björnsson.

Det här är sökmotorer som är konstruerade för att marknadsföra skolor, och inte för att hjälpa elever att välja

Han är vd för Enter Technologies som i september skapade sökmotorn Gyrank, som ska hjälpa elever i Storstockholm att välja rätt gymnasium och program.

På Gyrank får inte skolor göra reklam. De kan heller inte betala för att finnas med. Sajten använder sig av och sammanställer icke kommersiell information om alla skolor och hämtas från Skolverket, SCB, Skolinspektionen och Gymnasieantagningen. Till exempel hur stor andel behöriga lärare som finns på en skola, eller om skolan har betygsinflation.

Det var i september förra året som Academedia köpte framtidsutveckling.se, som mot betalning bland annat hjälper skolföretag att marknadsföra sina tjänster.

Där ingår sajterna framtid.se, gymnasieguiden.se, yrkeshögskoleguiden.se och fragasyv.se. Hemsidorna har hundratusentals besökare varje månad, enligt Academedias egna siffror.

– Nu tar vi ett viktigt steg i vår tillväxtambition och jag ser fram emot vad vi kommer att kunna skapa tillsammans, kommenterade Anders Haesert, utbildningsdirektör AcadeMedia Edtech, köpen.

Sedan tidigare hade Academedia redan köpt studier.se som tagit fram gymnasiekoll.se, snackamedsyv.se och bytagymnasium.se.

De tre sistnämnda är sajter som endast visar Academedias egna skolor.

Frans Björnsson är kritisk till att skolföretag får driva sökmotorer som bara informerar om företagens egna skolor – utan att markera detta tydligare.

På Gymnasiekolls förstasida står kursivt att ”det är en tjänst från AcadeMedia”. Längst ned på hemsidan står med små bokstäver att det är en koncern som driver skolor och att det rör sig om en sajt som jämför ”våra gymnasieskolor och program”.

– Academedia har gett sajterna namn för att det ska låta som om det är oberoende sökmotorer, när de i själva verket är konstruerade för att marknadsföra de egna skolorna.

– Det är inte heller tydligt när du får resultaten av dina ”sökningar” att det bara rör sig om Academediaskolor, vilket vi tycker är en oseriös approach.

Frans Björnsson gjorde själv gymnasievalet för bara fyra år sedan. Det kan vara det första stora beslutet som man tar i sitt liv, menar han, och att välja fel kan få långtgående konsekvenser.

En hemsida som kommer långt ned på Googles träfflista är Skolverkets egen sökmotor Utbildningsguiden som funnits i två år. Den riktas till alla som ska söka förskola, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning och har omkring 70 000 besök i månaden.

– Vi borde absolut marknadsföra vår webbplats mer än vi gör och det kommer vi att göra också, säger Jessica Stringer Bodin som är enhetschef på digitala tjänster vid Skolverket.

I Stockholm finns 184 gymnasieskolor som erbjuder sammanlagt 3 000 olika val som en elev kan göra.

Det gör att både fristående och kommunala skolor försöker sticka ut från mängden genom att lägga till olika epitet på helt vanliga gymnasieprogram.

Ett av de vanligaste tilläggsord som Frans Björnsson sett att skolor lägger till i Stockholmområdet är ”kriminologi”, till exempel på ekonomi- och samhällsprogrammet.

Det är också vanligt med tilläggsord som kan kopplas till företag och entreprenörsskap. Tumba kommunala gymnasium lägger till exempel till ”aktier och finans” på ekonomiprogrammet medan Danderydsgymnasiet använder ”kreativ marknadsföring” som tillägg på samma program.

På kommunala Östra real i Stockholm kan man läsa naturvetenskapsprogrammet med ”profil entreprenörskap och innovation” – ”för dig som brinner för nyskapande och företagande”, enligt hemsidan.

Den 15-åring som går in på hemsidan för Thorén Business School möts av leende unga människor och texter i guldskrift där det står: ”Din väg till framgång börjar på Thorén Business School” och ”Vi utvecklar framtidens stjärnor inom business!”

Här kallas naturvetenskapsprogrammet för ”Management Program” och Samhällsvetenskapliga programmet för ”Communication Program”, eftersom undervisningen delvis bedrivs på engelska.

– Det här är enkla och billiga sätt att locka elever att söka till just din skola, det kanske bara handlar om att lägga till något enstaka kursmoment, säger Frans Björnsson.

Magnus Henrekson är professor i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning. Han är kritisk till att företagen får skapa sökmotorer utan att vara tydliga med att urvalet är begränsat.

– Det är bara ytterligare ett exempel på att det offentliga inte tar ansvar för den situation som man har skapat, säger han.

Det är bara ytterligare ett exempel på att det offentliga inte tar ansvar för den situation som man har skapat

På en marknad där skolor konkurrerar med varandra om elever, och där ”konsumenterna” inte själva betalar för tjänsten, utan skattebetalarna står för kostnaden, vilar ansvaret tungt på det offentliga som måste se till att den information som tas fram och används är objektiv och relevant, menar han.

– Det behövs om valet ska fungera som det är tänkt, att konsumenten vägleds på ett bra sätt i sitt val. Det har man alltså inte brytt sig om att göra.

Det gäller även välfärdstjänster inom vård och äldreomsorg, menar han.

– På område efter område har det visat sig vara väldigt svårt för individen att skaffa sig relevant information för att kunna göra ett bra val. Det finns helt enkelt inte den typ av lättfattlig men viktig information som behövs, till exempel när man ska välja äldreboende, säger Magnus Henrekson.

Jenny Wahlberg är kommunikationschef på Academedia. Hon ser inget problem med att Academedia äger och sköter de dominerande sökmotorerna och att några av dem bara listar skolor som koncernen äger.

– Jag tycker det framgår tydligt att vi ligger bakom sajterna. Att vi guidar till och lyfter fram våra skolor, det gör många andra också. Om du surfar in på kommunernas olika sajter i landet så ser du att det finns gott om kommuner som bara visar upp sina kommunala skolor och inte de fristående, säger Jenny Wahlberg.

Jag tycker det framgår tydligt att vi ligger bakom sajterna

Har vi ett system som gör att alla skolor måste tävla och konkurrera med varandra?

– Vi har ett system där det finns valfrihet där man får välja skola. Då måste skolorna visa upp sig. Annars vet inte eleverna om att de finns.

Läs mer:

Skärpt granskning av koncerner slår ut ideella friskolor

Ministern: De ideella skolornas villkor ska ses över

Gymnasieelever saknar kunskaper om svensk demokrati

Skolministerns besked: Ersättningen till friskolor ska ses över