Hem Sverige De bor i samma kommun – men gränsen gör att en betalar dubbelt så mycket för elen

De bor i samma kommun – men gränsen gör att en betalar dubbelt så mycket för elen

förbi admin
0 kommentar

Genom Hultsfreds kommun går en allt tydligare gräns. Den ena sidan tillhör elområde 3 och där bor och arbetar företagaren Ronny Erlandsson. Han tycker att elen ska kosta. Den andra sidan tillhör elområde 4. Där bor gamla skolkamraten Hasse Sandin, också han företagare. Hasse betalar vissa dagar dubbelt så mycket för elen. Nu oroar han sig för om hans framgångsrika lackeringsverkstad ens kommer att överleva. Elpriset måste ner, anser han.

1. Ronny Erlandssons hem
2. Ronny Erlandssons plåtverkstad
3. Hasse Sandins nya verkstad
4. Hasse Sandins gamla verkstad
5. Hasses Sandins hem

Vi befinner oss i det Ronny och Hasse kallar för ”Plåtland”, där flera plåtslagerier och lackerare etablerat sig bland öppna sommarhagar och småländska skogar. Ronny Erlandsson hemort är Järnforsen och Hasse Sandin har kommit den knappa milen dit från Målilla för att prata el. Han har med sig uppgifter på sina elkostnader i en plastmapp. De är anmärkningsvärda. ​Bara under första halvåret i år är kostnaden lika stor som tidigare årsförbrukningar.

– Efter bara de sex första månaderna i år har jag betalat 573 297 kronor för elen. Det är mycket på en omsättning på 6,5 miljoner, säger Hasse Sandin.

– Jag kan aldrig ta ut de pengarna från kunderna. Det enda jag har fått igenom hos mina kunder är ett energitillägg på sju procent.

”Det är inte vi som har satt upp klistermärket. Men det får gärna vara kvar”, säger Hasse Sandin vid ingången till en av sina lackeringsverkstäder.

”Det är inte vi som har satt upp klistermärket. Men det får gärna vara kvar”, säger Hasse Sandin vid ingången till en av sina lackeringsverkstäder.

Foto: Eva Tedesjö

Ronny och Hasse gick i samma högstadium och hade skolval när Sverige folkomröstade om kärnkraft 1980.

– Kommer du ihåg? säger Ronny. Det var ju ”Atomkraft, nej tack”. Vi hade klistermärken och grejer.

Nej, Hasse minns inte riktigt. Men nu vet han att han skulle ha röstat annorlunda. På dörren till hans verkstad hänger ett annat gammalt klistermärke: ”Bevara Barsebäck – Stäng Riksdagen”.

– Det är inte vi som har satt upp det. Men det får gärna vara kvar, säger han.

Priserna i Sveriges fyra elområden

Spotpris, 10 augusti 2022*. Öre/kWh.

Priserna i Sveriges fyra elområden

Källa: natomraden.se. *Dagen för DN:s besök i Hultsfred. Bygger på genomsnittliga timpriser. Omfattar inte kostnad för elcertifikat, påslag, energiskatt, moms och elnätskostnader.

42 år efter att Ronny Erlandsson och Hasse Sandin röstade om kärnkraften i skolvalet är frågan återigen politiskt het. Men problemen handlar om mycket mer än bara kärnkraft, och elräkningarna som plågar kunderna i Målilla och andra delar av Sydsverige är bara en sida av den komplicerade energifrågan.

Två stora samhällsutmaningar har länkats ihop på ett intrikat vis. Konkret här och nu handlar det om konvulsioner på den europeiska elmarknaden på grund av att många länder är beroende av rysk gas. På lång sikt handlar det om hur vi ska klara energiförsörjningen i en värld utan fossila energikällor.

”Vi jobbar med plåt ute på industrier och vi ser vilken fruktansvärd potential det finns för att spara energi. Det tar kanske tio år att betala den investeringen, men inom industrin räknar man så här: Tar det mer än två år att betala, så skiter man i det”, säger Ronny Erlandsson.

”Vi jobbar med plåt ute på industrier och vi ser vilken fruktansvärd potential det finns för att spara energi. Det tar kanske tio år att betala den investeringen, men inom industrin räknar man så här: Tar det mer än två år att betala, så skiter man i det”, säger Ronny Erlandsson.

