Hem Sverige Aslan Akbas: ”Viljan att lära sig språket fanns hela tiden”

Aslan Akbas: ”Viljan att lära sig språket fanns hela tiden”

förbi admin
0 kommentar

Vad skulle han göra med den beställda middagsmaten, till alla dessa människor?

Där satt Aslan Akbas i Börshusets ståtliga sessionssal inunder det stora stadsvapnet med beslut att fatta av det ovanligare slaget.

Den nya oppositionen hade drivit igenom en så kallad återremiss och den viktiga budgetdebatten hade avbrutits i förtid. Nu var det Aslan Akbas roll att se till att beslutet fattades enligt gällande arbetsordning.

I det 22 sidor långa dokumentet med den lokala demokratins regelverk sägs dock inget om rutiner för överbliven mat. Men det blev nu också en fråga för Aslan Akbas och hans presidiekolleger: Hur hantera 125 portioner kycklingsallad som nyss hemskickade politiker inte kunde äta till kvällen?



Foto: Tomas Ohlsson

En uppgift mer typisk för en fullmäktigeordförande hade Aslan Akbas några dagar tidigare, den 11 november. Under Stilleståndsdagen lade han, då som ”Mayor of Gothenburg”, tillsammans med representanter från de brittiska och tyska ambassaderna, blomsterkransar vid krigsgravarna på Kvibergs kyrkogård.

Valen till rollerna som kommunfullmäktiges ordförande, ”borgmästaren”, och dennes vice, ett slags lokal motsvarighet till riksdagens talman, brukar partierna ägna en särskild omsorg. Ett presidium som gnisslar vill ingen vara med om.

Från Stadsfullmäktiges allra första sammanträde den 5 januari år 1863, lett av Carl Fredrik Waern, sedermera landets finansminister, och framåt har uppdraget gått till personer som setts som särskilt omdömesgilla.

Fram till för tio år sedan enbart män.

Denna ”borgmästarkedja” skänktes till staden av Göteborgs Hantverks- och Industriförening år 1966. De infattade stenarna är av granit från Bohuslän. Kedjan får inte lämna Börshuset.



Foto: Tomas Ohlsson

Nu, efter de första kvinnorna, Lena Malm (2012-2018) och Anneli Rhedin (2018-2022), väljs den förste personen med invandrarbakgrund.

Han har fått frågan om huruvida bakgrunden kan ha spelat in när han valdes – men uppskattar den inte.

– Jag tror verkligen inte att min härkomst var ett skäl när jag blev tillfrågad… men sen ska jag inte sticka under stol med att en del nog kommer att känna att ”kul, äntligen någon som gjort den personliga resan”. Klart att det har ett signalvärde för en del, säger Aslan Akbas.

Jonas Attenius är gruppledare för Socialdemokraterna och väntas i början av december utses till kommunstyrelsens ordförande. Han var den som kom med frågan till Aslan Akbas och säger till DN:

– Det handlade om en person som varit med länge, som jag har stort förtroende för, Aslan har en oerhörd erfarenhet och är ett högt aktat namn hos oss, säger Attenius.

Aslan har en oerhörd erfarenhet och är ett högt aktat namn hos oss.

Aslan Akbas säger sig vara hedrad över uppdraget. När han ombeds beskriva sig själv säger han, om än med viss motvilja:

– Lojal, mån om omgivningen, kärleksfull, utan prestige. Hjälpsam, utan karriärmål. Jag är inte den som går upp i talarstolen i varje ärende, om man säger så.

I rådhuset, där kommunalråden håller till, stöter Aslan Akbas på Jonas Attenius, gruppledare för Socialdemokraterna och den som föreslagit honom som ”borgmästare”.



Foto: Tomas Ohlsson

Han vill låta prestationen synas, säger han.

– Ödmjuk men kompetent, och påläst skulle jag säga. Jag tar seriöst på det jag får till mig. Och nu hoppas jag att hela presidiegruppen ska växa. Jag ska ju inte bedriva partipolitik. Rollen kräver rättvisa.

