Hem Sverige Chatt: Straffrättsexperten besvarade frågor om rättegången i fallet Malin Lindström

Chatt: Straffrättsexperten besvarade frågor om rättegången i fallet Malin Lindström

förbi admin
0 kommentar

Dennis Martinsson, jur dr i straffrätt:

Precis, åtalet mot 44-åringen har kunnat prövas igen eftersom Högsta domstolen i maj 2022 beviljade en ansökan från Riksåklagaren om resning till nackdel för 44-åringen. Sverige är ett av få länder där det är möjligt för en åklagare att ansöka om resning till nackdel för en person som tidigare åtalats och frikänts. Utgångspunkten är att det ska vara extramt svårt att bevilja resning till nackdel för någon som tidigare åtalats och frikänts. Därför ställer lagen upp ett antal krav för när så kan ske. Följande krävs:

(1) att straffet för brottet är fängelse i mer än ett år,

(2) att det finns någon ny bevisning eller ny omständighet,

(3) att den nya omständigheten/bevisningen ”sannolikt” skulle lett till en fällande dom i den ursprungliga rättegången,

(4) att åklagaren kan ge en rimlig förklaring till att den nya omständigheten/bevisningen inte åberopades i den tidigare rättegången,

(5) samt att en ansökan ska göras inom ett år från att den nya omständigheten/bevisningen kom till åklagarens kännedom.

Det är alltså ganska höga krav som ställs. Om en domstol kommer fram till att allt det här är uppfyllt, så betyder det att den tidigare domen inte längre utgör ett hinder för att saken kan prövas igen. I Malinfallet beviljade som sagt Högsta domstolen i maj 2022 resning till nackdel för den tilltalade. I korthet kan man säga att skälet till det var en nya DNA-analysen som gjorts, som visade att det DNA som påträffats på mordoffrets kläder matchade med 44-åringens DNA – eller om inte från honom så en nära anhörig till 44-åringen. Givetvis var alla förutsättningar 1-5 som jag nämnde tidigare uppfyllda:

(1) mord har en straffskala som är strängare än ett års fängelse,

(2) det handlade om ny bevisning,

(3) Högsta domstolen sa att om hovrätten hade haft tillgång till den nya bevisningen hade resultatet ”sannolikt” blivit en fällande dom (bland annat eftersom hovrätten sa att en brist i bevisningen var att åklagaren inte lyckats binda 44-åringen till fyndplatsen eller till brottsoffret),

(4) den nya DNA-analysen hade med hänsyn till tekniktuvecklingen inte kunnat genomföras vid tidpunkten för den ursprungliga rättegången och det var därför förståeligt att åklagaren inte lagt fram den tidigare, samt

(5) att Riksåklagaren ansökte om resning i tid.

Du kanske också gillar