Foto: Eva Tedesjö

Men vad har rysk gas att göra med en lackeringsfirma i Småland? Jo, på kontinenten alstras mycket av elen i kraftverk som drivs på naturgas. När Putin skruvar åt den ryska kranen blir gasen, och därmed också elen, dyrare. Det här började redan före kriget i Ukraina och har sedan förstärkts efter invasionen när européerna försöker frigöra sig från beroendet av Ryssland. Eftersom EU är en gemensam marknad för handel med el så spiller detta över på Sverige.

Särskilt drabbas Sydsverige där elkunderna får konkurrens av tyskar, polacker och balter som importerar svensk el via de kablar som går härifrån ut i Europa. Samtidigt har elproduktionen i Sydsverige minskat när tre kärnreaktorer stängts de senaste åren.

Men vid sidan av pristopparna på el finns alltså en ännu större utmaning i form av klimatomställningen. Sveriges elbehov kan komma att fördubblas till år 2050 enligt beräkningar från Svenska kraftnät. Bilar ska gå på el i stället för bensin och diesel. Samtidigt ersätter stålverk och annan tung industri fossila bränslen med el i sina processer.

Frågan är: Var ska all el komma ifrån?

Ronny Erlandsson

Ronny Erlandsson

Foto: Eva Tedesjö

Männen som nu har hunnit bli 55 år, har en liknande uppväxt som barn till egna företagare i ”Plåtland”, den del av Småland där både små och mellanstora företag skär, formar och ritar plåtkonstruktioner. Ronny och hans bror har tagit över familjeföretaget J-P Plåt. Hasse valde istället att starta en egen lackeringsfirma, HS Powder coating.

Men trots deras liknande bakgrund ser deras förutsättningar i dag helt annorlunda ut. Och det beror delvis på att Hultsfreds kommun delats i två olika elområden. Gränsen mellan elområde 3 och elområde 4 går strax söder om Ronny Erlandsson företag och bostad i Järnforsen. Medan Hasse Sandin, som bor i Mörlunda och har sina verkstäder i Målilla, har hamnat i det område i Sverige där el är absolut dyrast. Dessutom slukar hans värmeugnar mycket el.

Båda har olika elavtal, men skulle de köpa el per timme är prisskillnaden enorm. Den dagen vi är på besök är spotpriset på el 137,66 öre per kWh på Ronnys sida om gränsen. På Hasses sida, några kilometer bort, är spotpriset nära det dubbla: 268, 53 öre per kWh.

– Nu talar de dessutom om att de kan behöva stänga av elen i elområde 4 i vinter eftersom effekten inte kommer att räcka till, säger Hasse och suckar.

Förra veckan presenterade Svenska kraftnät fyra förslag på hur elområdena kan göras om 2025. I alla de förslagen skulle hela Hultsfred tillhöra det sydligaste – och dyraste – elområdet.

Elpriser i olika elområden

Utveckling av det genomsnittliga elhandelspriset, rörligt pris, månadsvärden. Januari 2019 – juni-2022*. Öre/kWh.

Elpriser i olika elområden

Källa: SCB. *Jan 2021 saknas i publicerad data då dessa bedömes för osäkra för publicering kvalitetsmässigt, denna månad är därför inte med i diagramet.

Hasse funderar över om han ska investera i solceller på verkstädernas tak för att få ner kostnaderna.

– Jag väntar in offerter på solceller. Ska jag betala en miljon om året för elen så… Kan jag halvera det genom att göra en satsning på två–tre miljoner så blir det en ganska kort avbetalningstid.

Men med signaler om en kommande lågkonjunktur känner han sig osäker. Kommer kunderna att beställa mindre framöver?

Nyligen utökade Hasse Sandin sin verksamhet, men nu vågar han inte anställa. Elen har blivit för dyr i elområde 4.

Nyligen utökade Hasse Sandin sin verksamhet, men nu vågar han inte anställa. Elen har blivit för dyr i elområde 4.

Foto: Eva Tedesjö

Fram till dess att elpriserna började stiga var stämningen på HS Powder coating en annan. Affärerna gick bra och för bara ett halvår sedan beslöt sig Hasse för att utöka och hyra in sig i en ny lokal. Han behöver rekrytera två personer till. Men nu avvaktar han.

– Vi har diskuterat om vi ska köra om nätterna i stället då elen är billigare. All vår personal förstår allvaret. För oss är det här mycket värre än corona. Vi fick ett litet stöd under corona, men det betalade vi tillbaka. Men det här: När de till och med hotar att stänga av elen under vintern.

En av hans anställda är Grit Nordsten, som sprutlackerar ljusgröna metallstommar till designfåtöljer. Hon sätter sig och torkar svetten ur pannan med baksidan av handen.

