Hem Sverige Danska “barndomstolar” kritiseras

Danska “barndomstolar” kritiseras

förbi admin
0 kommentar

Regeringen vill utreda om Sverige, efter dansk förebild, ska inrätta så kallade ungdomskriminalitetsnämnder.

I Danmark kritiseras systemet för att i praktiken vara en sänkning av straffbarhetsåldern till tio år – men myndigheterna applåderar.

Vid en pressträff i torsdags presenterade regeringen en rad förslag på åtgärder riktade mot gäng- och ungdomskriminaliteten. Ett av förslagen, som nu ska utredas, är ungdomskriminalitetsnämnderna.

I vårt södra grannland inrättades det som heter ungdomskriminalitetsnævnet i januari 2019 efter beslut av den dåvarande liberalkonservativa regeringen, med stöd av Socialdemokraterna och Dansk folkeparti.

Systemet, avsett för barn och unga mellan 10 och 17 år, tillkom som en politisk kompromiss efter diskussioner om att sänka straffbarhetsåldern från 15 år.

Syftet var tudelat. Dels ville man stoppa inflödet av nya medlemmar till kriminella gäng och bekämpa ungdomsbrottslighet genom kännbara konsekvenser redan i unga åldrar. Dels ville man tvinga kommunerna att ta större ansvar för det förebyggande arbetet.

Straffar tioåringar

Nämnderna, som finns i samtliga polisdistrikt och sammanträder i tingsrättens lokaler, leds av en domare och inkluderar därutöver representanter för kommunen och polisen.

Rent praktiskt fungerar de som barn- och ungdomsdomstolar, om än inte i juridisk mening.

Till nämnderna hänvisas brottsmisstänkta barn mellan 10 och 14 år och i vissa fall även straffmyndiga unga mellan 15 och 17 år som redan dömts för brott i domstol.

Nämnderna utfärdar inga domar, men kan med kort varsel fatta beslut om åtgärder. Dessa kan vara ”omedelbara”, exempelvis att den unge ska återställa skadegörelse eller utföra ideellt arbete.

Åtgärderna kan också vara långsiktiga ”förbättringsprocesser” som pågår i upp till fyra år. Dessa kan innefatta alltifrån utegångsförbud efter en viss tid eller deltagande i en fritidsaktivitet, till tvångsplacering och sluten ungdomsvård.

Besluten kan inte överklagas, och den unge förordnas i regel ingen försvarare.

Under de första 18 månaderna ställdes över 1 000 barn och unga inför nämnderna. Enligt en genomgång av danska TV2 var hälften mellan 10 och 14 år.

Kritiken: Rättsosäkert

I samband med att lagförslaget lades fram betonade det danska justitiedepartementet att straffbarhetsåldern skulle förbli 15 år, men att ”det ska finnas en märkbar reaktion när barn och unga bryter mot lagen så att de förstår att alla handlingar får konsekvenser”.

Kritiken från jurister, socialarbetare, rättighetsorganisationer och delar av den politiska oppositionen har dock varit massiv.

Enligt kritikerna har straffbarhetsåldern i praktiken sänkts till 10 år. Systemet anses också, genom att barnen inte ges möjlighet att överklaga och många gånger ställs inför nämnden utan försvarare, bryta mot rättsstatens principer.

Poul Kellberg är föreståndare på den danska organisationen Comeback, som arbetar med att hjälpa unga gängmedlemmar ur kriminaliteten. Han konstaterar att många som arbetar med riskungdomar ser systemets utformning som skadlig.

– Vissa av de unga män jag jobbar med har föräldrar som inte är närvarande och staten har glömt bort dem. Då kan det vara en god idé med hårda tag, men många gånger är det kontraproduktivt. Barn kriminaliseras i praktiken från väldigt låg ålder, vilken kan ha en stor inverkan på deras självbild och framtid, säger han.

Låg ribba

Kriminologen Kasper Fisker, som forskar om dansk brottsprevention, är inne på samma linje. Enligt honom har systemet i praktiken rört sig långt från den ursprungliga avsikten att fånga upp barn och unga som riskerade att dras in i gängkriminalitet.

– Faktum är att engångshändelser och skolgårdsgrejer som att spotta, slå eller sparka på någon kan få dig ställd inför nämnden. Det är oacceptabla beteenden, men inte saker som är chockerande för en tioåring. De här barnen är inte morgondagens gängmedlemmar – de är dina barn och mina.

TT: Finns det fall där nämnderna är den bästa lösningen?

– Jag tror att de svåraste och mest komplexa fallen där kommunerna många gånger ger upp är bättre lämpade för det här systemet, eftersom kommunerna tvingas ta större ansvar. Där tror jag att det gör skillnad. Men det finns allvarliga brister.

TT: Vilka då?

– Politikerna gör en skarp distinktion mellan nämnd och domstol, men faktum är att det ser ut och känns som en rättssal. Barn ställs framför en domare. En av anledningarna till att vi inte drar tioåringar inför rätta är att det kan vara skadligt. I deras huvuden blir de dömda här med, så skadan är densamma.

Positiva utvärderingar

Förespråkare för ungdomsbrottsnämnderna betonar att det handlar om förebyggande arbete, och pekar på vikten av att unga som begår brott får uppleva kännbara konsekvenser av sitt handlande.

Det faktum att så många unga ställts inför nämnderna ses som ett bevis för behovet av deras existens.

Av myndigheter och ansvariga politiker har systemet lyfts fram som en stor framgång. Justitiedepartementet har i två utvärderingar av olika delar av systemet kommit fram till att nämnderna, överlag, gör ett bra jobb.

Även Kasper Fisker anser att nämnderna består av kompetenta och erfarna personer, men återkommer till att systemet i sig är djupt problematiskt.

– Jag tror att om man absolut måste ställa ett barn inför en domare så är det här det minst skadliga alternativet – men jag tycker att det är helt fel att utsätta barn för detta.

Trots kritiken tror han att nämnderna är här för att stanna.

– Jag hoppas innerligt att vi lyckas undvika att stigmatisera barnen för mycket, och kanske gör vi det i många fall. Men min övergripande slutsats, och min stora oro, är att risken är större att vi skapar kriminella individer än att vi räddar dem.

Du kanske också gillar