Ödmjuk men kompetent, och påläst skulle jag säga. Jag tar seriöst på det jag får till mig.

Men visst har han tagit till orda under sina 16 år med förtroendeuppdrag för S i kommunen, de senaste åren bland annat i förskolenämnden där partiet drivit kravet på att den som ska anställas måste klara ett särskilt språktest.

– Det är viktigt att ge våra barn i ytterområden som inte har svenska språket i hemmiljön eller på gården där de leker en bra chans. Det är i förskolan svenska språket grundläggs, det visar all forskning.

Men det har inte varit okontroversiellt?

– Så är det. Vår ambition har också varit att erbjuda redan anställda kompetensutveckling. Men vi kan inte tumma på kompetenskraven.

I dag är Göteborg en internationell smältdegel, om än svårt segregerad. Vid senaste årsskiftet hade 39 procent av invånarna, 224 056 personer, utländsk bakgrund.

Aslan Akbas samråder med Anneli Rhedin, Moderaterna, som varit fullmäktiges ordförande de senaste åren och i dag är förste vice ordförande. I talarstolen: Liberalernas Axel Darvik.



Foto: Tomas Ohlsson

För drygt 40 år sedan såg det helt annorlunda ut. Som assyrier från byn Enhil (Yemişli) i sydöstra Turkiet, intill gränsen mot Syrien, och som 15-åring kommen till Sverige med sina föräldrar och sju av syskonen var Aslan Akbas, 1979, ett tämligen udda inslag. Till en början i Gislaved, dit de först anlände, och så även i Göteborg ett par år senare.

– Jag fick fantastisk hjälp av mina klasskamrater och kom in snabbt i samhället. Hemma pratade vi assyriska, men viljan att lära sig språket fanns hela tiden. Jag älskade som alla andra pojkar att spela fotboll och där kommunicerade vi ju på svenska.

Vid flytten till Göteborg 1982, direkt efter gymnasiet, bosatte sig familjen i stadsdelen Bergsjön, och samma höst fick han en praktikplats på Chalmers. Där jobbar han än i dag, efter 40 år, nu som anställd på serviceavdelningen. Där blir han kvar – det nya politiska uppdraget utförs på deltid.

På Chalmers fortsatte den informella språkskolan.

– Jag har haft en kollega där som rättat mig om jag uttalat något fel, stavat något fel. Det har hjälpt mig. Det går inte att läsa sig till rätt uttal i en bok.

Men Aslan Akbas pekar på ytterligare en för honom viktig integrationsväg: Föreningslivet och kyrkan, den syrisk-ortodoxa församlingen.

I Börshuset blev den nuvarande sessionssalen för kommunfullmäktige iordningställd 1905. Här står Aslan Akbas framför byggnaden som ritades av Pehr Johan Ekman och invigdes 1849.



Foto: Tomas Ohlsson

– Föreningarna drev mig in i samhällsengagemanget, jag kom snabbt in i det assyriska föreningslivet som gav ett nätverk för landsmän.

Jag har haft en kollega där som rättat mig om jag uttalat något fel, stavat något fel. Det har hjälpt mig.

I hans nya roll prövas återhållsamheten, det vet han. Det vore knappast att förvåna om han, vars föräldrar lämnade hemlandet för att de som assyrier inte längre kände sig trygga, skulle ha åsikter om Turkiets agerande i Natofrågan.

Så på DN:s fråga svarar han:

– Haha! Jag tänker på min nya roll… Utrikes ärenden överlämnar jag med varm hand till de på högre nivå.

Lättare då att prata om hans fritidsintresse löpning.

– Jag älskar att vara ute i skogen, säger han.

Så kryper det fram. Nye ”borgmästaren” har i bakfickan något som kan inge respekt på stan: 28 fullföljda Göteborgsvarvet, halvmaran. Med 94 minuter som personbästa.

– Men det var ganska länge sen. I dag är jag nöjd med 2,15.

Även fullmäktigesammanträdena i Göteborg har en förmåga att bli till långlopp där trötthet och irritation blandas friskt. Inget utrymme för snedtramp där, heller.

Du kanske också gillar