– Jag vet inte om jag får behålla mitt jobb om det fortsätter så här, säger hon och fortsätter:

– Mitt eget elavtal går ut i slutet av augusti. Det är jag väldigt orolig för! Jag har direktverkande el men nu tänker vi installera en värmepump. Och så får vi elda i kaminen när det är som kallast. Jag har flyttat hit från Tyskland och har alltid tyckt att alla här pratar om jämlikhet. Men vad är jämlikt med att ha olika elområden? Varför ska vi betala så mycket mer än de i Norrland?

”Jag vet inte om jag får behålla mitt jobb om det fortsätter så här”, säger Grit Nordsten vars privata elavtal dessutom går ut i slutet av augusti. Hon gruvar sig för kostnaden för att teckna ett nytt.

”Jag vet inte om jag får behålla mitt jobb om det fortsätter så här”, säger Grit Nordsten vars privata elavtal dessutom går ut i slutet av augusti. Hon gruvar sig för kostnaden för att teckna ett nytt.

Foto: Eva Tedesjö

Men Ronny Erlandsson har en helt annan inställning till elpriserna.

– Jag tycker att vi ska betala mycket för el, säger han med ett roat leende eftersom han vet att hans ord provocerar.

– Det är klart att det inte är kul att få en stor elräkning. Men du ska inte värma ett hus med direktverkande el. Då är det perfekt att elpriset går upp för då får du ett incitament till att ändra det, säger han och fortsätter att förklara:

– Vi jobbar med plåt i ventilation och värmeåtervinning ute på industrier och vi ser vilken fruktansvärd potential det finns för att spara energi. Det tar kanske tio år att betala den investeringen, men inom industrin räknar man så här: Tar det mer än två år att betala, så skiter man i det. Då tappar man incitamentet.

Hasse Sandin skakar på huvudet.

– Jag tycker att incitamentet borde vara något annat än att du ska betala ett så högt elpris…

”Jag som jobbar och bor på landet… Vi har råd. Det är inte vi som kommer i kläm. Det är frustrerande att ingen kan säga: Det är inte synd om mig. Det är andra det är synd om”, säger Ronny Erlandsson och hans fru Lena Erlandsson håller med.

”Jag som jobbar och bor på landet… Vi har råd. Det är inte vi som kommer i kläm. Det är frustrerande att ingen kan säga: Det är inte synd om mig. Det är andra det är synd om”, säger Ronny Erlandsson och hans fru Lena Erlandsson håller med.

Foto: Eva Tedesjö

När elkostnaderna dragit iväg för kunderna i Målilla och övriga Sydsverige har politiker av olika färg känt sig tvungna att gripa in. Den verkliga lösningen – mer el – tar tid att få till stånd. Då är det frestande att öppna statens plånbok och ta till något som är raka motsatsen till de marknadsmekanismer som skulle lösa elförsörjningen: subventioner.

Särskilt när vi närmar oss ett val.

De första förslagen om att kompensera elkunderna kom redan före årsskiftet från Liberalerna och Moderaterna. Det handlade om sänkt eller tillfälligt slopad elskatt. Vänsterpartiet kontrade med ett annat radikalt grepp – att Sverige skulle dra sig tillbaka från den europeiska marknad där prischocken uppstått.

S-regeringen gick fram med ett annat förslag som också klubbades i riksdagen. Hushåll med hög förbrukning kunde få upp till 6 000 kronor i stöd över tre månader.

”Tyvärr har även partier som normalt står upp för marknadsmekanismerna tappat färdriktningen totalt”

Nu kommer varningar om nya prischocker – och i de värsta scenarierna inför vintern kan det handla om att koppla bort elkunder för att elsystemet inte ska haverera. Såväl Moderaterna som den socialdemokratiska regeringen har föreslagit nya varianter på högkostnadsskydd. S-regeringen utlovar återbäring på 60 miljarder kronor från avgifter som kunderna betalar till Svenska kraftnät. Till skillnad mot tidigare är både hushåll och företag inkluderade.

Men subventioner är inte rätt väg, varnar tunga ekonomer. Det rår inte på grundproblemet, som är elbrist, påpekar Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi. Det finns goda skäl att ge stöd till hushåll med låga inkomster, men att subventionera elförbrukningen kommer enligt honom bara att pressa upp priserna ytterligare.

– Det har skett en normförskjutning inom finanspolitiken efter pandemin. Politikerna vill ingripa mer på mikronivå i stället för att inrikta sig på breda åtgärder. Tyvärr har även partier som normalt står upp för marknadsmekanismerna tappat färdriktningen totalt. De har fastnat i ett populistiskt spel, säger Lars Calmfors.

Ronny Erlandsson har vuxit upp och tagit över föräldrarnas företag i ”Plåtland”, den delen av Småland där flera små och mellanstora plåtslagerier har etablerat sig.

Ronny Erlandsson har vuxit upp och tagit över föräldrarnas företag i ”Plåtland”, den delen av Småland där flera små och mellanstora plåtslagerier har etablerat sig.

Foto: Eva Tedesjö

Ronny Erlandsson och Hasse Sandin i Hultsfred hör till dem som kan gynnas av regeringens bidrag, men de resonerar ändå i liknande banor som ekonomiprofessorn Calmfors. Att dela ut generella stöd till elkonsumenter tycker de inte är en bra idé.

– Jag har två stora hus, ett stall och en bubbelpool och gör av med väldigt mycket el privat. Ändå fick jag en räkning gratis. Jag kan känna lite ’Jaha?’. Jag trodde de skulle ha någon slags gräns, säger Hasse Sandin och Ronny Erlandsson håller med:

– Det är så många som gnäller på elkostnaden. Men så här: Jag som jobbar och bor på landet… Vi har råd. Det är inte vi som kommer i kläm. Det är frustrerande att ingen kan säga: Det är inte synd om mig. Det är andra det är synd om.

Men elkrisen handlar inte bara om priserna i vinter, det handlar också om hur vi långsiktigt ska klara klimatomställningen Då räcker det inte med månadspeng från staten. I stället krävs det mer el.

Det har blåst nytt liv i den långvariga striden om kärnkraften – som har blivit ett kitt i Moderatledaren Ulf Kristerssons koalitionsbygge. Det är det område där partierna till höger – M, KD, SD och L – är allra mest eniga. Här har de en gemensam berättelse med bäring på både klimatfrågan, hushållens ekonomi och företagens konkurrenskraft.

”Hade vi hållit fast vid mycket planerbar elproduktion i form av kärnkraft så hade vi inte påverkats på samma sätt”

De fyra partierna vill genom omfattande subventioner göra det ekonomiskt intressant att satsa på ny kärnkraft. Genom lagändringar ska det bli möjligt att inte bara byta ut gamla reaktorer mot nya utan också att bygga kraftverk på fler ställen i landet.

Högerpartierna anklagar också de rödgröna regeringarna för att ha förvärrat den nuvarande krisen genom att inte ge kärnkraften tillräckliga förutsättningar. Fakta är att tre reaktorer har stängts ner de senaste åren, en i Oskarshamn och två i Ringhals. Statliga ägarbolaget Vattenfall har angett affärsmässiga skäl men högerpartierna menar att den rödgröna politiken bidragit till nedläggningen.

– Om vi hållit fast vid strategin med mycket planerbar elproduktion i form av kärnkraft så hade vi inte påverkats på samma sätt av priserna på kontinenten, säger Carl-Oskar Bohlin, Moderaternas energipolitiske talesperson.

”Jag är ingen miljöpartist, men det är bra att de finns. Det måste finnas en motpol. Sedan är det lite synd att partiet består av en massa stockholmare som inte har någon förankring i vår värld”, säger Ronny Erlandsson. Lena Erlandsson vill hålla sina åsikter för sig själv.

”Jag är ingen miljöpartist, men det är bra att de finns. Det måste finnas en motpol. Sedan är det lite synd att partiet består av en massa stockholmare som inte har någon förankring i vår värld”, säger Ronny Erlandsson. Lena Erlandsson vill hålla sina åsikter för sig själv.

Foto: Eva Tedesjö

Även för Miljöpartiet, Moderaternas motpol i energipolitiken, är elkrisen en tung valfråga. Men MP ser inte kärnkraften som en långsiktig lösning.

– Den kärnkraft vi har i dag ska få rulla på men vi tror inte att ny kärnkraft har en chans. Den är dyr och tar lång tid att bygga ut. Fram till 2040, när vi måste ligga på nollutsläpp, då kommer sol och vind helt att ha tagit över, säger Lorentz Tovatt, MP:s klimatpolitiska talesperson.

MP:s lösning är att förnybar energi kombineras med lagring av el och ett smart elsystem där användningen bättre anpassas efter tillgången. På så sätt ska stabilitet uppnås även när vindkraftverken inte snurrar. Kärnkraftsanhängarna menar att det inte räcker; mer planerbar elproduktion som inte är väderberoende behövs också för att få balans i systemet, anser de.

”Ingen står närmare klimatomställningen än sin egen plånbok”

Bakom de olika uppfattningarna om vad som krävs finns mer grundläggande olikheter i synen på vilken omställning man kan tänka sig. Moderaterna och deras allierade betonar att människor inte ska behöva förändra sin livsstil i någon högre grad. Miljöpartiet ser en större samhällsförändring framför sig.

– Jag vill hävda att ingen står närmare klimatomställningen än sin egen plånbok, säger moderaten Carl-Oskar Bohlin.

– Det är uppenbart att klimatomställningen kräver beteendeförändringar och det är politikens uppgift att stimulera det, säger Lorentz Tovatt.

Socialdemokraternas hållning kan bäst beskrivas som pragmatisk. I kärnkraftsfrågan har regeringspartiet också närmat sig högerpartierna något på senare tid genom ett par mindre positionsförflyttningar. Bland annat utreds ett nytt regelverk som ska öppna för en ny typ av kärnreaktorer. Socialdemokraterna är också mycket måna om att klimatomställningen inte får innebära prövningar som stöter bort breda grupper. S-ledaren Magdalena Andersson har aviserat att partiets valmanifest, som ännu inte presenterats, ska innehålla en ”generalplan” för svensk elförsörjning.

Valrörelser är inte tillfället för samförstånd och breda överenskommelser. Men det är ändå vad Louise Ödlund hoppas på inför framtiden. Hon är professor i energisystem vid Linköpings universitet.

– Vi måste hitta politiska vägar framåt när vi vet hur allvarlig klimatfrågan är. Flera saker måste samverka: Hur vi använder elen, när vi använder den, lagring, överföring i nätet mellan olika delar av landet, produktionen av el. Det är ett helt pussel, det finns inte en bit som löser hela utmaningen, säger Louise Ödlund och fortsätter:

– Diskussionen om kärnkraftens vara eller icke vara har lagt sig som en blöt filt över hela debatten.

Hennes kollega Filip Johansson, professor på Chalmers, resonerar i liknande banor.

– Det har blivit en väldigt olycklig polarisering mellan vindkraft och kärnkraft. Egentligen är det en ickefråga, eftersom det finns ett affärsmässigt intresse av att bygga ut inte minst den havsbaserade vindkraften nu och fram till 2030, medan ny kärnkraft har längre ledtider. Vi vet inte ens vad det kommer att kosta och den kan stå färdigt absolut tidigast om tio år, säger Filip Johansson.

På fikarasten i Järnforsen diskuterar Ronny Erlandsson, Patrik Rydén, Joakim Munther och Hasse Sandin elkrisen. De har alla olika förutsättningar och olika åsikter om lösningar.

På fikarasten i Järnforsen diskuterar Ronny Erlandsson, Patrik Rydén, Joakim Munther och Hasse Sandin elkrisen. De har alla olika förutsättningar och olika åsikter om lösningar.

Foto: Eva Tedesjö

Det är fikarast i Järnforsen och arbetslaget tar sina kaffekoppar och slår sig ner utomhus i sommarsolen. Åsikterna om elen går isär. Plåtslagaren Patrik Rydén är en stark kärnkraftsanhängare som menar att det, förutom Putin och kriget i Ukraina, är myter och rädsla för allt som gäller teknik som har styrt oss in i elbristen. Men administratören Laila Erlandsson protesterar.

– Myter? Efter Tjernobylolyckan kunde vi inte äta renkött och svamp på flera år.

Patrik Rydén fnyser:

– Renkött…. Nej, de skulle aldrig ha lagt ner Ringhals. Det var det dummaste de har gjort.

Ronny Erlandsson lyssnar roat. Han trivs när det är högt i tak i diskussionerna. Själv är han lite kluven till hur elbristen ska lösas.

– Alla partier tycker ju ungefär samma om kärnkraft. Det är bara Miljöpartiet som tycker annorlunda. Jag säger så här: Jag är ingen miljöpartist, men det är bra att de finns. Det måste finnas en motpol. Sedan är det lite synd att partiet består av en massa stockholmare som inte har någon förankring i vår värld.

Så mycket el behöver Sverige

Användning 1970-2020, prognos till 2050.

Så mycket el behöver Sverige

Läs mer:

Rusande elpris kan skapa vedbrist

Experternas bästa råd för en energisnål vinter

Här får familjen energirådgivning – gratis tjänst för alla

Du kanske också gillar